JUST NU: Populär maträtt utreds – kopplad till dödsfall

2025 10 05

En älskad snabbmatsklassiker kan utgöra en stor hälsorisk.

En ny studie från Japan visar att personer som äter ramen-nudlar tre eller fler gånger i veckan löper större risk att dö i förtid.

Med en växande global marknad för snabbnudlar är studien alarmerande, rapporterar New York Post.

Kan orsaka sjukdom

Studien, som publicerades i Journal of Nutrition, Health and Ageing, följde över 6 500 personer under 4,5 år, 2 361 män och 4 385 kvinnor – alla 40 år.

Deltagarna klassificerades sedan i fyra grupper beroende på hur mycket ramen de åt per vecka.

Mindre än en gång i månaden, en till tre gånger i månaden, en eller två gånger i veckan och tre eller fler gånger i veckan.

Majoriteten av de som åt ramen ofta var yngre män som rökte, drack alkohol och klassades som överviktiga.

– Personer som både drack alkohol och åt ramen mer än tre gånger i veckan hade en signifikant högre risk att dö jämfört med måttliga ramenätare, visar studien.

Chockerande siffror

Ramen är inte bara en snabb och god maträtt – den är en saltbomb.

Hög salthalt är en känd riskfaktor för hjärtsjukdomar och stroke, enligt Heart Foundation.

– Ramen och dess soppa innehåller mycket salt och frekvent konsumtion kan öka risken för sjukdomar som stroke och magcancer, menar forskarna bakom studien.

Under uppföljningen av deltagarna dog 145 personer – 100 av cancer och 29 av hjärtsjukdom.

Forskarna har efter studien dragit slutsatsen att resultaten tyder på att frekvent intag av ramen-nudlar kan vara kopplat till en högre dödsrisk hos män under 70 år.

– Denna studie visar att hög konsumtion av ramen är kopplat till flera hälsoproblem, konstaterar forskarna.

Växande global marknad

Den globala marknaden för snabbnudlar var värd 61,08 miljarder USD 2024 och förväntas växa till 98,46 miljarder USD år 2032, med en årlig tillväxttakt (CAGR) på 6,19% enlift siffror från Fortune Business Insight.

Trots att Sverige ligger långt efter länder som Sydkorea och Japan i konsumtion per capita, visar trenden på en ökad efterfrågan – särskilt bland unga vuxna och studenter.

Foto: N Karvounis

Text: Redaktionen

Jätteföretag dumpar alla ryska kunder

2025 10 05

En storbank har tagit beslutet att sluta hantera ryska konton i landet.

Citibank drar sig ur Ryssland och ber nu sina kunder flytta sina pengar – innan det är för sent.

Den amerikanska bankjätten kommer att avsluta hela sin verksamhet i Ryssland från och med den 1 november, rapporterar Moscow Times.

Avslutar alla konton

Banken uppger att alla sparkonton och insättningar stängs ned och att räntor slutar betalas ut från samma datum.

– Vi rekommenderar alla kunder att snarast flytta sina medel till andra banker, uppmanar Citibank sina ryska kunder.

Lång nedtrappning

Citigroup började redan 2021 planera att sälja sin ryska verksamhet – men efter Moskvas invasion av Ukraina 2022 ändrades planerna till en fullständig avveckling.

Sedan dess har banken lagt ned korttjänster, uttag, penningöverföringar och stängt sitt sista kontor i Moskva.

Bankens låneportfölj har krympt med hela 98 procent sedan början av 2022, och både privat- och företagsinlåningen har rasat dramatiskt.

Banker följer efter

Citibank är långt ifrån ensam.

Flera stora europeiska banker försöker lämna den ryska marknaden.

Raiffeisen Bank International i Österrike har haft svårt att sälja sin ryska del efter att Kreml blockerat affären.

Även Italiens UniCredit och Frankrikes Société Générale har minskat sin närvaro, medan den nederländska banken ING och Goldman Sachs redan har dragit sig ur.

– Banken inför en gradvis förändring av de månatliga avgifterna för sina tariffplaner, med en stegvis övergång för att ge kunderna tid att fatta nödvändiga operativa beslut, säger UniCredit i ett uttalande till Reuters.

Ekonomiska band kvar

Trots västerländska sanktioner fortsätter Ryssland att få in stora summor genom energihandeln med Europa, vilket enligt Reuters är ett skäl till att Kreml vill behålla vissa västliga bankkanaler öppna.

Men Citibanks beslut markerar ännu ett steg i den snabba reträtten av västliga aktörer från den ryska finansmarknaden.

Att Citibank nu lämnar Ryssland helt är en symbolisk men tydlig signal om att västvärldens tålamod med Ryssland är slut, kommenterar analytiker till Reuters.

Foto: K Wright

Text: Redaktionen

Stor förändring för kortköp – gäller hela Sverige

2025 10 04

En betydande förändring för betalkort ska stärka den nationella betalningsförmågan.

Från och med juli 2026 ska svenskar kunna betala med kort även när nätet ligger nere.

Riksbanken och representanter från betalningsmarknaden har nått en överenskommelse om att införa offlinebetalningar med kort.

Detta fför att stärka Sveriges betalningsberedskap vid kriser och tekniska störningar.

“En milstolpe“

– Att allmänheten ska kunna betala med kort för livsmedel och mediciner även vid avbrott i datakommunikationen är en milstolpe, uppger riksbankschef Erik Thedéen.

Det innebär att svenskar även vid elavbrott, cyberattacker eller störningar i nätet ska kunna handla livsnödvändiga varor som mat, medicin och drivmedel.

I takt med att bankomater stänger ned över hela landet och allt fler butiker och restauranger slutar ta emot kontanter, har oron ökat för vad som händer om det digitala betalningssystemet faller.

Offlinebetalningar ses därför som en säkerhetsventil i ett allt mer kontantlöst samhälle – en lösning som kan ge människor trygghet om tekniken slutar fungera.

Kort med PIN-kod

Bakom satsningen står en bred grupp aktörer – kortutgivare, kortnätverk, kortinlösare, handeln och Riksbanken.

Tillsammans ska de utveckla tekniska lösningar som gör att fysiska betalkort med PIN-kod kan användas utan internetuppkoppling.

– Vi är mycket glada över att alla involverade aktörer tar sitt ansvar för att stärka Sveriges betalningsberedskap, säger Thedéen.

Riksbanken leder arbetet och ansvarar för att allt ska vara på plats senast 1 juli 2026.

Del av krisberedskap

Sverige är i dag ett av världens mest digitala länder, vilket också gör det sårbart vid störningar.

Offlinefunktionen ses därför som ett viktigt komplement i Sveriges civila beredskap.

– Att så många aktörer väljer att bidra, ser vi som mycket positivt för Sveriges samlade civila beredskap, avslutar Thedéen.

Efter 2026 planerar Riksbanken att utöka offlinebetalningarna till fler betalsätt, som mobilappar och digitala plånböcker.

Foto: Cardmapr

Text: Redaktionen