4 oktober 2025

Stor förändring för kortköp – gäller hela Sverige

2025 10 04

En betydande förändring för betalkort ska stärka den nationella betalningsförmågan.

Från och med juli 2026 ska svenskar kunna betala med kort även när nätet ligger nere.

Riksbanken och representanter från betalningsmarknaden har nått en överenskommelse om att införa offlinebetalningar med kort.

Detta fför att stärka Sveriges betalningsberedskap vid kriser och tekniska störningar.

“En milstolpe“

– Att allmänheten ska kunna betala med kort för livsmedel och mediciner även vid avbrott i datakommunikationen är en milstolpe, uppger riksbankschef Erik Thedéen.

Det innebär att svenskar även vid elavbrott, cyberattacker eller störningar i nätet ska kunna handla livsnödvändiga varor som mat, medicin och drivmedel.

I takt med att bankomater stänger ned över hela landet och allt fler butiker och restauranger slutar ta emot kontanter, har oron ökat för vad som händer om det digitala betalningssystemet faller.

Offlinebetalningar ses därför som en säkerhetsventil i ett allt mer kontantlöst samhälle – en lösning som kan ge människor trygghet om tekniken slutar fungera.

Kort med PIN-kod

Bakom satsningen står en bred grupp aktörer – kortutgivare, kortnätverk, kortinlösare, handeln och Riksbanken.

Tillsammans ska de utveckla tekniska lösningar som gör att fysiska betalkort med PIN-kod kan användas utan internetuppkoppling.

– Vi är mycket glada över att alla involverade aktörer tar sitt ansvar för att stärka Sveriges betalningsberedskap, säger Thedéen.

Riksbanken leder arbetet och ansvarar för att allt ska vara på plats senast 1 juli 2026.

Del av krisberedskap

Sverige är i dag ett av världens mest digitala länder, vilket också gör det sårbart vid störningar.

Offlinefunktionen ses därför som ett viktigt komplement i Sveriges civila beredskap.

– Att så många aktörer väljer att bidra, ser vi som mycket positivt för Sveriges samlade civila beredskap, avslutar Thedéen.

Efter 2026 planerar Riksbanken att utöka offlinebetalningarna till fler betalsätt, som mobilappar och digitala plånböcker.

Foto: Cardmapr

Text: Redaktionen

Ryssland rasande – ”ni har förstört i 12 år”

2025 11 19

Ryssland anklagar ett Natoland för att ha ”förstört i 12 år”.

Polen anklagar rysk underrättelsetjänst för att ligga bakom helgens sabotage mot järnvägen mellan Warszawa och Lublin.

Nu rasar Putinregimen mot Natolandet – och anklagar dem för ”krigshysteri” och 12 års ”förstörelse”.

”12 års systematisk förstörelse”

En representant för Putinregimen nekar till att Ryssland har någonting med explosionen i Polen att göra, rapporterar Newsweek.

Det handlar i själva verket om en polsk fobi för ryssar, hävdar Andrej Ordasj, Rysslands högsta diplomat i Polen.

– Vi kommenterar generellt inte de olika absurda uttalanden som görs av de polska myndigheterna, vars syfte är att elda på russofobi och krigshysteri inom det polska samhället, säger Andrej Ordasj, enligt tidningen.

Ordasj menar att Ryssland har viktigare saker för sig än att utföra sabotage i Polen.

Samtidigt anklagar han Polen för att ha ägnat 12 år åt att ”förstöra” relationen med Putins Ryssland.

– Vi vill notera att Ryssland för närvarande står inför mycket viktigare uppgifter (inklusive att utveckla relationer med internationella partners som önskar det) än att genomföra helt onödiga, ovänliga handlingar mot Polen, som i 12 år systematiskt och medvetet har förstört dess relationer med vårt land, kommenterar Andrej Ordasj.

”Risk för katastrofal konflikt”

Enligt polska uppgifter misstänks två ukrainska medborgare ha utfört sabotaget. Dessa jobbar emellertid för den ryska underrättelsetjänsten, enligt Polens misstankar.

Polens premiärminister Donald Tusk menar att attacken, som ägde rum på söndagen, är en ”aldrig tidigare skådad sabotageakt” riktad mot Polen och dess medborgare.

Sabotaget är den allvarligaste incidenten i Polen sedan Ryssland inledde sitt krig mot Ukraina 2022, enligt premiärministern.

Järnvägslinjen som utsattes för sabotaget används bland annat för att transportera vapen och annan hjälp till Ukraina.

Spänningarna mellan Ryssland och Nato blir nu allt större.

– Det finns en växande risk för en katastrofal direkt Nato-Ryssland-konflikt under Ukrainakriget. Båda sidor, som genomgår en period av snabb upprustning, är beväpnade med enorma arsenaler av kärnvapen, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redkationen

ATACMS-missiler har slagit ner i Ryssland

2025 11 18

Ukrainas militär bekräftar användning av amerikanska ATACMS-missiler.

Det krigshärjade landet har som bekant inte fått tillgång till de amerikanska Tomahawk-robotarna.

Däremot använder Ukraina brittiska Storm Shadow-missiler, sina egna Neptune-missiler och amerikanska ATACMS-missiler.

Nu bekräftar landets militär att ATACMS-missiler på nytt har slagit ner i Ryssland, rapporterar ukrainska medier.

Har slagit ner

Ukraina har använt de av USA levererade taktiska missilsystemen ATACMS för att genomföra en framgångsrik attack mot ryska militära anläggningar.

De preciserar inte exakt när eller var de har använts, men bekräftar saken.

Så här lyder ett meddelande från generalstaben enligt Ukrainska Pravda:

– Ukrainas väpnade styrkor har framgångsrikt använt de taktiska missilsystemen ATACMS för att genomföra en precisionsattack mot militära anläggningar på Rysslands territorium, menas det.

– Detta är en milstolpe som understryker Ukrainas orubbliga engagemang för sin suveränitet. Användningen av långräckviddiga attackförmågor, såsom ATACMS, kommer att fortsätta.

Uppgifter om Voronezh

Det är inte bekräftat var ATACMS-missilerna slog ner.

Tidigare rapporterade dock ryska Telegram-kanaler att Voronezh påståtts ha attackerats med ballistiska robotar. 

Filmklipp som visade explosioner och rök i skyn delades då på nätet, rapporterar RBC Ukraine.

29 000 i månaden

Samtidigt kommer nya uppgifter om Rysslands militära rekryteringar.

Ett genomsnitt på ungefär 29 189 nya rekryter skriver under avtal med Rysslands försvarsdepartement per månad, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Tappar fart”

ISW förklarar.

– Rysslands huvudsakliga metod för att generera manskap genom höga finansiella incitament och prisökningar har enligt uppgift tappat fart och uppnått minskat utbyte under de senaste månaderna, uppger tankesmedjan.

– ISW fortsätter att bedöma att Rysslands nyligen införda lag om utplacering av aktiva reservister inom Ryssland och det ockuperade Ukraina är en del av bredare ansträngningar för att skapa förutsättningar för att ofrivilligt inkallade aktiva reservister ska kunna sättas in i stridsoperationer i Ukraina i ett försök att kompensera för dessa sjunkande rekryteringssiffror.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen