Beskedet kommer tidigt på måndagsmorgonen.

Flygplanet och helikoptern ska inte ha kraschat med varandra – på bara en halvtimme kraschade båda luftfarkosterna i separata incidenter.

Helikoptern och flygplanet störtade på söndagen i Sydkinesiska havet, rapporterar CNN.

Separata krascher

Det var under två separata rutinoperationer i Sydkinesiska havet som de kraschade.

Den amerikanska flottan framhåller att en MH-60R Seahawk-helikopter störtade runt klockan 14:45 lokal tid "under rutinoperationer från hangarfartyget USS Nimitz”.

Cirka 30 minuter senare kraschade även ett F/A-18F Super Hornet-stridsflygplan under rutinoperationer från Nimitz.

Inga dödsfall

Besättningsmedlemmarna i både flygplanet och helikoptern sköt ut sig och bärgades oskadda.

– All inblandad personal är i säkerhet och i stabilt tillstånd. Orsaken till båda incidenterna utreds för närvarande, meddelar den amerikanska flottan via X.

Läs mer: Det här är världens största hangarfartyg – USS Gerald R Ford

Fyra bara i år

Efter gårdagens krasch har USA nu förlorat fyra stycken  F/A-18F Super Hornet-stridsflygplan.

F/A-18 Block III Super Hornet är det nyaste tillgängliga taktiska flygplanet i den amerikanska flottans arsenal.

Super Hornet är ryggraden i den amerikanska flottans hangarfartygsbaserade flygflottilj nu och väntas vara det under de kommande årtiondena.

Två versioner

Super Hornet har enligt tillverkaren Boeing “den förmåga, flexibilitet och prestanda som krävs för att modernisera ett vilket som helst lands flyg- eller marinflygstridskrafter”.

– Två versioner av Super Hornet – ensitsiga E-modellen och den tvåsitsiga F-modellen – kan utföra praktiskt taget alla uppdrag inom det taktiska spektrumet, inklusive luftherravälde, dags-/nattanfall med precisionsstyrda vapen, jakteskort och flygunderstöd på nära håll, framhåller Boeing om planet.

Läs mer: Stora militärövningar – fruktar amerikansk attack

Foto: By U.S. Navy photo by Seaman Kevin T. Murray Jr resp US Navy

Text: Redaktionen

USA lättar på sanktionerna mot den ryska oljan.

Anledningen är energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Denna snävt skräddarsydda, kortsiktiga åtgärd gäller endast olja som redan är under transport och kommer inte att ge någon betydande ekonomisk fördel för den ryska regeringen, som får majoriteten av sina energiintäkter från skatter som tas ut vid utvinningspunkten, uppger den amerikanske finansministern Scott Bessent i ett inlägg på X. 

Trump avslöjar

Nu går Donald Trump ut och meddelar att man åter kommer slå till mot den ryska oljan.

Men först när oljekrisen är slut.

– Oljesanktionerna mot Ryssland kommer att återgå så snart krisen är över, säger Trump till NBC News.

”Vill ha olja”

Den amerikanske presidenten försvarar beslutet att lätta på sanktionerna med att skylla på Iran, för landets blockering av Hormuzsundet.

– Jag vill ha olja för världen. Jag vill ha olja, säger Trump.

Kritiseras

De lättade sanktionerna kommer troligtvis bidra till att dämpa den akuta oljebristens effekter.

Men kritiker menar att det skapar nytt utrymme för Ryssland att fortsätta och intensifiera sitt krig mot Ukraina.

– Hur kan sanktioner hävas mot Ryssland? Det är ett allvarligt slag mot Ukraina och världen, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj om beskedet, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Många andra europeiska ledare har också kritiserat beslutet.

Trump beskyller Zelenskyj

Donald Trump riktar tillbaka anklagelserna mot den ukrainske presidenten som borde ha nått fram till ett fredsavtal med den ryske diktatorn Vladimir Putin, menar presidenten.

– Jag är förvånad över att Zelensky inte vill göra en överenskommelse. Säg till Zelenskyj att göra en överenskommelse eftersom Putin är villig att göra en överenskommelse, säger Trump till NBC News.

Ryssland välkomnar beskedet

Från ryskt håll välkomnas beskedet från USA.

– EU-byråkrater kommer snart att tvingas erkänna denna verklighet och erkänna sina strategiska misstag, uppger Kirill Dmitriev, Kremls ekonomiska förhandlare, i ett inlägg på X.

Foto: Official White House Photo by Andrea-Hanks resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Samtidigt har den ukrainska militären utvecklat sin försvarsförmåga mot de många drönarattackerna från den ryska krigsmakten.

En kompentens som nu efterfrågas när stridigheterna härjar i Mellanöstern.

– Ukraina har verkligen intensifierat samarbetet med länderna i Mellanöstern gällande bekämpandet av iranska drönare, rapporterar oberoende The Moscow Times.

I veckan meddelade Volodymyr Zelenskyj att Ukraina har skickat försvarsdrönare och drönarexperter till Jordanien för att skydda amerikanska baser.

Enligt den ukrainske presidenten har totalt elva länder efterfrågat hjälp från det krigshärjade landet.

Förklarar krig

Ukrainas stöd till länder som Iran ser som sina fiender får nu konsekvenser.

– Genom att stödja den israeliska regimen med drönare har Ukraina i praktiken dragits in i kriget, dundrar Ibrahim Azizi, chef för Irans nationella säkerhetskommission, i ett inlägg på X, rapporterar Kyiv Post.

Iran framhåller också att man nu anser att Ukraina är ”ett legitimt mål” för attacker från den islamistiska regimen.

Men i nuläget finns inga bevis för att Ukraina har levererat drönare till just Israel, enligt tidningen.

Iran står bakom Ryssland

Samtidigt har Iran sedan länge bidragit till Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Bland annat genom att skicka drönare till sina allierade i Moskva.

Men iranska drönaroperatörer har också varit på plats i Ryssland i samband med attacker mot Ukraina, menar Ukrainas president.

– Iranska operatörer tränade den ryska militären i användningen av dessa drönare och deltog i de första attackerna mot ukrainska städer, hävdade Volodymyr Zelenskyj i veckan, rapporterar Moscow Times.

Dessutom har Iran skickat omkring 150 000 artillerigranater och missiler till Ryssland, enligt presidenten.

– Iranierna är Rysslands allierade både på pappret och när det kommer till verkliga handlingar, betonade han.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen