En av Putins största industrier kollapsar – arbetare flyr

2025 10 07

Tusentals ryska arbetare lämnar sina fabriker.

GAZ Group, en av Rysslands största biltillverkare, kämpar med allvarlig personalbrist.

En fyradagarsvecka har införst hos biljätten, som är en av Rysslands största industrier, vilket sänkt löner och ökat arbetsbördan.

Mekaniker, elektriker, svetsare och rörmokare lämnar nu sina jobb i Nizjnij Novgorod, rapporterar Moscow Times.

– Vi kan inte leva på dessa löner längre. Många av oss måste hitta annat arbete, annars klarar vi oss inte, säger en fabriksarbetare till Telegram-kanalen Mash.

Införandet av fyradagarsveckan i juli har sänkt lönerna med cirka 20 procent och utlöste en snabb utströmning av personal.

Utrustning lämnas utan underhåll, vilket ytterligare försvårar produktionen.

Tung arbetsbörda

De som blir kvar på fabrikerna tvingas ta över större ansvar och tyngre arbetsuppgifter.

Enligt Mash tar det minst ett år att utbilda nya specialister.

Ledningen uppmanar arbetarna att rida ut stormen, men problemen med underhåll och produktionsstopp växer dag för dag.

– Vi vill uppmana våra arbetare att ha tålamod, meddelar GAZ sina arbetare.

Pressad ekonomi

Bakgrunden till krisen är fallande försäljning och brist på billig finansiering för kunder.

Under första halvåret 2025 har försäljningen av medeltunga lastbilar sjunkit med nästan 40 procent, lätta transportfordon med 30 procent och bussar med 60 procent.

Samtidigt har AvtoVAZ infört liknande fyradagarsveckor, vilket halverat löner och tvingat många arbetare att söka jobb inom taxi, leverans och försvarsindustrin.

Rysslands största bransch

Bilindustrin är en av Rysslands största och mest strategiskt viktiga sektorer.

Krisen hos GAZ och AvtoVAZ hotar hela Putins industriella maskineri och riskerar att ytterligare försena produktionen i en redan svag ekonomi.

Bilindustrin är inte bara stor i Ryssland – den är en av landets viktigaste industrigrenar, med hundratusentals direkt anställda och flera hundratusen i underleverantörsledet.

Före kriget producerade Ryssland omkring 1,5–1,8 miljoner fordon per år, vilket gjorde landet till en av Europas tio största biltillverkare.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Inte synts till på flera dagar – plötsligt skifte vid ukrainska gränsen

2026 06 24

Vid gränsen mellan Ukraina och Belarus har en tydlig förändring skett de senaste dagarna.

Relationen mellan de båda länderna är infekterad.

Belarus har nära relationer till Ryssland och har vid flera tillfällen anklagats för att på olika sätt stödja de massiva attackerna mot Ukraina.

Aktiviteten vid gränsen har i perioder varit hög, särskilt på Belarus sida.

– I slutet av våren och början av sommaren 2026 var ryska drönarflygningar i detta område massiva, och några av dem korsade till och med gränsen, rapporterar RBC-Ukraine.

Plötsligt borta

Nu märks ett tydligt skifte vid gränsen.

De senaste tre dagarna har inga ryska attackdrönare synts till i området.

– Övervakningsgrupper tror att omdirigeringen beror på att Ryssland har slutat använda relästationer på Belarus territorium. Tidigare använde ryska styrkor dem för att justera sina attacker mot Ukraina, uppger tidningen.

Krav från Zelenskyj

I förra veckan gick Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, ut och uppmanade Belarus att sluta stödja de ryska attackerna.

Enligt presidenten har Belarus installerat utrustning längs gränsen som kan hjälpa till att koordinera och kontrollera de ryska drönarattackerna mot Ukraina.

Tekniken ska bland annat ha använts vid attacker mot regionerna Zhytomyr, Rivne och Volyn, som träffat energiinfrastruktur, järnvägar och civila anläggningar.

–Belarus har fortfarande tid att montera ner denna utrustning, sade Zelenskyj, enligt tidningen.

Presidenten gav sitt grannland en vecka på sig. Annars kommer Ukraina själva se till att utrustningen tas ur funktion, hotade han.

EU står bakom

EU-kommissionen har ställt sig bakom Ukrainas rätt att försvara sig. Belarus utesluts inte ur ekvationen, i de fall de stödjer de ryska attackerna, menar kommissionens talesperson Anitta Hipper, rapporterar RBC-Ukraine.

– Belarus fortsätter att möjliggöra Rysslands aggressionskrig mot Ukraina, säger hon, enligt tidningen.

– Självklart har Ukraina rätt att försvara sig.

Foto: M. Kukurudziak

Text: Redaktionen

Putin tvärvänder om kriget i Ukraina

2026 06 24

Putin tycks ha ändrat sig.

Bara timmar efter att Kreml sagt att det inte finns några förutsättningar för förhandlingar med Ukraina kommer nu ett nytt besked från Vladimir Putin.

Nu uppges dörren till samtal plötsligt vara öppen igen, rapporterar RBC Ukraine.

Från nej till ja på bara timmar

Under dagen signalerade Rysslands ledare Vladimir Putin först att han inte såg någon grund för dialog med Ukraina.

Men bara ett par timmar senare ges ett tydligt skifte i budskapet.

I ett möte med ryska regeringsmedlemmar säger Putin att Ryssland nu är redo för förhandlingar – men på sina egna villkor.

– Ryssland, som har sagts mer än en gång, är redo för förhandlingar med Ukraina, sade Putin enligt uppgifter från mötet.

Kort därpå utvecklade han villkoren och hänvisade till tidigare utkast till uppgörelser.

– Redo på grundval av de överenskommelser som nåddes i Istanbul, och jag påminner er om att de godkändes preliminärt av den ukrainska delegationen, säger han och syftar på de tidigare fredssamtalen mellan parterna.

Hänvisar till tidigare avtal

Uttalandet markerar en tydlig förändring i tonen jämfört med tidigare under dagen, då Kreml avfärdade förutsättningar för dialog.

Samtidigt upprepade han Rysslands linje om säkerhetsgarantier och territoriella frågor.

– Men vi kommer att utgå från det som existerar. Vi kommer att gå framåt med självförtroende i alla riktningar, säkerställa våra medborgares säkerhet och hantera ekonomiska frågor både på nationell nivå och i regionerna i Ryska federationen, säger han.

Motstridiga signaler från Kreml

Den snabba omsvängningen har väckt frågor om vad som ligger bakom förändringen.

Enligt tidigare uttalanden från rysk sida har processen legat på is sedan vintern, med hänvisning till bland annat internationella spänningar och Ukrainas hållning i förhandlingarna.

Samtidigt har Moskva tidigare krävt att Ukraina ska vara berett att ge upp delar av Donbas för att samtal ska kunna fortsätta.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen