4 oktober 2025

Stor förändring för kortköp – gäller hela Sverige

2025 10 04

En betydande förändring för betalkort ska stärka den nationella betalningsförmågan.

Från och med juli 2026 ska svenskar kunna betala med kort även när nätet ligger nere.

Riksbanken och representanter från betalningsmarknaden har nått en överenskommelse om att införa offlinebetalningar med kort.

Detta fför att stärka Sveriges betalningsberedskap vid kriser och tekniska störningar.

“En milstolpe“

– Att allmänheten ska kunna betala med kort för livsmedel och mediciner även vid avbrott i datakommunikationen är en milstolpe, uppger riksbankschef Erik Thedéen.

Det innebär att svenskar även vid elavbrott, cyberattacker eller störningar i nätet ska kunna handla livsnödvändiga varor som mat, medicin och drivmedel.

I takt med att bankomater stänger ned över hela landet och allt fler butiker och restauranger slutar ta emot kontanter, har oron ökat för vad som händer om det digitala betalningssystemet faller.

Offlinebetalningar ses därför som en säkerhetsventil i ett allt mer kontantlöst samhälle – en lösning som kan ge människor trygghet om tekniken slutar fungera.

Kort med PIN-kod

Bakom satsningen står en bred grupp aktörer – kortutgivare, kortnätverk, kortinlösare, handeln och Riksbanken.

Tillsammans ska de utveckla tekniska lösningar som gör att fysiska betalkort med PIN-kod kan användas utan internetuppkoppling.

– Vi är mycket glada över att alla involverade aktörer tar sitt ansvar för att stärka Sveriges betalningsberedskap, säger Thedéen.

Riksbanken leder arbetet och ansvarar för att allt ska vara på plats senast 1 juli 2026.

Del av krisberedskap

Sverige är i dag ett av världens mest digitala länder, vilket också gör det sårbart vid störningar.

Offlinefunktionen ses därför som ett viktigt komplement i Sveriges civila beredskap.

– Att så många aktörer väljer att bidra, ser vi som mycket positivt för Sveriges samlade civila beredskap, avslutar Thedéen.

Efter 2026 planerar Riksbanken att utöka offlinebetalningarna till fler betalsätt, som mobilappar och digitala plånböcker.

Foto: Cardmapr

Text: Redaktionen

13 jan 2026

USA och Ryssland överens – kräver samma sak

2026 02 21

USA och Ryssland kräver samma sak.

Både Washington och Moskva vill att Ukraina drar sig ur Donbas för att få ett slut på kriget.

Detta meddelar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Pressar Ukraina

President Volodymyr Zelenskyj säger att både USA och Ryssland har ett gemensamt krav på Ukraina i samband med fredsförhandlingarna om slutet på kriget – att Kyiv ska dra tillbaka sina styrkor från Donbasområdet.

Enligt Zelenskyj är det här ett krav som framförs lika tydligt från båda sidor – något som kommit som en överraskning för många som följt fredssamtalen, rapporterar France24.

– Både amerikanerna och ryssarna säger att om ni vill att kriget ska ta slut imorgon, dra er ur Donbas, säger Zelenskyj.

Detta skapar ett politiskt dilemma för Ukraina, eftersom landet inte är berett att ge upp kontrollen över sitt eget territorium utan motprestationer som garanterar landets säkerhet och suveränitet.

Stora meningsskiljaktigheter

Förhandlingar mellan de tre parterna – Ukraina, USA och Ryssland – pågår i olika format, bland annat i Genève där den senaste rundan nyligen avslutades.

Där stod det klart att det fortfarande finns stora meningsskiljaktigheter om territoriella frågor, särskilt om kontrollen över Donetsk‑ och Luhanskregionerna.

Moskva har lovat att man kommer att ta hela Donbas med våld om Kyiv inte drar sig tillbaka, och Putin visar inga tecken på kompromiss gällande sina hårdföra krav för att avsluta sin fyraåriga invasion.

– Man kan inte säga att vi förlorar kriget. Ärligt talat, vi förlorar det definitivt inte, absolut inte. Frågan är om vi kommer att vinna, säger Zelenskyj till AFP‑journalister vid presidentpalatset i Ukrainas huvudstad.

Kontroll över Donetskregionen

Ukraina kontrollerar dock fortfarande omkring en femtedel av den tungt industrialiserade och befästa Donetskregionen, medan Ryssland har tagit kontroll över nästan hela Luhanskregionen.

Ukraina har upprepade gånger avvisat att dra tillbaka sina trupper från regionen och säger att ett sådant steg bara skulle ge Ryssland mer mod.

Kravet på att ge upp territorium till Ryssland kommer samtidigt som Kyivs styrkor, enligt Zelenskyj, gör framsteg i motoffensiver längs den södra frontlinjen.

Foto: President of Russia office

Text: Redaktionen

Storskaliga attacker i Asien – dussintals döda

2026 02 22

Ett asiatiskt land har inlett attacker mot ett grannland.

Pakistan har genomfört omfattande luftangrepp inne i Afghanistan.

Detta efter en rad dödliga självmordsattacker på pakistansk mark som dödat säkerhetsstyrkor och civila, rapporterar France24.

Luftangrepp mot sju mål

Pakistan meddelar tidigt på söndagsmorgonen att landets flygvapen genomfört luftangrepp mot sju skilda mål inne i Afghanistan, riktade mot vad Islamabad beskriver som baser och läger för militanter som ligger bakom en våg av dödliga attacker på pakistansk mark. 

Enligt myndigheterna är det den mest omfattande insatsen sedan gränsstriderna i oktober förra året. 

Ministrarna i Islamabad hävdar att operationerna var riktade mot ”intelligensbaserade, selektiva mål”, och att de syftade till att slå ut nätverk knutna till Tehrik‑e‑Taliban Pakistan (TTP) och en gren av Islamiska staten i Khorasan‑provinsen (ISKP). 

– Vi har avgörande bevis på att de senaste attackerna i Islamabad samt i de nordvästra distrikten Bajaur och Bannu har utförts av stridande på uppdrag av deras ledning och handledare baserade i Afghanistan, skriver Pakistans informations- och sändningsministerium, i ett inlägg på plattformen X.

Hård kritik från Kabul

Det afghanska försvarsdepartementet och regeringskällor har svarat med skarpa anklagelser och säger att raketer och flygbombningar har träffat flera byar, en religiös skola och civila bostadsområden. 

– De har bombat våra civila landsmän i Nangarhar och Paktika, dödat och sårat dussintals, inklusive kvinnor och barn, skriver en talesperson för den afghanska regeringen på plattformen X.

Afghanistan kallar insatsen ett brott mot landets suveränitet och internationell lag, och lovar ett passande och proportionerligt svar vid en lämplig tidpunkt. 

Våldsvåg och gränsspänningar

De pakistanska attackerna kommer i kölvattnet av en rad våldsamma händelser inne i Pakistan.

Endast dagar före anfallen exploderade en självmordsbomb i Bannu i nordvästra Pakistan som dödade två soldater, däribland en överstelöjtnant. 

Under veckan dödades även elva säkerhetspersonal och ett barn vid en annan självmordsattack i Bajaur nära gränsen. 

Pakistanska ledare har upprepade gånger hävdat att TTP‑militanter använder Afghanskt territorium som fristad för att planera och genomföra attacker mot Pakistan, något Kabul förnekar.

Foto: J Kingma

Text: Redaktionen