UPPGIFTER: Ilska inom regeringen – skyller på Liberalerna

2025 10 21

Jobb och sysselsättning kan bli en av frågorna som avgör riksdagsvalet 2026.

Det återstår mindre än ett år till nästa val.

I slutet av september pekades just jobb och sysselsättning ut som den viktigaste valfrågan bland 11 procent av landets väljare, enligt SvD/Demoskop.

Samtidigt var närmare 364 000 personer inskrivna som arbetslösa. En hög siffra, konstaterade Arbetsförmedlingen då.

– Jämfört med för ett år sedan är ungefär 4 000 fler inskrivna som arbetslösa, säger Lars Lindvall, prognoschef på myndigheten, i ett uttalande.

Och frågan om arbetslösheten har blivit “ett sänke” för regeringen, rapporterar TV4.

Nu riktas stor ilska mot Liberalerna, som ansvarar för just arbetsmarknadspolitiken.

– Liberalerna driver ingen politik som påverkar arbetslösheten i positiv riktning, säger en centralt placerad källa i regeringssamarbetet till tv-kanalen.

"Illojala"

Kanalens källor menar även att “man aldrig borde ha låtit Liberalerna få ansvar” över arbetsmarknadsdepartementet.

Kritiken handlar i synnerhet om att reformtakten är för långsam och att partiet upplevs “illojala” mot regeringssamarbetet, bland annat genom att ta frågor ut i media.

Johan Britz (L), som är den tredje liberalen på posten som arbetsmarknadsminister sedan valet 2022, har inte kommenterat kritiken.

Statsrådet menar dock att det finns en plan för att vända trenden.

– Liberalerna lyssnar gärna om någon vill framföra fler goda förslag på hur vi ska bryta arbetslösheten, framhåller Britz enligt TV4.

Sjönk två månader i rad

I Arbetsförmedlingens senaste uppdatering hade arbetslösheten sjunkit för andra månaden i rad. Antalet inskrivna på 364 000 personer motsvarar omkring 6,9 procent av befolkningen.

Även antalet inskrivna ungdomar hade minskat i september.

– Ungdomar är generellt sett en konjunkturkänslig grupp och gynnas oftast tidigt i konjunkturförstärkningen, säger Lars Lindvall.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Nu bekräftar Storbritannien: Så många ryssar har dött

2026 09 11

Brittisk underrättelsetjänst bekräftar nu hur många ryssar som har dött i kriget.

Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022.

Sedan dess har Ryssland förlorat över en och en halv miljon soldater.

Den siffran motsvarar soldater som har dött, skadats, tagits tillfånga och försvunnit.

Nu bekräftar Storbritanniens underrättelsetjänst hur många av dem som har dött.

Brittiskt besked

500 000 ryska soldater har dött i samband med kriget i Ukraina, rapporterar Sky News.

Detta enligt den brittiska underrättelsetjänsten.

– Jag anser att dessa siffror tydligt illustrerar det meningslösa och fruktlösa slöseriet med människoliv för så små framsteg, och mot ett så illegitimt mål av president Putin, säger flygvapenchef Sir Rich Knighton.

1 660 dagar

1 660 dagar har nu gått sedan Ryssland inledde invasionen.

Det innebär att kriget har pågått längre än Rysslands deltagande i första och andra världskriget.

Det har blivit kostsamt för den ryska ekonomin, säger Knighton.

– Det resulterade i en inbromsad tillväxt i Ryssland, en försvagad konsumentefterfrågan och en envist hög inflation, och kostnaden för Rysslands ekonomi samt dess folks välstånd och framtidsutsikter är enorma.

Läs mer: Skatteverket: 700 000 måste betala senast på måndag

Soldat kommenterar

Trots de enorma ryska förlusterna är den tillgängliga rekryteringspoolen så pass stor att ukrainska soldater inte kommer få slut på motståndare att möta ute på slagfältet.

Det säger den ukrainska soldaten Artem.

– Den nivå av ryska förluster vi ser nu är fortfarande inte tillräckligt hög för att orsaka allvarlig skada på den ryska armén, säger han till Kyiv Independent.

– Det blir svårare för dem att övertyga folk att skriva på militära kontrakt – det är ett faktum – men deras pool av tillgänglig arbetskraft förblir enorm.

Kan mobilisera

Samtidigt pekar uppgifter på att Ryssland kan vara på väg att mobilisera ytterligare nyrekryter.

Ukrainska källor menar att det ska röra sig om totalt 600 000 – varav 300 000 ska mobiliseras i höst och ytterligare 300 000 nästa år.

Foto: By Vitaly V. Kuzmin, CC BY-SA 4.0

Text: Redaktionen

Skatteverket: 700 000 måste betala senast på måndag

2026 09 11

Måndag är sista chansen att betala kvarskatt för alla som fick besked i juni.

I juni fick 2,6 miljoner personer besked om att de fick dela på över 35,7 miljarder kronor i skatteåterbäring.

Samtidigt fick 700 000 personer besked om kvarskatt.

Tillsammans ska dessa personer ha betalat Skatteverket 16,3 miljarder kronor senast på måndag.

Om du inte betalar

Den som inte betalar kvarskatten i tid har ränta att vänta.

– Det är viktigt att du betalar din kvarskatt i tid, bland annat för att slippa betala hög kostnadsränta, förklarar Skatteverket.

Den som efter förfallodagen har ett underskott på sitt skattekonto på 100 kronor eller mer får en betalningsuppmaning från Skatteverket.

Då blir det Kronofogden

Den som har ett underskott på mer än 2 000 kronor får ett betalningskrav från Skatteverket.

– Om du har fått ett betalningskrav från Skatteverket och fortfarande har ett underskott på ditt skattekonto på 2 000 kronor eller mer vid nästa avstämning, överlämnar vi skulden till Kronofogden, fortsätter myndigheten.

Läs mer: Sverige går in med 297 miljoner – ”behoven är enorma”

Detta gäller

Så här ser det ut för de som har fått slutskattebesked, och som ska betala kvarskatt:

- Besked i april: Betala senast den 13 juli

- Besked i juni: Betala senast den 14 september – nu på måndag

- Besked i augusti: Betala senast den 12 november

- Besked i december: Betala senast den 12 mars 2027

Så undviker du kvarskatt

Den som regelbundet får kvarskatt och inte vill ha det kan be sin arbetsgivare eller pensionsutbetalare att dra mer skatt.

– Är du osäker på om det finns risk för kvarskatt kan du använda vår beräkningstjänst Räkna ut din skatt, fortsätter myndigheten.

– I tjänsten kan du få hjälp med att räkna ut om du får skatt att betala eller att få tillbaka. Tänk på att fylla i alla uppgifter som är aktuella för dig så att du får rätt beräkning av din skatt.

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen