Den svenska ekonomin ser ut att bli en av de viktigaste frågorna i riksdagsvalet 2026.

Men nu kommer siffror som visar att svenska folkets tro på ekonomin har rasat med 14 procentenheter.

Ras med 14 procentenheter

Efter pandemin började svenska folkets tro på en återhämtning i den svenska ekonomin.

2024 trodde 46 procent av de tillfrågade att svensk ekonomi skulle förbättras det kommande året, rapporterar DN.

Men en ny undersökning från Ipsos visar nu att tron på svensk ekonomi har rasat sedan förra året.

Nu svarar bara 32 procent av de tillfrågade att de tror att den svenska ekonomin kommer att förbättras det kommande året.

Det är alltså ett ras med hela 14 procentenheter – mindre än ett år före valet.

– Det är problematiskt för regeringen att gå in i ett valår när folk ser pessimistiskt på utvecklingen, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till tidningen.

Hoppas på budgetsatsningar

Den stora pessimismen kring ekonomin kan bli ett allvarligt problem för Kristersson och Tidöpartierna i valrörelsen.

– Efter inflationschocken hade vi en period när svenskarna var mer optimistiska om den ekonomiska utvecklingen men de senaste 18 månaderna har det vänt, säger Nicklas Källebring.

Regeringen hoppas att den budget man nyligen har lagt fram, med ett reformutrymme på 80 miljarder kronor, ska vända utvecklingen.

Men i nuläget är många svenskar alltså pessimistiska när det gäller samhällsekonomin.

Även när det gäller den egna ekonomin har andelen som ser ljust på framtiden minskat, från 38 procecnt 2024 till 33 procent idag.

Kan vända innan valet

Det är dock fortfarande nästan ett år kvar till valet, och mycket kan hinna hända fram till dess.

Tidigare i oktober gjorde Oxford Economics bedömningen att den nordiska BNP-tillväxten kommer att överträffa euroområdets 2026, vilket DI rapporterade.

Sveriges ekonomi väntas växa snabbast, enligt prognosen, medan det tros gå långsammare för Finland.

Den förväntade BNP-tillväxten drivs av en expansiv finanspolitik och högre konsumtionsutgifter, enligt ett kundbrev från Oxford Economics.

Det är med andra ord för tidigt att dra slutsatsen att ekonomin kommer att bli ett problem för Kristersson och Tidöpartierna i valrörelsen.

Klart är i alla fall att ekonomin ser ut att bli en väldigt viktig valfråga där båda blocken kommer att försöka profilera sig.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Enligt Putins talesperson Jurij Usjakov är den ukrainske presidenten välkommen till Moskva för ett sådant möte.

– Putin har upprepade gånger sagt: Om Zelenskyj är redo för ett möte, då bjuder vi naturligtvis in honom till Moskva, säger Usjakov enligt ryska statskontrollerade medier.

Usjakov lovar att Zelenskyjs säkerhet kommer att garanteras om han kommer till den ryska huvudstaden.

Putin: ”Jag är redo”

Putin har tidigare föreslagit att ledarna ska träffas i Moskva för att inleda ”fredsförhandlingar”.

– Den ukrainska sidan vill ha detta möte och jag är redo att anordna det. Snälla kom hit, vi kommer definitivt skapa förutsättningar för framtida säkerhet, framhöll diktatorn i september.

Zelenskyj svarade att han är redo att träffa Putin i ett neutralt värdland. 

Nya förhandlingarna

Samtidigt fortsätter förhandlingarna mellan Ryssland, USA och Ukraina. Delegationerna ska återigen träffas på söndag, uppger Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt den Kremltrogna nyhetsbyrån Tass.

Parterna kommer återigen att träffas i Abu Dhabi för diskussioner om ett potentiellt fredsavtal.

Efter helgens förhandlingar uttryckte USA:s president Donald Trump stor optimism om ett framtida avtal.

– Vi är mycket närmare ett avtal, sade han enligt Reuters.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har också uttalat sig om samtalen. Enligt Zelenskyj finns det fortfarande några ”komplexa och politiska frågor” som måste lösas ut.

– Alla parters viktigaste ståndpunkter analyserades. Jag utarbetade ett ramverk för vidare diplomatiskt arbete. Förberedelser pågår nu för nya trilaterala senare i veckan, skriver han på X.

LÄS MER: “Förtjänar en smäll i huvudet” – utspelet får Orbán att se rött

Foto: President of Russia Office resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Danmark har varit hårt pressat den senaste tiden på grund av Donald Trumps hot mot Grönland.

Nu varnar Mette Frederiksen för att Europa och Nato inte gör tillräckligt för att garantera sin säkerhet och sitt försvar.

”Måste beväpna oss nu”

Förra året kom Natoländerna överens om att fem procent av ländernas BNP ska läggas på försvaret till 2035.

Men det är för sent, varnar Mette Frederiksen, enligt Kyiv Post. Tidsplanen är för utdragen.

– Jag är ledsen att säga att det skulle vara för sent. Jag tror att det viktigaste är att beväpna oss igen nu, säger den danska statsministern, enligt tidningen.

Europa måste kunna försvara sig mot Ryssland, men måste samtidigt minska sitt beroende av USA, menar Frederiksen.

Detta efter att Donald Trump hotat med att annektera Grönland, som är danskt territorium.

Även USA själva har krävt att europeiska Natoländer ska ta större ansvar för sin egen säkerhet, vilket det nya 5-procentsmålet är ett resultat av.

En ny världsordning

Men Frederiksen menar alltså att det måste gå snabbare, och menar att det har uppstått en ny världsordning som Europa måste anpassa sig efter.

– Världsordningen som vi känner den är över och jag tror inte att den kommer att återvända, säger Mette Frederiksen, enligt tidningen.

Europeiska länder skar ner på sina försvarsutgifter under många år innan Ryssland invaderade Ukraina.

Detta var ett ”dåligt misstag”, menar den danska statsministern, och understryker att Ryssland ”inte vill ha fred med Europa”.

Trots spänningarna mellan Danmark och USA framhåller Frederiksen också att Europa och USA måste hålla ihop.

Håller med Natochefen

Natochefen Mark Ruttes ord nyligen om att Europa inte kan försvara sig utan USA:s hjälp väckte starka reaktioner, men Frederiksen verkar delvis vara inne på samma linje.

Att stå ensamt militärt skulle vara ”extremt svårt” för Europa i nuläget, menar hon.

– För när man tittar på underrättelseverksamhet, kärnvapen och så vidare, är vi beroende av USA. Men jag tror att vi kan göra mer än vad som sägs offentligt just nu, säger Mette Frederiksen, enligt tidningen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen