Nyheten har slagit ned som en bomb i Norge under onsdagsförmiddagen.

Den norska regeringen föreslår en budget för kommande år med en oljefondsanvändning på 579,4 miljarder norska kronor, vilket motsvarar omkring 2,8 procent av fondens värde.

Budgeten innehåller även bland annat sänkt inkomstskatt med över fyra miljarder norska kronor och sänkt stöd för köp av elbilar.

– Det är en ansvarsfull budget. Vi bör inte spendera för mycket pengar, för det kan driva upp räntorna och inflationen, men vi bör inte heller spendera för lite pengar, för det kan bidra till arbetslöshet, säger Jens Stoltenberg, som representerar Arbeiderpartiet, enligt Dagbladet.

Massiv kritik: "Slutat bry sig"

Arbeiderpartiet kan inte få igenom budgeten själv, utan är beroende av samarbete från exempelvis Senterpartiet.

Men onsdagens förslag möts av massiv kritik. Bland annat hotar Senterpartiet att rata förhandlingarna helt och hållet.

– Arbeiderpartiet har slutat bry sig om hela Norge, säger Bjørn Arild Gram, finanspolitisk talesperson i Senterpartiet, till VG.

"Jag är chockad"

Kritiken handlar bland annat om att regeringen skär ned inom skolan och inom hälso- och sjukvård.

Senterpartiets ledare Trygve Magnus Slagsvold Vedum kallar budgeten för ett brutet löfte och Kristdemokraterna går till ännu starkare angrepp.

– Det här är en frontalattack mot familjer, säger Jørgen H. Kristiansen, finanspolitisk talesperson för det sistnämnda partiet, till Dagbladet.

– Jag är chockad över regeringens stora nedskärningar i föräldrapenningen och för andra som arbetat lite, och i stödet till ensamstående föräldrar.

Behöver mer oljepengar

Även experter är förvånade över den budget som regeringen valt att gå fram med.

– Jag tror inte att regeringen kommer att kunna få igenom den här budgeten utan att spendera mer oljepengar. Det är inte bra för inflationen och räntorna, säger Ola Grytten, professor i nationalekonomi vid Norges handelshögskola, till NRK.

Jens Stoltenberg har manat till ansvar.

– Vi har ett gemensamt ansvar att ta hand om det som går bra i landet. Det kräver att vi kan säga nej för att kunna säga ja. Att vi inser att även om vi har oljepengar, så har vi inte obegränsade oljepengar.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Ukraina uppmanar omvärlden att öka trycket på Iran.

 Detta på grund av dess repressiva agerande mot egen befolkning och stöd till Rysslands krig mot Ukraina, rapporterar RBC Ukraine.

Ukraina markerar mot Iran

Ukraina fördömer starkt Irans agerande både på hemmaplan och i relation till kriget i Ukraina.

Enligt Ukrainas utrikesminister Andrij Sibiha är Irans stöd till Rysslands aggression och dess förtryck av sitt eget folk två sidor av samma politik av våld och brist på respekt för mänsklig värdighet.

– Iranier förtjänar ett normalt liv, fritt från rädsla – ett liv i frihet, säkerhet och välstånd, skriver Sibiha i ett uttalande på sociala medier.

Han betonar att världen nu bör överväga att skärpa trycket på den iranska regimen för dess våld mot demonstranter och dess stöd till Ryssland.

– Vi uppmanar det internationella samfundet att överväga att skärpa trycket mot den iranska regimen för dess våld mot sin egen befolkning och dess stöd till Rysslands kriminella krig mot Ukraina, betonar utrikesministern.

Protester i Iran

Iran har den senaste tiden skakats av stora protester – de största sedan 2022, efter en kraftig valutaförsvagning och ekonomisk kris.

Tusentals människor har gått ut på gatorna trots hårda motåtgärder från säkerhetsstyrkorna, och över 50 dödsfall har rapporterats, inklusive barn.

Internationella människorättsorganisationer och flera länder har redan uttryckt stöd för protesterna och kritiserat Irans agerande.

Europeiska kommissionens ordförande har till och med offentligt stött demonstranterna och fördömt förtrycket.

Nytt fokus i Ukrainas utrikespolitik

Traditionellt har Ukraina fokuserat sitt internationella påverkansarbete på att samla stöd mot Rysslands invasion och aggressiva handlingar.

Men med det senaste uttalandet flyttar Kyiv nu också fokus till att pressa Iran, ett land som inte bara förtrycker sitt eget folk, utan också spelar en roll i den militära konflikten genom att stödja Moskva.

– Irans stöd till Rysslands aggressionskrig mot Ukraina och dess förtryck av sin egen befolkning är en del av samma våldspolitik och brist på respekt för människovärdet, säger Andrij Sibiha.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

En ukrainsk missilattack har gjort att hundratusentals människor i den ryska gränsregionen Belgorod lämnats utan elektricitet, uppvärmning och vatten.

Situationen har dessutom förvärrats av sträng vinterkyla, rapporterar Reuters.

Missilattack slår ut infrastruktur

Guvernören Vyacheslav Gladkov i regionen Belgorod, som ligger vid gränsen till Ukraina, meddelar på lördagen att en ukrainsk missilattack har orsakat stora avbrott i regionens energisystem.

Uppskattningsvis 600 000 invånare står utan el, värme och vatten, vilket innebär enorma påfrestningar för civilbefolkningen mitt i vinterkylan.

– Situationen är extremt utmanande, skriver Vyacheslav Gladkov i ett inlägg på Telegram, om arbetet med att återställa de viktiga funktionerna.

Mörker och kyla på gator

Videomaterial från Belgorod visar gator utan gatubelysning, där invånare använder ficklampor och bilstrålkastare för att ta sig fram.

Avbrotten i energiförsörjningen kommer samtidigt som temperaturen i området ligger betydligt under fryspunkten, vilket gör bristen på värme särskilt allvarlig.

Regionen hade före kriget en befolkning på omkring 1,5 miljoner, och har varit regelbundet utsatt för attacker från ukrainska styrkor sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Hårt slag mot civila

Belgorods energisystem har tidigare klarat påfrestningar, men den senaste attacken har slagit hårt mot infrastrukturen och förstört kritisk service för stora delar av befolkningen.

Myndigheter arbetar nu med att återställa el, värme och vatten, men återhämtningen väntas bli lång och svår eftersom skadorna är omfattande.

Under natten larmade även myndigheterna i Krasnodarregionen i södra Ryssland om en aktiv drönar- och missilvarning.

Civila uppmanades att hålla sig inomhus, och flygplatserna i Krasnodar och Gelendzhik sattes i nödläge.

– Koverplanen är ett nödläge inom Rysslands civila flyg, infört som svar på säkerhetshot såsom drönare, terrorattacker eller stridsaktiviteter, uppger RBC Ukraine.

Det innebar omedelbar stängning av luftrum, avbrott i start och landningar samt omdirigering av flygplan till alternativa flygplatser.

Foto: S Sakharovskyj

Text: Redaktionen