Inför ett toppmöte med Natos försvarsministrar i Bryssel säger Hegseth att USA är berett att vidta hårdare åtgärder mot Ryssland.

Enligt krigsministern kommer sådana åtgärder bli kännbara för Kreml.

– Om det inte finns någon väg till fred på kort sikt är USA, tillsammans med sina allierade, beredda att vidta nödvändiga åtgärder för att påföra Ryssland kostnader för sin fortsatta aggression, säger Hegseth enligt TV2.

Trump: ”Ekonomin kommer kollapsa”

Hegseths uttalande kommer kort efter att president Trump hävdat att Rysslands ekonomi står inför en kollaps.

– Ni vet att de har långa köer till bensin i Ryssland just nu. Plötsligt kommer hans (Putins) ekonomi att kollapsa och jag skulle vilja se honom göra bra ifrån sig. Jag menar, jag hade en väldigt bra relation med Vladimir Putin, men han vill helt enkelt inte avsluta det här kriget, sade Trump under en pressträff med Argentinas president Javier Milei.

Dementerar uppgifterna

Kreml slår tillbaka mot Donald Trumps påstående.

Landets vice premiärminister Alexander Novak hävdar att Ryssland har en stabil tillgång på bensin.

– Vi har en stabil inhemsk produktion. Vi upplever inga problem i detta avseende, säger Novak enligt Reuters.

– Balansen mellan produktion och konsumtion upprätthålls. Regeringens och berörda departement gör allt för att säkerställa att det förblir så, tillägger ministern.

Ryska medier rapporterar annorlunda

BBC:s Rysslandskorrespondent Steve Rosenberg har tidigare rapporterat att ryska medier skriver om att landet ”står på gränsen till en fullständig bränslekris”.  Detta efter att ukrainska drönarattacker slagit ut en stor del av oljeproduktionen.

– Ryssland står på gränsen till en fullskalig bränslekris, och förare rapporterar om kilometerlånga köer vid bensinstationer i de östra delarna av landet. Många väntar i timmar på att tanka – ofta förgäves, uppgav Rosenberg i slutet av augusti.

Sedan krisen i augusti har dock Kreml prioriterat oljeleveranser till regioner med brist, uppger Reuters.

Foto:  DoD photo by U.S. Navy Petty Officer 1st Class Alexander Kubitza

Text: Redaktionen

Enligt uppgifter växer stödet inom EU för att beslagta frysta ryska miljarder i syfte att skicka dessa till Ukraina.

Det väcker stor ilska i Kreml.

Ryssland dundrar nu mot EU – och menar att unionen kommer att få “räkna sina förluster” om de går vidare med förslaget.

Kreml dundrar

Varje försök att “stjäla” Rysslands suveräna tillgångar kommer att leda till en situation där allt prat om solidaritet inom EU ersätts av en förlusträkning.

Det säger Denis Gonchar, Rysslands ambassadör i Belgien.

– Varje försök att konfiskera eller använda suveräna tillgångar kommer att uppfattas som stöld, en illegal handling som strider mot gällande internationell rätt, förklarar han för den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

– Gensvaret kommer att vara proportionerligt. Jag kan försäkra er att om EU beslutar sig för att genomföra denna plan, kommer deras prat om solidaritet snabbt att ersättas av en räkning av förluster.

“Russofobi”

Gonchar fortsätter.

– Ju allvarligare situationen i Ukraina blir – vad gäller Kyivs nederlag på slagfältet och de växande ekonomiska och finansiella problemen – och ju svårare det blir för det kollektiva Väst att hitta egna medel för att hålla Zelenskyj-regimen flytande, desto fräckare blir försöken från EU:s ledarskap och de mest russofobiska medlemsstaterna att tvinga de tveksamma, som Belgien, att gå med på beslagtagandet av Rysslands frysta tillgångar.

Läs mer: Ukrainsk by befriad

Stödet växer

Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina fortsätter utan något slut i sikte.

Under en tid har EU diskuterat mer långtgående åtgärder för att pressa Ryssland och stötta Ukraina.

Av juridiska skäl är vissa emot att frysta ryska miljarder ska beslagtas för att överföras till Ukraina – men uppgifter pekar på att stödet för åtgärden växer inom unionen, rapporterar Euronews.

1,54 biljoner

Det politiska stödet växer inom hela Europeiska unionen för vad som beskrivs som “en banbrytande plan” att utfärda ett lån på 140 miljarder euro till Ukraina baserat på de immobiliserade tillgångarna från den ryska centralbanken.

140 miljarder euro motsvarar ungefär 1,54 biljoner svenska kronor.

Läs mer: Enorm vindkraftspark stoppas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sjutton år har gått sedan dess att ryska soldater stegade in på georgisk mark.

Juridiska processer har fortsatt sedan det korta kriget år 2008 – och nu kommer besked om att Ryssland måste betala omkring 300 miljoner dollar till Georgien.

Det motsvarar nästan tre miljarder svenska kronor.

Tvingas betala

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna beordrar på tisdagen Ryssland att betala Georgien över nästan tre miljarder kronor för brott begångna efter det korta kriget mellan de två länderna i augusti 2008, rapporterar Moscow Times.

Domstolen anklagar Ryssland för att bland annat ha hindrat människor från att fritt resa in i Abchazien och Sydossetien, utbrytarområden från Georgien som Moskva erkände som självständiga efter det rysk-georgiska kriget.

Flera saker

Domstolen uppger att Ryssland har begått en rad olika kränkningar, inklusive överdriven våldsanvändning, misshandel, olagligt frihetsberövande och olagliga restriktioner för den dagliga rörligheten över den administrativa gränsen mellan georgiskkontrollerat territorium och utbrytarregionerna. 

Den beordrar nu Ryssland att betala ersättning till nästan 30 000 offer.

– Georgiska myndigheter uppger att människor har dödats när de försökt ta sig in i eller ut ur Abchazien och Sydossetien, medan andra har frihetsberövats för "olagligt korsande" av den administrativa gränslinjen.

Läs mer: ”Sjuka och perversa” – Kreml försvarar Trumps raseri

Det hände

När Sydossetien och Abchazien gjorde anspråk på att bilda egna stater i början av 1990-talet ledde det till inbördeskrig.

– Därefter har läget förblivit allmänt spänt i regionen. 2008 blossade konflikten upp på nytt i ett fullskaligt krig, som slutade med att ryska trupper drev ut georgiska styrkor ur områdena, förklarar Utrikespolitiska institutet.

Kritiseras starkt

Institutet fortsätter.

– Efter kriget har Ryssland, som agerat som skyddsmakt åt regionerna, stärkt sitt inflytande. Georgien har i princip helt fråntagits kontrollen över dem, vilket starkt kritiserats i väst.

Läs mer: Trump pekar ut president – som kan lösa kriget i Ukraina

 Foto: J. Prokopenko

Text: Redaktionen