18 oktober 2025

Jättekris för klassisk bransch i USA – folk vägrar att köpa

2025 10 18

Den amerikanska whiskyindustrin står inför en kris.

Motreaktioner mot president Trumps tullar slå hårt mot den klassiska branschen.

En färsk kvartalsrapport från den nationella branschorganisationen Distilled Spirits Council of the US (DISCUS) visar att exporten minskat med hela 9 procent jämfört med motsvarande period i fjol. 

– Ihållande handelsspänningar har en omedelbar och negativ effekt på den amerikanska spritexporten, säger DISCUS vd Chris Swonger till Newsweek.

Enligt Swonger väljer USA:s internationella handelspartner bort amerikansk whisky.

– Det finns en växande oro för att våra internationella konsumenter allt oftare väljer inhemskt producerad sprit eller importerad sprit från andra länder än USA. Det signalerar ett skifte bort från våra fantastiska amerikanska spritmärken.

Bojkott i grannlandet

Det största problemet för den amerikanska whiskybranschen är den pågående bojkotten av amerikanska spritmärken i grannlandet Kanada, uppger Swonger.

Kanandensarna har reagerat kraftigt på Trumps tullhot och prat om att göra Kanada till USA:s 51:a delstat.

– Exporten till Kanada sjönk med 85 procent under andra kvartalet – från över 63 miljoner dollar till under tio miljoner dollar, rapporterar Newsweek.

Förbud gäller

Trots att Kanadas premiärminister Mark Carney har upphävt vedergällningstullar på amerikanska varor som en del av ett nytt avtal med USA, har flera kanadensiska regioner fortfarande kvar sina förbud mot försäljning av amerikansk alkohol.

F. Paul Pacult – som har utnämnts av Forbes till ”USA:s främste spritexpert” – anser att utvecklingen är oroande.

– Den kanadensiska bojkotten har hittills lett till en kraftig minskning av vinstmarginalerna för amerikanska whiskyproducenter under 2025, säger han till Newsweek.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

8 jun 2026

Rysslands luftsköld spricker – panik i Moskva

2026 06 08

Ryssar har hamnat i panikläge.

Ukrainas växande drönarkampanj har pressat Rysslands luftförsvar hårt.

Nu blottas allt större svagheter i Moskvas försvarssystem, rapporterar Kyiv Post.

Når djupare in i Ryssland

Rysslands luftförsvar uppges vara under allt hårdare press när ukrainska drönare slår mot mål djupare inne i landet och i ockuperade områden.

Utvecklingen ses som ett skifte där Moskva hamnar i ett mer defensivt läge.

Flera mål i bland annat logistikkedjor och militära installationer uppges ha träffats, vilket sägs skapat oro inom ryska militära kretsar.

– Ryssland har ett luftförsvarssystem. Ja, vi behöver förbättra det. Ja, vi behöver stärka det, och det kommer vi att göra, medgav Putin under Sankt Petersburgs ekonomiska forum.

Försvarssystemet överbelastat

Det är inte enstaka attacker som är avgörande, utan den samlade effekten av återkommande drönangrepp som tvingar ryska system att konstant reagera.

– Systematiska attacker mot ryska produktionsanläggningar försämrar fiendens luftförsvarsförmåga ytterligare, som redan upplever brist på missiler för att bekämpa ukrainska obemannade system och slagförmågor, säger Oleksandr Syrskyj, chef för den ukrainska militären, enligt Business Insider.

Detta ska enligt flera bedömningar leda till att ryska luftförsvarssystem töms snabbare, samtidigt som nya luckor uppstår i skyddet av viktiga militära och logistiska mål.

Moskva under press

I Ryssland beskrivs situationen av vissa militärbloggare som allt mer ansträngd, där även områden närmare huvudstaden uppges påverkas av drönarhot.

Telegramkanalen Rybar varnar för att luftförsvarssystem kan vara på väg att försvagas, och menar att Moskva tvingas omprioritera resurser.

Samtidigt konstateras att Ryssland fortfarande har stora militära resurser, men att förmågan att skydda ett så stort territorium blir allt mer utmanande.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

9 juni 2026

Seger för Moskva – Natoland trycker på stoppknappen

2026 06 09

Ett av Natos länder trycker nu på stoppknappen.

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i början av 2022 har flera länder i väst skickat omfattande stöd till det krigsdrabbade landet.

Det gäller även Bulgaren som vid 13 tillfällen har skickat stödpaket, sedan kriget inleddes.

Men nu är det stopp.

EU- och Natomedlemmen kommer framöver inte skicka mer militärt stöd till Ukraina, rapporterar Politico.

– Vi har redan klargjort att kriget i Ukraina inte kommer att lösas på slagfältet, säger Bulgariens försvarsminister Dimitar Stoyanov, enligt tidningen.

– Vi bevittnar ett utmattningskrig och oavsett hur mycket vapen som Ukraina samlar på sig är det enda resultatet förlust av människoliv. Det är dags att sätta sig vid förhandlingsbordet.

Ny regering i landet

Det bulgariska folket gick till val i mitten av april.

Segrare blev den nytillträdda premiärminister Rumen Radev, som historiskt har haft goda relationer till Ryssland.

Den nya regeringen har också varit öppen med sin kritik mot EU, men har hittills inte tagit någon större strid med unionen.

– Även om landets nya regering har intagit en vänligare hållning gentemot Kreml, har den avstått från öppen konfrontation med Bryssel om Ukraina. Bulgarien är det fattigaste landet i EU och är starkt beroende av finansiering från unionen, uppger Politico.

Siktar på att nå målet

Den nytillträdde premiärministern är en före detta stridspilot, som tidigare hänvisat till sin militära erfarenhet när han tagit ståndpunkt i fråga om kriget i Ukraina.

Så sent som i maj föreslog Rumen Radev att EU borde leda framtida fredssamtal mellan de båda länderna.

I samband med beskedet om det stoppade militära stödet till Ukraina, tillkännagav den nya regeringen också en stor satsning på den egna militära förmågan.

– Stoyanov presenterade också regeringens plan att öka Bulgariens försvarsutgifter till målet, som satts av Nato, på 5 procent av BNP, i enlighet med vad Rumen Radev tidigare lovat, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen