Trump-administrationen fortsätter med sina ansträngningar för att få slut på kriget i Ukraina.

Den amerikanske presidenten tror att ett sätt att få Ryssland att sluta kriga är att straffa Kreml ekonomiskt.

Det handlar bland annat om att begränsa deras intäkter från gas-och oljeförsäljning.

Nu uppger han att han har fått ett tungt löfte från Indien.

Tungt löfte

Indien är som bekant ett av de länder som köper mycket rysk olja.

Men nu är det på väg att förändras, uppger Trump.

Indiens premiärminister Narendra Modi har nämligen försäkrat USA:s president Donald Trump att landet inte längre kommer att köpa rysk olja.

“Stort steg”

Så här låter det från Trump:

– Jag var inte nöjd med att Indien köpte olja, och Modi försäkrade mig i dag om att de inte kommer att köpa olja från Ryssland. Det är ett stort steg. Nu ska vi få Kina att göra samma sak, säger han enligt Kyiv Independent.

Beskedet kommer efter det att USA infört 50-procentiga tullar mot Indien på grund av oljeimporten.

– Det kommer inte att bli någon olja, Modi köper inte sin olja från Ryssland, det har börjat – du vet, man kan inte göra det omedelbart, det är en liten process, men processen kommer att vara över snart, fortsätter Trump.

Läs mer: Tyskland ger jättebesked till Ukraina

Nervositet i Kreml

Samtidigt råder fortsatt nervositet i Kreml gällande Tomahawk-robotar.

– Kreml är fortsatt engagerat i sina retoriska ansträngningar för att avråda USA från att sälja Tomahawk-robotar till Ukraina mitt i kritiska politiska debatter, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Kan skickas

Tomahawk-robotar till Ukraina skulle innebära en avsevärd förstärkning av Ukrainas förmågor att slå till djupt inne i Ryssland.

Trump-administrationen uppger att de överväger att skicka robotarna – men inget slutgiltigt beslut har kommit ännu.

Läs mer: Natojätte säger nej till Trump – presidenten förbannad

Foto: The White House resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Enligt uppgifter växer stödet inom EU för att beslagta frysta ryska miljarder i syfte att skicka dessa till Ukraina.

Det väcker stor ilska i Kreml.

Ryssland dundrar nu mot EU – och menar att unionen kommer att få “räkna sina förluster” om de går vidare med förslaget.

Kreml dundrar

Varje försök att “stjäla” Rysslands suveräna tillgångar kommer att leda till en situation där allt prat om solidaritet inom EU ersätts av en förlusträkning.

Det säger Denis Gonchar, Rysslands ambassadör i Belgien.

– Varje försök att konfiskera eller använda suveräna tillgångar kommer att uppfattas som stöld, en illegal handling som strider mot gällande internationell rätt, förklarar han för den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

– Gensvaret kommer att vara proportionerligt. Jag kan försäkra er att om EU beslutar sig för att genomföra denna plan, kommer deras prat om solidaritet snabbt att ersättas av en räkning av förluster.

“Russofobi”

Gonchar fortsätter.

– Ju allvarligare situationen i Ukraina blir – vad gäller Kyivs nederlag på slagfältet och de växande ekonomiska och finansiella problemen – och ju svårare det blir för det kollektiva Väst att hitta egna medel för att hålla Zelenskyj-regimen flytande, desto fräckare blir försöken från EU:s ledarskap och de mest russofobiska medlemsstaterna att tvinga de tveksamma, som Belgien, att gå med på beslagtagandet av Rysslands frysta tillgångar.

Läs mer: Ukrainsk by befriad

Stödet växer

Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina fortsätter utan något slut i sikte.

Under en tid har EU diskuterat mer långtgående åtgärder för att pressa Ryssland och stötta Ukraina.

Av juridiska skäl är vissa emot att frysta ryska miljarder ska beslagtas för att överföras till Ukraina – men uppgifter pekar på att stödet för åtgärden växer inom unionen, rapporterar Euronews.

1,54 biljoner

Det politiska stödet växer inom hela Europeiska unionen för vad som beskrivs som “en banbrytande plan” att utfärda ett lån på 140 miljarder euro till Ukraina baserat på de immobiliserade tillgångarna från den ryska centralbanken.

140 miljarder euro motsvarar ungefär 1,54 biljoner svenska kronor.

Läs mer: Enorm vindkraftspark stoppas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nyheten har slagit ned som en bomb i Norge under onsdagsförmiddagen.

Den norska regeringen föreslår en budget för kommande år med en oljefondsanvändning på 579,4 miljarder norska kronor, vilket motsvarar omkring 2,8 procent av fondens värde.

Budgeten innehåller även bland annat sänkt inkomstskatt med över fyra miljarder norska kronor och sänkt stöd för köp av elbilar.

– Det är en ansvarsfull budget. Vi bör inte spendera för mycket pengar, för det kan driva upp räntorna och inflationen, men vi bör inte heller spendera för lite pengar, för det kan bidra till arbetslöshet, säger Jens Stoltenberg, som representerar Arbeiderpartiet, enligt Dagbladet.

Massiv kritik: "Slutat bry sig"

Arbeiderpartiet kan inte få igenom budgeten själv, utan är beroende av samarbete från exempelvis Senterpartiet.

Men onsdagens förslag möts av massiv kritik. Bland annat hotar Senterpartiet att rata förhandlingarna helt och hållet.

– Arbeiderpartiet har slutat bry sig om hela Norge, säger Bjørn Arild Gram, finanspolitisk talesperson i Senterpartiet, till VG.

"Jag är chockad"

Kritiken handlar bland annat om att regeringen skär ned inom skolan och inom hälso- och sjukvård.

Senterpartiets ledare Trygve Magnus Slagsvold Vedum kallar budgeten för ett brutet löfte och Kristdemokraterna går till ännu starkare angrepp.

– Det här är en frontalattack mot familjer, säger Jørgen H. Kristiansen, finanspolitisk talesperson för det sistnämnda partiet, till Dagbladet.

– Jag är chockad över regeringens stora nedskärningar i föräldrapenningen och för andra som arbetat lite, och i stödet till ensamstående föräldrar.

Behöver mer oljepengar

Även experter är förvånade över den budget som regeringen valt att gå fram med.

– Jag tror inte att regeringen kommer att kunna få igenom den här budgeten utan att spendera mer oljepengar. Det är inte bra för inflationen och räntorna, säger Ola Grytten, professor i nationalekonomi vid Norges handelshögskola, till NRK.

Jens Stoltenberg har manat till ansvar.

– Vi har ett gemensamt ansvar att ta hand om det som går bra i landet. Det kräver att vi kan säga nej för att kunna säga ja. Att vi inser att även om vi har oljepengar, så har vi inte obegränsade oljepengar.

Foto: Nato

Text: Redaktionen