Nyheten har slagit ned som en bomb i Norge under onsdagsförmiddagen.

Den norska regeringen föreslår en budget för kommande år med en oljefondsanvändning på 579,4 miljarder norska kronor, vilket motsvarar omkring 2,8 procent av fondens värde.

Budgeten innehåller även bland annat sänkt inkomstskatt med över fyra miljarder norska kronor och sänkt stöd för köp av elbilar.

– Det är en ansvarsfull budget. Vi bör inte spendera för mycket pengar, för det kan driva upp räntorna och inflationen, men vi bör inte heller spendera för lite pengar, för det kan bidra till arbetslöshet, säger Jens Stoltenberg, som representerar Arbeiderpartiet, enligt Dagbladet.

Massiv kritik: "Slutat bry sig"

Arbeiderpartiet kan inte få igenom budgeten själv, utan är beroende av samarbete från exempelvis Senterpartiet.

Men onsdagens förslag möts av massiv kritik. Bland annat hotar Senterpartiet att rata förhandlingarna helt och hållet.

– Arbeiderpartiet har slutat bry sig om hela Norge, säger Bjørn Arild Gram, finanspolitisk talesperson i Senterpartiet, till VG.

"Jag är chockad"

Kritiken handlar bland annat om att regeringen skär ned inom skolan och inom hälso- och sjukvård.

Senterpartiets ledare Trygve Magnus Slagsvold Vedum kallar budgeten för ett brutet löfte och Kristdemokraterna går till ännu starkare angrepp.

– Det här är en frontalattack mot familjer, säger Jørgen H. Kristiansen, finanspolitisk talesperson för det sistnämnda partiet, till Dagbladet.

– Jag är chockad över regeringens stora nedskärningar i föräldrapenningen och för andra som arbetat lite, och i stödet till ensamstående föräldrar.

Behöver mer oljepengar

Även experter är förvånade över den budget som regeringen valt att gå fram med.

– Jag tror inte att regeringen kommer att kunna få igenom den här budgeten utan att spendera mer oljepengar. Det är inte bra för inflationen och räntorna, säger Ola Grytten, professor i nationalekonomi vid Norges handelshögskola, till NRK.

Jens Stoltenberg har manat till ansvar.

– Vi har ett gemensamt ansvar att ta hand om det som går bra i landet. Det kräver att vi kan säga nej för att kunna säga ja. Att vi inser att även om vi har oljepengar, så har vi inte obegränsade oljepengar.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Ukraina har tagit ett stort kliv framåt i kriget med Ryssland.

För första gången någonsin har de lyckats skjuta ned ett drönarmål från en sjöbaserad plattform, rapporterar Kyiv Independent.

Historisk nedskjutning

Ett ryskt Shahed-drönarmål har skjutits ner av den ukrainska militären på ett helt nytt sätt.

Aldrig någonsin tidigare har Ukrainas försvar, med hjälp av en interceptor-drönare lyckats avfyra och skjuta ned ett Shahed-drönarmål från en obemannad sjöplattform, uppger militären.

Den ukrainska militären uppger att landets obemannade styrkor ligger bakom operationen.

– Den första insatsen genomfördes av enheten för obemannade marina system inom 412:e SBS ”Nemesis”. En liknande nybildad enhet håller även på att utvecklas inom 414:e SBS-brigaden, skriver drönarbefälhavaren Robert "Madyar" Brovdi i ett inlägg på Facebook.

Viktigt steg

Enligt enheten markerar händelsen ett viktigt steg i utvecklingen av Ukrainas militära teknik.

– Detta är en ny nivå av integration mellan marina och flygburna obemannade förmågor, uppger Nemesis-brigaden, på Telegram.

Utvecklingen beskrivs av brigaden som ett sätt att stärka försvaret mot ryska luftattacker och ge ukrainska städer ett extra skyddslager.

Massanvändning av drönare

Ukrainas drönarkrigsföring har intensifierats under kriget.

Landets högste drönarbefälhavare Robert ”Madyar” Brovdi uppger att effekten redan är betydande.

– Under perioden 1–19 april har SBS-gruppens piloter och markbesättningar förstört 4 465 fientliga luftmål (spaningsdrönare, kamikazedrönare, återanvändbara attackdrönare och kringflygande ammunition), skriver Brovdi.

Av dessa ska 671 ha varit Shahed-drönare eller liknande vapensystem.

Moskva har i stor omfattning använt Shahed-typens drönare i massattacker mot ukrainska städer sedan den fullskaliga invasionen inleddes.

Detta har orsakat omfattande skador och lett till civila dödsfall, vilket i sin tur har fått Kyiv att utveckla nya motåtgärder, bland annat interceptor-drönare och integrerade luftförsvarssystem.

Foto: President of UA office

Text: Redaktionen