Rysk jätteindustri i fritt fall – rekordlåga siffror

2025 10 19

Den ryska fossilindustrin är i kris.

Ukrainska attacker har kraftigt minskat Rysslands export av fossila bränslen.

Nya siffror visar att under september nådde landet den lägsta nivån sedan invasionen av Ukraina började, rapporterar Kyiv Post.

Rekordlägsta export

I september exporterade Ryssland fossila bränslen för 546 miljoner euro per dag, vilket är en 26-procentig minskning jämfört med samma månad förra året.

Det är den lägsta nivån sedan invasionen startade, enligt siffror från Centre for Research on Energy and Clean Air (CREA).

En viktig anledning är de ukrainska attackerna mot Rysslands oljeinfrastruktur.

Den 12 september träffades oljeterminalen i Primorsk, och för några dagar sedan slog en drönare ner mot ett oljeraffinaderi i Ufa. 

– De mest effektiva sanktionerna – de som fungerar snabbast – är bränderna vid Rysslands oljeraffinaderier, terminaler och oljedepåer, sade Ukrainas president Volodymyr Zelensky efter attacken.

Påverkar krigsekonomin

– Indiens premiärminister Narendra Modi har försäkrat mig idag att de inte kommer att köpa olja från Ryssland, sa Trump tidigare i veckan och beskrev det som ett ”stort steg”.

Indiens regering förnekar uppgifterna.

Randhir Jaiswal, talesperson för utrikesministeriet, säger till journalister att han inte känner till någon kontakt mellan Trump och Modi, och att inga löften har getts, efter Trumps uttalande.

Trots tryck från bland andra Donald Trump fortsätter länder som Indien och Kina att köpa stora mängder rysk olja, vilket bidrar till Moskvas krigsekonomi.

I augusti importerade Kina fossila bränslen för 6,4 miljarder dollar och Indien för 4,2 miljarder.

EU-länder som Ungern och Slovakien köpte också rysk olja och gas, medan Frankrike, Belgien och Nederländerna tog emot LNG.

Försöker stoppa köpen

För att minska Rysslands intäkter har Nato och EU tagit steg mot importstopp.

I september uppmanade Trump Nato-länder att sluta köpa rysk olja, och EU:s kommittéer har nu godkänt ett utkast som förbjuder alla rör- och LNG-importer från Ryssland från och med 1 januari 2026.

Beslutet innebär en acceleration av EU:s tidigare plan, som ursprungligen sträckte sig till 2027, och markerar ett tydligt försök att slå mot Rysslands största industriintäkt.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

 

”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara

2026 03 04

Nato har stoppat en ballistisk robot från Iran.

Nyheten kom tidigare under onsdagen, då Natomedlemmen Turkiet gick ut och berättade om insatsen.

– En ballistisk robot avfyrades från Iran. Den upptäcktes när den passerade irakiskt och syriskt luftrum med kurs mot turkiskt luftrum, och bekämpades av Natos luft- och robotförsvarssystem stationerade i östra Medelhavet, framhåller det turkiska försvarsdepartementet, rapporterar Reuters.

Erdogan kan svara

Inga personer ska ha skadats vid incidenten.

Men Turkiets försvarsdepartement förbehåller sig rätten att svara på fientliga handlingar mot turkiskt territorium, som gränsar till de nordvästra delarna av Iran.

– Turkiet förbehåller sig rätten att reagera på alla fientliga handlingar mot landet, säger landets försvarsminister Yaşar Güler, enligt nyhetsbyrån.

”Undergången för Iran”

Den svenska överstelöjtnanten Johan Huovinen menar att incidenten är väldigt allvarlig och att den ökar risken för spridning av konflikten.

Det är nu sannolikt att Turkiet kommer åberopa Natos artikel 4.

Han framhåller också att ett eventuellt svar från den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdogan skulle kunna vara förödande för Iran.

– Om Turkiet svarar på attacken påskyndar det bara undergången för Iran, säger han till TV4.

Konsulterar Nato

Efter incidenten har Turkiet haft kontakt med Nato och andra allierade.

Nato har också gått ut och kommenterat händelsen.

– Vi fördömer Irans angrepp mot Turkiet, säger alliansens talesperson Allison ​Hart, enligt Reuters.

Natos artikel 4

Enligt Natos artikel 4 kan ett medlemsland lyfta en fråga i Nordatlantiska rådet, NAC, som är ett beslutande organ inom alliansen.

– Parterna ska samråda när någon av parternas territoriella integritet, politiska oberoende eller säkerhet hotas, står det i artikeln.

– Varje medlemsland kan formellt åberopa artikel 4 i Nordatlantiska fördraget. Så snart den åberopas diskuteras frågan och kan potentiellt leda till någon form av gemensamt beslut eller åtgärd från alliansens, uppger Nato.

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

4 mars 2026

USA:s krigsminister: Om en vecka smäller det

2026 03 04

Den amerikanske krigsministern Pete Hegseth håller en pressträff.

Agendan är det pågående anfallet mot Iran, som USA och Israel inledde i helgen.

Krigsministern går ut med besked om tidsplanen framåt och målsättningen med insatsen.

Inom en vecka kommer USA och Israel att ha full kontroll över Irans luftrum, uppger Pete Hegseth.

– Vi kommer att flyga dag och natt, hitta och göra slut på missilerna och hela den iranska militären, säger ministern, rapporterar The Guardian.

Kommer bestämma

Den amerikanske ministern avslöjar att planen är att patrullera det iranska luftrummet dygnet runt.

– Vi ska hitta och fixa deras ledare och militära ledare, uppger Hegseth.

– Flygande över Teheran, flygande över Iran. Varje minut, varje dag tills vi bestämmer att det är över. Och Iran kommer inte kunna göra något åt det.

Sänkt ett krigsfartyg

Den amerikanske ministern bekräftar också uppgifterna om att en amerikansk ubåt har sänkt ett iranskt krigsfartyg i Indiska oceanen.

– Fartyget trodde att det var säkert på internationellt vatten. Istället sänktes det av en torped, uppger Hegseth.

Många döda

Fartyget sjönk utanför Sri Lankas kust.

Minst 80 personer har mist livet och 32 vårdas på sjukhus med skador, enligt Reuters.

Den totala besättningen omfattade omkring 180 personer, varav många fortfarande saknas.

Planen framåt

I dagsläget har den amerikanska administrationen inget besked kring hur länge insatsen mot Iran kommer pågå.

– Fyra dagar in i kriget och vi har bara börjat. USA kämpar för att vinna och i operationen ”Epic fury” gör vi just det, säger Hegseth.

Och enligt krigsministern är det helt upp till president Donald Trump att bestämma när han anser att USA uppnått sina mål med attackerna.

– De enda begränsningar vi har i detta är president Trumps önskan att uppnå specifika effekter för det amerikanska folket. Vi kan säga fyra veckor, men det kan vara sex, det kan bli åtta, det kan vara tre, säger Hegseth.

– I slutändan sätter vi tempot.

Foto: DoD photo by U.S. Navy Petty Officer 1st Class Alexander Kubitza

Text: Redaktionen