Angela Merkel: Jag kunde stoppat Putin – fyra Natoländer var emot

2025 10 07

Angela Merkel, Tysklands tidigare förbundskansler, antyder att hon kunde ha stoppat Vladimir Putin innan han bestämde sig för att invadera hela Ukraina.

Enligt den före detta kanslern fanns möjligheten redan 2021 då hon försökte få till ett möte med den ryska diktatorn.

Bakgrunden var det omtalade Minskavtalet, som syftade till att stoppa striderna mellan Ukraina och de ryskstödda separatiststyrkorna i östra delarna av landet efter att konflikten bröt ut 2014.

– I juni 2021 kände jag att Putin inte längre tog Minskavtalet på allvar. Och det var därför jag ville ha ett nytt format där vi, i Europeiska unionen, kunde prata direkt med Putin, säger hon till den ungerska oppositionstidningen Partizán, enligt Politico.

"Jag lämnade, sedan invaderade Putin"

Merkel föreslog då att hon och Frankrikes president Emmanuel Macron skulle föra direkta samtal med Putin för att tala diktatorn till rätta. 

Ett sådant upplägg var dock fyra Nato- och EU-länder emot, enligt den forne kanslern.

– Detta stöddes inte av vissa. Det var främst de baltiska staterna (Estland, Lettland och Litauen, red. anm.), men Polen var också emot det, säger Merkel.

Hon antyder att Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina åtminstone delvis var en konsekvens av att dessa länder inte tillät henne och Macron att träffa Putin för direkta samtal, skriver Politico.

Enligt Merkel var de utpekade  länderna “rädda” för att det skulle framstå som om EU inte stod enat mot Ryssland.

– I vilket fall som helst hände det inte. Sedan jag lämnade jag mitt ämbete, och sedan började Putins aggression.

Estland: "Oförskämt och fel"

Angela Merkels uttalande har mötts av kritik.

Bland annat har Estlands utrikesminister Margus Tashkna reagerat. 

– Att påstå att Baltikum eller Polen är skyldiga till Rysslands aggression mot Ukraina är inte bara oförskämt utan helt enkelt fel, framför han på X och fortsätter:

– Den verkliga orsaken är Putins vägran att acceptera Sovjetunionens kollaps och västvärldens tidigare eftergiftsåtgärder samtidigt som han ignorerar tydliga varningstecken.

Tashkna menar även att Merkel felbedömde kostnaden för det ekonomiska samarbetet med Ryssland i form av Nord Stream-ledningen och att varken kriget i Georgien 2008 eller annekteringen av Krim 2014 utlöste en avgörande reaktion från väst.

– Istället såg vi upprepade försök att trycka på “återställningsknappen”, ansträngningar att söka dialog med Ryssland och en vilja att förbise Moskvas brutalitet, framhäver den estniska ministern.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Stridsflygplan har slagits ut

2026 07 22

Ryssland har förlorat ännu ett stridsflygplan.

Ukraina fortsätter att träffa ryska stridsflygplan.

På tisdagseftermiddagen kommer uppgifter om att ukrainarna har slagit ut ett ryskt stridsflyg av typen MiG-29.

Men det är inte bara planet som träffades – även ett luftförsvarssystem av typen Pantsir-S1 har attackerats, rapporterar Kyiv Independent.

Ny attack

Det framgår emellertid inte om det var drönare eller missiler som slog ner mot flygfältet.

Men Ukraina bekräftar attacken.

– Ukrainas 15:e fristående artillerispaningsbrigad "Svarta skogen" har framgångsrikt genomfört en operation på flygbasen Chalino i Kursk oblast, framhåller militärens generalstab enligt Ukrainska Pravda.

Kostar hundratals miljoner

Ett MiG-29-plan kostar omkring 25 miljoner dollar – motsvarande drygt 242 miljoner svenska kronor.

Ett Pantsir-S1-system kostar uppemot 20 miljoner dollar, alltså drygt 190 miljoner svenska kronor.

Pantsir-S1 är ett av Rysslands viktigaste moderna luftvärnssystem. 

Det används för att skydda militära anläggningar och bekämpa ukrainska långdistansdrönare. 

MiG-29 används för luftförsvar och andra stridsuppdrag. 

Andra träffar

Utöver MiG-planet och Pantsir-systemet har Ukraina träffat en rad ryska måltavlor under det senaste dygnet.

Ukrainska styrkor slog även till mot ett ryskt logistiklager nära Davydovske i Donetsk oblast, en ammunitionsdepå i Kundriutje i Luhansk oblast samt ytterligare en logistikanläggning nära Popovo-Lezjati i Rysslands Kursk oblast. 

– Ukrainas försvarsmakt kommer att fortsätta att systematiskt genomföra åtgärder för att stoppa Rysslands väpnade aggression, framhåller generalstaben.

Och radarstation

Även följande ryska måltavlor har träffats:

- En radarstation av modellen Bussol-S träffades nära Chorly i ockuperade Cherson oblast. 

Ryska ledningsplatser för drönare träffades också i:

- Komar i Donetsk oblast

- Kamjanske i Zaporizjzja oblast

- Byn Zaporizjzja i Donetsk oblast 

Foto: By Artem Katranzhi from Bakashikha, Russia - IMG_0691, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Hemligt möte mellan Ryssland och Tyskland

2026 07 21

Azerbajdzjans president avslöjar att ett hemligt möte har ägt rum.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har i dagarna fått besök av Azerbajdzjans president.

I samband med en presskonferens på tisdagen kom Azerbajdzjans president Ilham Aliev med ett oväntat avslöjande.

Ett hemligt möte har ägt rum i landet mellan tyska och ryska företrädare, säger han enligt Moscow Times.

Hemligt möte

Aliev gick inte ut med några detaljer kring vad som diskuterades under mötet.

Men han bekräftar saken.

– Vårt territorium användes för ett sådant möte utan vår vetskap… Flygdata gör att jag kan slå fast att ett hemligt möte faktiskt ägde rum i Baku, säger presidenten.

Friedrich Merz säger att han inte har någon vetskap om mötet.

Var på plats

Enligt tyska Bild registrerade Azerbajdzjans gränskontroll att Brandenburgs tidigare ministerpresident Matthias Platzeck och den tidigare tyska stabschefen Ronald Pofalla anlände till landet den 12 juli. 

Rysslands tidigare premiärminister och nuvarande styrelseordförande för Gazprom, Viktor Subkov, samt landets nuvarande ombudsman för mänskliga rättigheter, Valerij Fadejev, ska också ha varit där.

– Om det här mötet kan bidra till att avsluta kriget mellan Ryssland och Ukraina kan vi bara välkomna det, fortsätter Aliev.

Läs mer: Stridsflygplan har slagits ut

"Känner inte till det"

Varken deltagarna eller syftet med mötet har bekräftats officiellt av Tyskland eller Ryssland.

Och Merz säger sig inte veta om saken.

– Jag känner inte till något sådant möte, säger han enligt Kyiv Post.

Inga tecken

Kriget i Ukraina har pågått i fyra år och fyra månader utan slut i sikte.

De USA-ledda fredsförhandlingarna har inte resulterat i mer än enstaka fångutväxlingar.

Det finns i nuläget ingenting som pekar på att en fredsöverenskommelse skulle vara nära förestående.

Foto: Number 10

Text: Redaktionen