Redan på torsdag kan EU ge grönt ljus.

Det handlar om unionens 19:e sanktionspaket som då kan komma att godkännas, meddelar EU:s utrikespolitiska chef Kaja Kallas på måndagen.

Paketet ska slå mot ryska banker, energiintäkter och nätverk som bidrar till att Ryssland kan kringgå befintliga restriktioner som redan införts mot Kreml.

Bland annat ska all rysk flytande naturgas bort från EU. I paketet ingår ett fullständigt importförbud mot gasen som ska träda i kraft redan i januari 2027, vilket är ett år tidigare än planerat.

– Vi förväntar oss att anta ett 19:e sanktionspaket den här veckan. Tyvärr inte idag, men vi har ett toppmöte även på torsdag, säger Kallas enligt Kyiv Independent.

Ungern vek sig – ett land kvar

Förra veckan vek sig Ungern och slutade att motsätta sig EU:s förslag om ett totalförbud mot flytande naturgas från Ryssland.

Den ungerska regeringen hade då tecknat sitt längsta kontrakt på området någonsin genom avtalet med franska Engie som ska leverera 400 miljoner kubikmeter gas mellan 2028 och 2038.

Nu är det bara Slovakien som säger nej.

Förhoppningen i EU-kommissionen är att lösa dödläget redan i veckan. Slovakien har begärt att frågan ska tas upp när EU-ledarna samlas på torsdag.

Slår även mot Kina

I paketet ingår även ett totalt transaktionsförbud som omfattar Rysslands statliga energibolag Rosneft och Gazpromneft samt sanktioner mot 118 fartyg i det som kallas för den ryska “skuggflottan”. 

Dessutom slår åtgärderna mot handlare och raffinaderier från tredjeländer, framför allt i Kina.

– För första gången kommer EU också att införa restriktioner för kryptoplattformar och för banker i Ryssland och andra länder som underlättar sanktionsundandragande, rapporterar Kyiv Independent.

Sanktionspaketet slår även mot 45 företag från Ryssland och tredjeländer som anklagas för att förse Moskva med varor som kan användas för flera ändamål.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Komponenternas avgörande roll har visat sig under kriget i Ukraina. Ryssland använder dem i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

Nu kan situationen förändras drastiskt.

Utvecklingen i Mellanöstern slår hårt mot Rysslands teknologiska och logistiska försörjningskedjor. Hela 80 procent av Rysslands import av komponenterna har stoppats, uppger den ukrainske översten Petro Tjernyk.

– Till 80 procent gick flödet av mikroelektronik och vissa teknologiska lösningar via Iran. I nuläget är den kanalen stängd, säger han till militärkanalen Armija FM, rapporterar Di.

Ryssland kan leda om leveranserna till nya handelsrutter, men det kommer att ta tid. Enligt Tjernyk kan det dröja flera månader och dessutom leda till ökade kostnader för den ryska militärindustrin.

Ukraina lider också

Även Ukraina drabbas av svallvågor från Irankriget. När västerländska ledare vänder blicken mot Mellanöstern riskerar viktiga vapenleveranser till Ukraina att påverkas.

– Kriget i Iran avleder världsledarnas uppmärksamhet från Rysslands aggression och utarmar vapenlager som kunde ha överförts till Ukraina, säger Polens utrikesminister Radosław Sikorski enligt Reuters.

”Sorglig men oundviklig konsekvens”

Enligt den polska ministern kräver en storskalig militär operation i Mellanöstern massiva resurser i form av kryssningsrobotar och luftförsvarssystem. Detta begränsar direkt allierades förmåga att stödja de ukrainska styrkorna.

– Det som redan har dirigerats dit kommer definitivt inte att vara tillgängligt för leverans – eller ens försäljning – till Ukraina. Det är en sorglig, men oundviklig konsekvens, säger Sikorski.

LÄS OCKSÅ:

Chockbesked för Trump – serverat av Fox News | Ekonomibladet

USA:s krigsminister: Om en vecka smäller det | Ekonomibladet

”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara | Ekonomibladet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

En av Rysslands nära allierade har attackerats.

Men Kreml hävdar att de inte har fått någon förfrågan om hjälp.

Experter menar dock att Rysslands svaghet nu blottas på ett skoningslöst sätt.

”Inga förfrågningar”

Iran har inte bett Ryssland om hjälp sedan Israel och USA inledde sina attacker mot landet, hävdar Kreml, enligt Moscow Times.

– Det fanns inga förfrågningar från Iran i detta fall, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov på torsdagen, rapporterar tidningen.

Ryssland är en av Irans närmaste partners, men trots det ska de enligt Kreml alltså inte ha begärt något militärt stöd i samband med den israelisk-amerikanska attacken.

Vladimir Putin har beskrivit dödandet av ayatollah Ali Khamenei som ett ”cyniskt mord”, och Rysslands sändebud till FN har beskrivit attacken mot Iran som en "avsiktlig, förmedveten och oprovocerad väpnad aggression."

Men trots dessa hårda ord, och trots att Ryssland och Iran skrev under ett strategiskt partnerskapsavtal så sent som 2025, tycks Kreml inte vara redo att rycka ut till Irans försvar.

– Vår ståndpunkt är konsekvent och känd för alla, och det har inte skett några förändringar, säger Peskov, men förnekar alltså att Iran har bett om hjälp.

Iran bad om hjälp – Ryssland svarade inte

Kremls uppgifter motsägs av forskarna Maksym Beznosiuk, analytiker som fokuserar på Ukraina och Ryssland, samt William Dixon, forskare vid den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (Rusi), i en artikel på Rusis webbplats, rapporterar Iltalehti.

Iran ska ha bett Ryssland om hjälp redan i helgen.

– Moskva svarade inte. Även när Iran begärde aktivering av S-400-luftvärnssystem och elektroniska krigsföringssystem vid ryska baser i Syrien, vägrade Moskva att försvara iranskt luftrum, skriver forskarna, enligt tidningen.

Partnerskapet mellan Ryssland och Iran håller nu på att ”kollapsa i realtid”, tillägger forskarna.

Även tidigare i år, när USA angrep Venezuela, visade sig Putinregimen oförmögen att hjälpa en nära allierad som blev attackerad.

Det är ett tydligt ryskt svaghetstecken, menar experterna. Ryssland har bundit sina resurser i Ukraina och klarar inte längre av att hjälpa sina allierade.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen