Prissmäll väntas för svenska hushåll – på grund av Norge

2025 10 18

Ett beslut i Norge riskerar att driva upp elpriserna i Sverige.

En ny norsk elreform, där hushållen kan teckna fasta priser, väntas öka elpriserna i Sverige.

Enligt en undersökning från Thema Consulting kan detta leda till att svenska hushåll i genomsnitt får betala omkring sju procent mer för elen.

Förändrar konsumtionen

Den norska regeringen lanserade den 1 oktober det så kallade “Norgepriset”, som ger norska hushåll möjlighet att teckna fasta elpriser oberoende av spotpriserna.

Reformen har snabbt blivit populär – nästan en miljon norrmän har redan anslutit sig.

Men systemet har också väckt kritik.

Svenska kraftnät kallar reformen för ”vanvettig” och varnar för konsekvenserna för hela den nordiska elmarknaden.

Svenskar kan få betala

Eftersom Sverige och Norge delar elmarknad påverkar den norska reformen även svenska hushåll.

När norska konsumenter inte behöver ta hänsyn till priset kan elexporten från Norge minska – vilket driver upp svenska priser.

– Det är ett onödigt och dåligt riggat stödsystem och i slutändan blir det den norska industrin, men även den svenska industrin och svenska medborgare som får ta notan, säger Erik Ek, strategisk driftchef på Svenska kraftnät, till NyTeknik.

Alarmerande utsikt

Enligt en ny rapport från konsultföretaget Thema Consulting väntas beslutet höja elpriserna i alla nordiska länder utanför Norge, där Sverige påverkas mest.

– Elpriserna förutspås i genomsnitt att stiga med cirka 7 procent de närmaste åren, med något högre prisökningar i elområde 3 som omfattar Stockholm och Göteborg, uppger konsultföretaget.

Enligt Thema Consulting kan den norska elförbrukningen öka med ungefär 2 terawattimmar fram till 2028.

Det väntas ge större belastning på elnätet och högre kostnader även för hushåll i södra Sverige.

Den norska regeringen försvarar Norgepriset som en åtgärd för att skydda hushållen mot de kraftiga prisrörelser som följt av energikrisen i Europa.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

16 oktober 2026

Tio F-16-plan till Ukraina – ska skicka hela flottan

2026 10 16

F-16-stridsflygplan kommer inom kort att levereras till Ukraina.

Kyjiv använder sig i dagsläget av flera olika typer av stridsflygplan. Det rör sig om F-16-plan, franska Mirage-plan och äldre sovjetiska modeller.

Det krigshärjade landet är i konstant behov av fler stridsflygplan för såväl offensiva som defensiva operationer.

Nu kommer besked om att Belgien förbereder leverans av tio F-16-plan – och fler är att vänta framöver.

Tio på gång

Belgiens premiärminister Bart De Wever bekräftar nu att tio stridsflygplan kommer att levereras till Ukraina redan i år, rapporterar Kyiv Independent.

– Ukraina behöver desperat operativa stridsflygplan och vi kan ge vårt bidrag, säger han.

– Vi kommer att leverera tio i år. Vi har hamnat lite efter på grund av förseningar med F-35:orna, men de har nu börjat anlända, vilket gör det möjligt för oss att skicka F-16 till Ukraina. 

Belgien moderniserar

Belgien arbetar med att modernisera sin stridsflygplansflotta, och integrerar F-35-stridsflygplan i flygvapnet.

Det möjliggör leveranser av de äldre F-16-planen till Ukraina.

Men det kan komma att bli betydligt fler än tio stycken, Belgien har tidigare indikerat att hela flottan av F-16-plan ska skickas till Ukraina.

Läs mer: Lågprisjätte storsatsar i Sverige – ny plan för 92 varuhus

“Ska skicka alla”

Enligt uppgifter har Belgien i nuläget fler än 40 stridsflygplan av typen F-16.

Försvarsminister Theo Francken har sagt att hela flottan ska skickas på sikt.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi skickar alla våra F-16 till Ukraina under de kommande åren, säger han enligt Ukrainska Pravda.

Främst defensivt

Med jämna mellanrum använder Ukraina stridsflygplanen för offensiva uppdrag.

Men F-16-planen tycks främst ha fått en defensiv roll i att skjuta ner ryska drönare.

I huvudsak är det de jetdrivna drönarna som Ukraina kämpar ner med hjälp av stridsflygen.

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

16 okt 26

Nato kallar till blixtmöte

2026 10 16

Nato har kallat till ett viktigt möte.

Natoambassadörer ska samlas till ett krismöte.

Detta efter flera incidenter där handelsfartyg i Svarta havet har attackerats av drönare, rapporterar RBC Ukraine.

Tankfartyg började brinna

Ett av fartygen som attackerats, den San Marino-flaggade oljetankern Wine Trader, fattade eld under gårdagen, omkring 24 kilometer sydost om den rumänska staden Sulina.

Fartyget var på väg från Tunisien till Rumänien när det attackerades.

Fem besättningsmedlemmar har räddats, medan sju fortfarande saknas.

Två Black Hawk-helikoptrar och två fartyg med sjukvårdspersonal har satts in i sökinsatsen. Kraftiga vågor har dock försvårat räddningsarbetet.

Redan under onsdagskvällen började ytterligare en oljetanker, Yara J, brinna i rumänskt vatten. Besättningen lyckades släcka branden på egen hand och ingen person uppges ha skadats.

Rumäniens president Nicușor Dan uppger att båda fartygen som varit inblandade i de senaste incidenterna attackerades av drönare.

– Situationen i Svarta havet är allvarlig. Handelsfartyg attackeras och sänks. Sjömän dödas, skadas och saknas, mycket nära Rumäniens och Bulgariens kuster, säger han, till France24.

Möte nästa vecka

Enligt France24 har Nato därför kallat till krismöte där Natoambassadörerna ska diskutera händelsen nästa vecka.

Nicușor Dan talade i samband med EU-toppmötet i Bryssel under gårdagen, där han diskuterade de senaste incidenterna med Bulgariens premiärminister Rumen Radev och Natos generalsekreterare Mark Rutte.

– Generalsekreteraren uttryckte alliansens solidaritet och det kommer att hållas ett möte i NAC (Nordatlantiska rådet), där hela situationen i Svarta havet kommer att diskuteras, säger Dan enligt Politico.

– Slutsatsen är naturligtvis att alla hybridattacker syftar till att minska vårt stöd till Ukraina. Vi kommer att fortsätta att ge vårt stöd.

Viktig handelsväg

Båda tankfartygen låg för ankar nära mynningen till Sulinakanalen, som leder till Donau.

Farleden har stor betydelse för Ukrainas export. Efter ryska attacker mot ukrainsk hamninfrastruktur har transporterna via Donauhamnar och närliggande sjövägar blivit särskilt viktiga.

Även Bulgarien har rapporterat om nya incidenter i Svarta havet.

I tisdags attackerades två fartyg utanför den bulgariska kusten. Ett av fartygen sjönk och besättningarna hamnade i fara.

Bulgariska myndigheter uppger att det ännu saknas tillräckliga bevis för att säkert fastställa varifrån drönarna kom, även om misstankar har riktats mot Ryssland.

Läs mer: Flera kronor dyrare – så dyr blir bensinen i vinter

Foto: Nato

Text: Redaktionen