Rysk-kinesisk kollaps – Putinregimen bestört

2025 10 16

Kinas export till Ryssland störtdyker.

I september minskade den för sjätte månaden i rad. Jämfört med samma period 2024 rasade exporten med 21 procent.

Nu ser Kreml inte längre Kina som en allierad. Det uppger flera ryska regeringskällor, rapporterar Reuters.

–  Kina beter sig inte som en allierad. Ibland sviker de oss och ställer in betalningar, ibland utnyttjar de bara situationen. Ibland är deras handlingar rent av ett rån, det finns inget allierat i det, säger en källa enligt nyhetsbyrån.  

Nytt besked kan få stora konsekvenser

Kinesiska företag har länge anklagats för att förse den ryska armén med komponenter som kan användas i vapen.

– Kina är den främsta leverantören av verktygsmaskiner, mikrochip och nitrocellulosa och andra föremål med dubbla användningsområden som Moskva använder för att öka sin militära kapacitet, sade den dåvarande amerikanske utrikesministern Antony Blinken i april 2024.

Nu uppges även denna export ha avstannat. Kina har börjat neka Ryssland export av särskilda precisionsmaskiner som anses vara avgörande för produktion av bland annat vapen, rapporterar Newsweek.

Ett potentiellt förödande besked för Ryssland.

– Utan dem (Kina) hade vi inte kunnat tillverka en enda robot, än mindre drönare. Hela vår ekonomi skulle ha kollapsat för länge sedan. Om de hade velat det hade kriget varit slut för länge sedan, säger en Kremlkälla enligt Reuters.

Samarbete utan ”några gränser”

Före Rysslands invasion av Ukraina deklarerade Kinas diktator Xi Jinping och hans ryske motsvarighet Vladimir Putin att ländernas samarbete ”inte har några gränser”. Under krigets gång har ledarna dessutom träffats flera gånger.

Kina och Ryssland spelar dock inte på samma planhalva. Den kinesiska ekonomin är cirka nio gånger större än Rysslands.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Positivt besked för svenska pensionärer

2026 06 01

Inkomsterna för nyblivna pensionärer är på väg uppåt.

Den höga inflationen de senaste åren har bromsat de svenska pensionerna.

Men nu är trenden på väg uppåt, enligt en färsk rapport från Alecta.

– Årskullen 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, uppger pensionsbolaget. 

– I årets studie syns en särskilt stor inkomstökning för årskullen. Det förklaras delvis av att 57:orna fick en skattekompensation under just det här året.

Skattekompensation

När åldersgränsen i det allmänna pensionssystemet höjdes till 66 år 2023 fick inte personer födda 1957 ta del av det förhöjda grundavdraget.

Det gjorde att de fick betala mer skatt än andra pensionärer i samma situation.

Under 2024 kompenserades de därför på ett belopp mellan 25 000 och 35 000 kronor för de flesta personer, uppger Alecta.

Fler jobbar

Det blir allt vanligare att arbeta längre upp i åren.

Fler svenskar kombinerar pension och jobb.

– 465 000 svenskar som är 66 år och äldre har inkomster från arbete, oftast i kombination med pension. Vi kallar dem jobbonärer oavsett om det rör sig om heltidsarbete eller jobb då och då, uppger Alecta.

Över 40 procent

Bland de yngre pensionärerna, i åldrarna 66 till 70, arbetar över 40 procent av svenskarna.

För de som passerat 70 men ännu inte fyllt 76 har nästan vart fjärde pensionär inkomst från arbete.

– Andelen jobbonärer är i alla åldersgrupper de högsta sedan våra mätningar började, framhåller Alecta.

– Fler män än kvinnor är jobbonärer, men ökningen är något större bland kvinnor.

Färre fattiga

En positiv utveckling bland svenska pensionärer är att andelen äldre som lever i relativ fattigdom minskar, enligt pensionsbolaget.

Definitionen av begreppet relativ fattigdom är i detta fall hushåll med en disponibel inkomst som är lägre än 60 procent av medianinkomsten i Sverige.

– Ekonomiskt utsatta finns i högre utsträckning bland yngre och betydligt oftare bland ensamstående och utrikes födda, framhåller Alecta.

Foto: T. Zanon

Text: Redaktionen

1 juni 2026

Elon Musk varnas för magplask – kan innebära slutet

2026 06 01

Elon Musk har stora planer.

Entreprenörens bolag SpaceX planerar att skjuta upp en miljon satelliter i omloppsbana runt jorden de kommande åren, som en del av företaget satsning på AI.

Verklighetgörandet av planerna har till viss del redan inletts.

– I vad som kan ses som ett förstadium har SpaceX redan skjutit upp 10 000 Starlinksatelliter, där varje rymdfarkost kostar 2 miljoner amerikanska dollar att bygga och skjuta upp, säger Robert Zubrin, en av världens främsta raketingenjörer, rapporterar Forbes.

Kan leda till katastrof

Nu varnas Elon Musk för konsekvenserna av den djärva satsningen.

Den stora investeringen skulle kunna innebära slutet för bolaget, enligt flera experter.

– Om grundaren till SpaceX faktiskt går vidare med sin sci-fi-liknande mästerplan för att bygga denna megakonstellation för rymdfarande AI-satelliter, kan det snabbt stoppa hans långvariga vinstsvit, uppger Robert Zubrin, enligt tidningen.

Flera andra forskare stämmer in i varningen och menar att det skulle leda till en ekonomisk katastrof för bolaget, uppger Forbes.

Musk tror tvärtom

Elon Musk tror tvärtemot de ledande experterna.

Även om det innebär en gigantisk investering nu, är entreprenören och multimiljardären övertygad om att det kommer löna sig längre fram.

– Min uppskattning är att inom två till tre år kommer det billigaste sättet att generera AI-intäkter vara i rymden, säger han, enligt tidningen.

En fantasi

Under 2025 genomförde SpaceX tre uppskjutningar per vecka, vilket är fler än exempelvis Nasa.

Men att nå en miljon uppskjutna satelliter på ett par år är inte rimligt. Det anser Robert Zubrin, som också varit med och grundat tankesmedjan The Mars Society.

Han har skrivit en vädjan till Elon Musk för att varna honom för ”det kosmiska slöseriet” som satsningen skulle innebära.

– Att skjuta upp en miljon satelliter i omloppsbana är en fantasi, säger han, enligt tidningen.

Foto: G. Skidmore

Text: Redaktionen