Stor förändring för kortköp – gäller hela Sverige

2025 10 04

En betydande förändring för betalkort ska stärka den nationella betalningsförmågan.

Från och med juli 2026 ska svenskar kunna betala med kort även när nätet ligger nere.

Riksbanken och representanter från betalningsmarknaden har nått en överenskommelse om att införa offlinebetalningar med kort.

Detta fför att stärka Sveriges betalningsberedskap vid kriser och tekniska störningar.

“En milstolpe“

– Att allmänheten ska kunna betala med kort för livsmedel och mediciner även vid avbrott i datakommunikationen är en milstolpe, uppger riksbankschef Erik Thedéen.

Det innebär att svenskar även vid elavbrott, cyberattacker eller störningar i nätet ska kunna handla livsnödvändiga varor som mat, medicin och drivmedel.

I takt med att bankomater stänger ned över hela landet och allt fler butiker och restauranger slutar ta emot kontanter, har oron ökat för vad som händer om det digitala betalningssystemet faller.

Offlinebetalningar ses därför som en säkerhetsventil i ett allt mer kontantlöst samhälle – en lösning som kan ge människor trygghet om tekniken slutar fungera.

Kort med PIN-kod

Bakom satsningen står en bred grupp aktörer – kortutgivare, kortnätverk, kortinlösare, handeln och Riksbanken.

Tillsammans ska de utveckla tekniska lösningar som gör att fysiska betalkort med PIN-kod kan användas utan internetuppkoppling.

– Vi är mycket glada över att alla involverade aktörer tar sitt ansvar för att stärka Sveriges betalningsberedskap, säger Thedéen.

Riksbanken leder arbetet och ansvarar för att allt ska vara på plats senast 1 juli 2026.

Del av krisberedskap

Sverige är i dag ett av världens mest digitala länder, vilket också gör det sårbart vid störningar.

Offlinefunktionen ses därför som ett viktigt komplement i Sveriges civila beredskap.

– Att så många aktörer väljer att bidra, ser vi som mycket positivt för Sveriges samlade civila beredskap, avslutar Thedéen.

Efter 2026 planerar Riksbanken att utöka offlinebetalningarna till fler betalsätt, som mobilappar och digitala plånböcker.

Foto: Cardmapr

Text: Redaktionen

41 döda i St. Petersburg – “Värsta på flera år”

2025 10 04

På lite drygt en vecka har 41 personer dött i St. Petersburg.

Ryssland har stora problem kopplade till förekomsten av olaglig alkohol.

Nu kommer uppgifter om att så många som 41 personer har dött i St. Petersburg – landets näst största stad – efter konsumtion av olaglig alkohol, rapporterar Moscow Times.

41 döda

Sedan den 24 september har dödsfallen registrerats.

Anledningen till dödsfallen hänvisas direkt till illegal sprit som innehåller dödliga mängder metanol.

– Den rad av förgiftningar som inträffat sedan den 24 september markerar en av de dödligaste massförgiftningarna på senare år kopplade till Rysslands genomgripande svarta marknad för alkohol, uppger Moscow Times.

Sex olika dsitrikt

Offren bodde eller var registrerade i sex olika distrikt i regionen: i sydväst, i centrum och i nordost.

Regionala åklagare meddelar att 14 personer har gripits i samband med tre brottsfall som har placerats under "särskild kontroll".

En 54-årig man anklagas för att ha organiserat försäljningen.

Ryska myndigheter har besökt olika förvaringshus där totalt 5 000 liter olaglig alkohol har beslagtagits.

Läs mer: Skämt om Trump sprids som en löpeld: Macron gapskrattar

14 miljoner 2023

Förekomsten av olaglig alkohol är ett mångårigt problem i Ryssland.

År 2023 beslagtogs totalt 14 miljoner liter av ryska myndigheter.

– Sextioåtta illegala produktionsplatser stängdes, och 252 utrustningsdelar, inklusive 26 tappningslinjer, beslagtogs förra året, uppger den ryska nyhetsbyrån Interfax.

– Mer än 19,5 miljoner liter illegal alkohol – inklusive drycker beslagtagna tidigare år – förstördes efter domstolsbeslut, och 13 fordon som transporterade illegal alkohol beslagtogs.

Sidor stängs ner

Nästan 7 500 webbplatser som sålde alkohol online blockerades år 2023.

Presentationer från ryska myndigheter visar att över 6 800 webbplatser av denna typ blockerades under 2022.

Läs mer: “De är rejält oroliga i Moskva”

Foto: By Mos.ru

Text: Redaktionen

Stödet växer – EU närmar sig helt unik åtgärd mot Ryssland

2025 10 03

Stödet inom EU växer för att använda frysta ryska miljarder.

Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina fortsätter utan något slut i sikte.

Under en tid har EU diskuterat mer långtgående åtgärder för att pressa Ryssland och stötta Ukraina.

Av juridiska skäl är vissa emot att frysta ryska miljarder ska beslagtas för att överföras till Ukraina – men nu kommer uppgifter om att stödet för åtgärden växer inom unionen, rapporterar Euronews.

Stödet växer

Det politiska stödet växer inom hela Europeiska unionen för vad som beskrivs som “en banbrytande plan” att utfärda ett lån på 140 miljarder euro till Ukraina baserat på de immobiliserade tillgångarna från den ryska centralbanken.

Det skulle hjälpa det krigshärjade landet att upprätthålla sin ekonomi och sitt väpnade motstånd.

140 miljarder euro motsvarar ungefär 1,54 biljoner svenska kronor.

Sverige och Finland

Bland de som ställer sig positiva till åtgärden finns Finlands premiärminister Petteri Orpo.

– Det är en mycket bra idé. Jag tycker att vi måste gå vidare med det, säger han.

En annan är Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

– Vi har länge argumenterat för ett mer offensivt sätt att använda de frysta tillgångarna, eftersom det helt enkelt inte är acceptabelt att ha alla dessa frysta tillgångar och betrakta dem som ryskt kapital utan någon chans att använda dem, säger Kristersson.

Läs mer: “De är rejält oroliga i Moskva”

Så kan det fungera

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen säger att ett räntefritt skadeståndslån delvis bör användas "för att stärka vår egen försvarsindustri”.

– Vi behöver en mer strukturell lösning för militärt stöd och det är därför jag har lagt fram idén om ett skadeståndslån som är baserat på de immobiliserade ryska tillgångarna, säger hon enligt Politico.

Macron är emot

Det finns dock vissa som är mer skeptiska till initiativet.

En av de som inte vill se att frysta ryska tillgångar används för Ukraina är Frankrikes president Emmanuel Macron.

– Vi kommer alltså att respektera internationell rätt. Vi är förutsägbara och kommer inte att göra omöjliga saker med dessa frysta tillgångar, har han sagt enligt Kyiv Independent.

Läs mer: Skämt om Trump sprids som en löpeld: Macron gapskrattar

Foto: Nato resp President of Russia Office

Text: Redaktionen