3 juni 2026

Rysk jätteindustri i fritt fall – rekordlåga siffror

2025 10 19

Den ryska fossilindustrin är i kris.

Ukrainska attacker har kraftigt minskat Rysslands export av fossila bränslen.

Nya siffror visar att under september nådde landet den lägsta nivån sedan invasionen av Ukraina började, rapporterar Kyiv Post.

Rekordlägsta export

I september exporterade Ryssland fossila bränslen för 546 miljoner euro per dag, vilket är en 26-procentig minskning jämfört med samma månad förra året.

Det är den lägsta nivån sedan invasionen startade, enligt siffror från Centre for Research on Energy and Clean Air (CREA).

En viktig anledning är de ukrainska attackerna mot Rysslands oljeinfrastruktur.

Den 12 september träffades oljeterminalen i Primorsk, och för några dagar sedan slog en drönare ner mot ett oljeraffinaderi i Ufa. 

– De mest effektiva sanktionerna – de som fungerar snabbast – är bränderna vid Rysslands oljeraffinaderier, terminaler och oljedepåer, sade Ukrainas president Volodymyr Zelensky efter attacken.

Påverkar krigsekonomin

– Indiens premiärminister Narendra Modi har försäkrat mig idag att de inte kommer att köpa olja från Ryssland, sa Trump tidigare i veckan och beskrev det som ett ”stort steg”.

Indiens regering förnekar uppgifterna.

Randhir Jaiswal, talesperson för utrikesministeriet, säger till journalister att han inte känner till någon kontakt mellan Trump och Modi, och att inga löften har getts, efter Trumps uttalande.

Trots tryck från bland andra Donald Trump fortsätter länder som Indien och Kina att köpa stora mängder rysk olja, vilket bidrar till Moskvas krigsekonomi.

I augusti importerade Kina fossila bränslen för 6,4 miljarder dollar och Indien för 4,2 miljarder.

EU-länder som Ungern och Slovakien köpte också rysk olja och gas, medan Frankrike, Belgien och Nederländerna tog emot LNG.

Försöker stoppa köpen

För att minska Rysslands intäkter har Nato och EU tagit steg mot importstopp.

I september uppmanade Trump Nato-länder att sluta köpa rysk olja, och EU:s kommittéer har nu godkänt ett utkast som förbjuder alla rör- och LNG-importer från Ryssland från och med 1 januari 2026.

Beslutet innebär en acceleration av EU:s tidigare plan, som ursprungligen sträckte sig till 2027, och markerar ett tydligt försök att slå mot Rysslands största industriintäkt.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

 

22 juli 2026

UPPGIFTER: Putin har ändrat sig

2026 07 22

Putin uppges ha ändrat uppfattning.

Vladimir Putin och Kreml uppges ha ändrat sig när det gäller en nyckelfråga för att få slut på kriget i Ukraina.

Putins tvärvändning visar att diktatorn tycks vara långt ifrån redo att ingå några som helst kompromisser.

Tvärvänder om territorier

Kreml har tidigare antytt att Ryssland är redo att ge upp vissa territorier i Ukraina – i utbyte mot att Ukraina ger upp hela Donbasregionen.

Men nu har Putin ändrat sig, rapporterar Bloomberg.

Diktatorn är inte längre redo att ge upp några territorier som en del av något avtal, enligt källor nära Kreml.

Tidigare har Kreml öppnat för att ge upp delar av Kharkiv- och Sumy-regionerna, i utbyte mot att Ukraina ger upp Donbas.

Förslaget har avvisats av Ukraina, men nu uppges alltså även Ryssland själva stänga dörren för sitt eget förslag.

Istället är Putin nu inställd på att behålla de nämnda områdena och fortsätta att försöka ta full kontroll över hela Donetsk och Luhansk.

– Kreml avser enligt uppgift att behålla gränsområdena som buffertzoner samtidigt som de fortsätter med sitt mål att erövra hela Donetsk- och Luhanskregionerna, rapporterar Kyiv Post.

Besviken på Trump och USA

Beskedet kan tolkas som att Putins inställning till fredsavtal och kompromisser har hårdnat ytterligare.

Bakgrunden uppges vara att Putin är besviken på Trump och USA.

Putin anser att Ryssland och USA nådde en informell överenskommelse vid toppmötet i Alaska förra året, medan USA hävdar att någon sådan överenskommelse inte existerar.

– Enligt Bloombergs källor övergav Putin idén om territoriella eftergifter efter att ha dragit slutsatsen att de inofficiella överenskommelser som nåddes med USA:s president Donald Trump under deras toppmöte i Anchorage, Alaska, i augusti förra året i praktiken hade kollapsat, rapporterar tidningen.

Enligt insiderkällor kommer Putin inte att fredsförhandla förrän han har uppnått sitt främsta mål med kriget.

– Rapporten säger att Putin endast kommer att återgå till seriösa fredsförhandlingar efter att ryska styrkor har erövrat hela Donetsk- och Luhansk-regionerna, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: USA kan attackera helt nytt land

2026 07 22

Trump överväger en helt ny militär insats.

Under sin andra mandatperiod har Trump beordrat militära operationer i en rad olika länder – alltifrån Venezuela till Iran.

Nu överväger Vita huset en militär insats i ännu ett land, enligt källor.

Har vänt sig till Ryssland

Donald Trump kan vara på väg att beordra militära insatser i Mali i Västafrika, rapporterar Washington Post.

Syftet med en sådan militär operation skulle vara att bekämpa terrorgruppen JNIM, som uppges vara kopplad till al-Qaida.

Ett av skälen uppges vara att Mali, liksom några andra länder i Västafrika, har valt att vända sig till Ryssland istället för USA för att få hjälp att bekämpa JNIM.

Man har bland annat tagit hjälp av ryska legosoldater från den ökända Wagnergruppen.

Det gillas inte av USA, som enligt källor nu alltså kan genomföra en egen militär operation mot JNIM i Mali.

– Vi hoppas att andra afrikanska nationer noterar Rysslands fruktansvärda prestation vad gäller att bekämpa terrorism, säger en källa inom Trumpadministrationen till tidningen.

Kan bli åttonde militära operationen för Trump

Om Trump bestämmer sig för att genomföra operationen i Mali så blir det den åttonde militära insatsen som USA inleder sedan Donald Trump inledde sin andra mandatperiod.

USA har genomfört uppmärksammade attacker mot bland annat Venezuela och Iran, vilket väckt starka och blandade reaktioner runt om i världen.

När det gäller Mali skulle attacken alltså rikta sig mot al-Qaida-kopplade JNIM som är verksamma i landet, inte mot landets regering.

Det är dock osäkert om den militära operationen kommer att genomföras.

Stor oenighet inom Trump-administrationen

Anledningen är att det uppges råda stor oenighet inom Trump-administrationen, där vissa starkt förordar en militär insats, medan andra är betydligt mer tveksamma.

Flera tjänstemän och tidigare tjänstemän uppger dock att Trump starkt överväger att genomföra operationen, enligt tidningen.

Terrorgruppen JNIM har enligt uppgifter stärkt sin ställning i Mali de senaste åren.

Gruppen har också genomfört attacker i andra delar av Västafrika, enligt tidningen.

Foto: J Owens

Text: Redaktionen