Det rör sig om ett plan av typen MiG-31.

Planet ska ha kraschat i samband med en landning i Lipetsk söder om Moskva.

Det ryska försvarsdepartementet bekräftar uppgifterna, rapporterar Kyiv Independent.

MiG-31 kraschat

Det är oklart exakt vad som ledde till kraschen.

Ryssland använder ofta MiG-31-plan vid attacker mot Ukraina.

Det tvåsitsiga stridsflygplanet, som kan bära hypersoniska robotar av typen Kinzjal, har använts i stor utsträckning av Ryssland för att slå mot mål djupt inne i Ukraina.

Planet i fråga ska ha kraschat i ett obebott område.

Eld, ingen allvarligt skadad

En brand uppstod efter kraschen, men inga personer ska ha skadats allvarligt.

– Flygplansbesättningen sköt ut sig, och det föreligger ingen fara för piloternas liv, framhåller Rysslands försvarsdepartement.

Planet ska ha varit på ett träningsuppdrag – och deltog inte i den omfattande drönar-och robotattack som Ryssland riktade mot Ukraina under natten.

Läs mer: Kollaps – 150 000 lämnar ryska sektorn

Diskuterar åtgärder

Samtidigt kommer uppgifter om att Nato-länderna diskuterar mer kraftfulla åtgärder som svar på Rysslands alltmer provokativa handlingar.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Olika förslag

Förslagen inkluderar enligt Financial Times att beväpna spaningsdrönare som samlar in underrättelser om rysk militär aktivitet, att minska begränsningarna för piloters förmåga att skjuta ner ryska hot, och att genomföra Nato-övningar i mer avlägsna och obevakade områden nära den ryska gränsen.

– Två officiella Natokällor uppgav för FT  att samtalen syftar till att effektivisera reglerna för stridsinsats bland Nato-länderna, eftersom vissa kräver att piloter visuellt bekräftar hot innan de ingriper, medan andra tillåter piloter att öppna eld baserat på radardata eller upplevd fara, med hänsyn till objektets riktning eller hastighet, uppger ISW.

– Tjänstemännen uppgav att samtalen syftar till att höja kostnaderna för Ryssland och att tydligt definiera motåtgärder.

Läs mer: EU:s besked – så ska ryska stridsflygen hanteras

Foto: By kremlin.ru, CC BY 4.0

Text: Redaktionen

Uppgifterna kommer tidigt på torsdagskvällen.

Den här gången är det i staden Rostov – ungefär 150 kilometer från frontlinjen – som drönarna har slagit ner.

Måltavlan ska enligt uppgifter ha varit en oljedepå i byn Matveyev Kurgan, rapporterar Kyiv Independent.

Drönare har slagit ner

Filmer som cirkulerar på nätet visar drönare som flyger över distriktet Neklinovsky i Rostov mot oljedepån Matveev-Kurgan, följt av tjocka rökmoln som stiger från platsen efter nedslaget. 

Oljedepån Matveev-Kurgan levererar bränsle till en rad organisationer inom olika sektorer och driver även ett eget nätverk av bensinstationer för detaljhandelsbränsle.

Viktig region

Rostov oblast är en viktig region för Ryssland – det ligger förhållandevis nära Ukraina och Ryssland koncenterar stora militära förmågor i regionen.

Regionen har blivit ett viktigt logistiskt och militärt nav för ryska operationer i Ukraina, då den hyser försörjningsvägar, militärbaser och bränsleinfrastruktur.

Läs mer: EU:s besked – så ska ryska stridsflygen hanteras

Putin märker

Vladimir Putin har i dagarna pratat om de återkommande ukrainska drönarattackerna mot rysk gas-och oljeinfrastruktur.

– Putin konstaterade den 7 oktober att Ukraina slår djupt in på ryskt territorium, men försökte tona ner betydelsen av Ukrainas attackkampanj genom att hävda att den “inte kommer att hjälpa”, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Har intensifierat

Putin konstaterade att Rysslands främsta uppgift är att säkerställa säkerheten för ryska civila, strategiska anläggningar och energiinfrastruktur.

– Ukraina har intensifierat sina attacker mot ryska oljeraffinaderier, vilket förvärrar bensinbristen i Ryssland och det ockuperade Ukraina och får bensinpriserna att skjuta i höjden vid pumpen, fortsätter ISW.

Läs mer: Kollaps – 150 000 lämnar ryska sektorn

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Förändringen har varit på gång under en längre tid, men träder nu alltså i kraft vid veckoslutet.

I praktiken innebär det att folk som är medborgare i länder utanför EU och Schengen måste lämna både fingeravtryck och bli fotograferad vid ankomst till ett EU-land.

Kontrollerna kommer att finnas på alla flygplatser med förbindelser till länder utanför Schengenområdet.

– Det innebär att många resenärer på Arlanda kommer påverkas och att det inledningsvis finns risk för köer vid gränskontrollen,säger Christina Stenbäck, operativt ansvarig för införandet av Entry Exit System i region Stockholm.

Ska "stärka säkerheten"

Det nya systemet kallas för Entry Exit System (EES) och beslutet fattades formellt av EU-kommissionen i juli.

Enligt polisen handlar det i grund och botten om att att “stärka den inre säkerheten i Europa”.

– Syftet med systemet för in- och utresa är att göra det lättare att identifiera resenärer som försöker resa in i eller ut ur Schengenområdet med falska identiteter eller pass, samt de som har stannat kvar längre än sin tillåtna vistelse i Schengenområdet, har polisen tidigare förklarat.

Många vill inte resa längre

Svenska medborgare påverkas inte av det nya gränspassagesystemet.

Det gör inte heller människor med medborgarskap i andra EU- och Schengenländer eller om man har uppehållstillstånd eller uppehållsrätt i det aktuella landet.

I Storbritannien, som inte ingår i EU, har dock gränskontrollerna fått kritik.

Var femte brittisk resenär skulle bli “avskräckt” från att resa in i EU under dessa förutsättningar, enligt en undersökning från Co-op Insurance. Dessutom hade nästan hälften inte hört talas om de nya reglerna när undersökningen gjordes tidigare i år.

Varnar för köbildning

Eftersom det kan bli ovanligt långa köer när systemet införs uppmanas passagerare som ska resa till länder utanför EU eller Schengen att åka till flygplatsen i extra god tid.

Foto: Y. Alfuhigi resp Chris F

Text: Redaktionen