De senaste dagarna har det rapporterats om oro och splittring bland Tidöpartierna efter Liberalernas besked att de inte vill släppa fram en SD-regering efter nästa val.

Men nu försöker Tidöpartierna visa enad front – och går till hårt angrepp mot oppositionen och dess budgetar.

”5000 kr mer i månaden”

”Nu kommer återbäringen för alla hårt arbetande”, skriver de fyra partiledarna Ulf Kristersson (M), Jimmie Åkesson (SD), Ebba Busch (KD) och Simona Mohamsson (L) i en debattartikel i Expressen.

Tidöledarna menar att de efter valet 2022 fick ta över ansvaret för ett land som befann sig i flera parallella kriser, exempelvis inflation och höga priser på el samt bensin och diesel.

Men nu menar de alltså att deras egen politik kommer att ge resultat i form av återbäring för familjer och ”alla hårt arbetande”.

– Sammanlagt får en familj med en polis och en sjuksköterska nästa år behålla 5 000 kronor mer i månaden jämfört med 2022, menar de fyra partiledarna i debattartikeln.

Samtidigt går de till hårt angrepp mot oppositionen och deras budgetar.

”Högre invandring och bistånd”

Tidöpartierna utmålar oppositionen som regeringsoduglig och menar att det rödgröna blockets partier är splittrade sinsemellan.

– Men det finns ändå en tydlig slagsida när man lägger budgetarna från de fyra partierna till vänster bredvid varandra: högre skatter, högre bidrag, högre asylinvandring och högre bistånd, menar Kristersson, Åkesson, Busch och Mohamsson i debattartikeln.

De understryker framför allt att alla oppositionspartier utom C vill höja skatterna.

– Sammanlagt vill oppositionspartierna höja skatten med nästan 80 miljarder kronor. Nästan hälften av detta är skattehöjningar på arbete, enligt Tidöledarna.

Regeringsunderlag ifrågasätts

Tidöpartierna vill visa enighet efter beskedet om att L inte tänker stödja en regering där SD ingår, vilket väckte hård kritik från de andra Tidöledarna.

Vänstersidan menar att beskedet innebär att Ulf Kristersson kommer att få stora problem att bilda regering efter nästa val.

– Det innebär i praktiken att Ulf Kristerssons regeringsunderlag har spruckit, säger Magdalena Andersson (S) till SVT.

Även Nooshi Dadgostar (V) ifrågasätter Kristerssons möjligheter att bilda en ny regering efter valet.

– Nu blir det ju upp till Ulf Kristersson att svara på hur han ska få ihop det. Och kanske är det här världens sätt att säga att det är dags att byta regering, säger Dadgostar till kanalen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

En ukrainsk missilattack har gjort att hundratusentals människor i den ryska gränsregionen Belgorod lämnats utan elektricitet, uppvärmning och vatten.

Situationen har dessutom förvärrats av sträng vinterkyla, rapporterar Reuters.

Missilattack slår ut infrastruktur

Guvernören Vyacheslav Gladkov i regionen Belgorod, som ligger vid gränsen till Ukraina, meddelar på lördagen att en ukrainsk missilattack har orsakat stora avbrott i regionens energisystem.

Uppskattningsvis 600 000 invånare står utan el, värme och vatten, vilket innebär enorma påfrestningar för civilbefolkningen mitt i vinterkylan.

– Situationen är extremt utmanande, skriver Vyacheslav Gladkov i ett inlägg på Telegram, om arbetet med att återställa de viktiga funktionerna.

Mörker och kyla på gator

Videomaterial från Belgorod visar gator utan gatubelysning, där invånare använder ficklampor och bilstrålkastare för att ta sig fram.

Avbrotten i energiförsörjningen kommer samtidigt som temperaturen i området ligger betydligt under fryspunkten, vilket gör bristen på värme särskilt allvarlig.

Regionen hade före kriget en befolkning på omkring 1,5 miljoner, och har varit regelbundet utsatt för attacker från ukrainska styrkor sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Hårt slag mot civila

Belgorods energisystem har tidigare klarat påfrestningar, men den senaste attacken har slagit hårt mot infrastrukturen och förstört kritisk service för stora delar av befolkningen.

Myndigheter arbetar nu med att återställa el, värme och vatten, men återhämtningen väntas bli lång och svår eftersom skadorna är omfattande.

Under natten larmade även myndigheterna i Krasnodarregionen i södra Ryssland om en aktiv drönar- och missilvarning.

Civila uppmanades att hålla sig inomhus, och flygplatserna i Krasnodar och Gelendzhik sattes i nödläge.

– Koverplanen är ett nödläge inom Rysslands civila flyg, infört som svar på säkerhetshot såsom drönare, terrorattacker eller stridsaktiviteter, uppger RBC Ukraine.

Det innebar omedelbar stängning av luftrum, avbrott i start och landningar samt omdirigering av flygplan till alternativa flygplatser.

Foto: S Sakharovskyj

Text: Redaktionen

Donald Trump kommer med ett oväntat uttalande om Ryssland med tanke på västvärldens sanktioner mot Moskva.

USA säger sig vara beredda att sälja olja till både Ryssland och Kina – något som kan bli en omvälvande förändring i energipolitiken, rapporterar ukrainska Pravda.

Oväntat besked

På ett möte med ledande energibolag meddelar USA:s president Donald Trump att USA inte bara vill återuppta produktionen och försäljningen av venezuelansk olja, utan att han även är beredd att låta både Kina och Ryssland “få all de behöver” från USA.

Detta antingen direkt i USA eller från venezuelanska leveranser.

– Vi är öppna för affärer. Kina kan köpa hur mycket olja de vill från oss, där eller i USA. Ryssland kan få all den olja de behöver från oss, säger Trump, enligt amerikanska medier.

Detta uttalande står i skarp kontrast till tidigare amerikansk kritik mot länder som gör affärer med Ryssland under kriget –  då Trump själv tidigare uppmanat Nato-länder att sluta köpa rysk energi för att pressa Kreml.

Politikens skiftande fokus

Trump försvarar sitt beslut med att argumentera för att USA först måste agera i Venezuela, annars skulle Kina och Ryssland ta kontroll över oljetillgångarna där.

Samtidigt har USA tidigare infört hårda sanktioner mot ryska oljeexportörer som Rosneft och Lukoil.

 Detta i sin tur har bidragit till fallande oljepriser och press på den ryska ekonomin.

Bilden av Putin förändras

Donald Trumps plötsliga utspel kommer samtidigt som uppgifter florerar om en allt tydligare frustration med Rysslands ledare Vladimir Putin.

Enligt uppgifter till The Telegraph ser Trump numera Putin som ett större hot mot fred än Ukrainas president Zelenskyj och att han har “slutat ha goda kort att erbjuda Moskva”.

– Han arbetar efter principen morot och piska. Och jag tror att han har slut på morötter, ska Trump ha sagt.

Trump anses också vara trött på det han kallar Putins spel i fredsförhandlingarna.

Foto: Official White House D Torok

Text: Redaktionen