4 oktober 2025

Natoland går till hård attack – ”dags för Plan B”

2025 10 04

Litauen vill att EU kör över ett europeiskt lands veto.

Ungerns veto stoppar Ukrainas EU-väg, men nu kräver Litauen att EU går runt Budapest med en egen “Plan B”.

Litauens utrikesminister Kęstutis Budrys varnar för att Ungerns blockad underminerar hela utvidgningsprocessen, trots att Ukraina uppfyller alla krav, rapporterar Pravda.

”Kan inte vara gisslan”

Kęstutis Budrys uppmanar EU att snabbt aktivera ett alternativt spår för att starta medlemskapsförhandlingar med Ukraina – trots Ungerns veto.

– Vi kan inte vara gisslan, och det finns sätt att gå vidare, säger Budrys till Pravda.

Han menar att EU inte kan låta en enda medlemsstat hålla unionen som gisslan och vill därför gå vidare med informella steg redan i höst.

Han menar att Ungern underminerar hela utvidgningsprocessen genom att missbruka sin vetorätt

– Vi vill ha ett beslut med alla 27, men tills det sker måste vi hitta andra lösningar, förklarar ministern.

Ukraina ska ansluta

Budrys bekräftar att EU har möjlighet att inleda informella steg för att förbereda Ukrainas anslutning – även utan ungerskt godkännande.

– Med det danska ordförandeskapet har vi fortfarande tid att gå vidare med informella faser som kan slutföras senare, säger han.

Litauens utrikesminister menar att det inte handlar om symbolpolitik, utan om att hålla reformtakten uppe i både Ukraina och EU.

– Det är inte bara ord – det handlar om att fortsätta med verkliga reformer.

Start i höst

Han vill att Plan B ska aktiveras redan under hösten – innan frågan tappar fart i Bryssel.

Ministern är optimistisk om att andra EU-länder kommer att stödja Litauens linje och menar att EU måste visa handlingskraft när en medlemsstat blockerar hela unionen.

Ungern, under premiärminister Viktor Orbán, har gång på gång blockerat beslut om Ukraina – både vad gäller EU-förhandlingar och militärt stöd.

Men nu ökar trycket på att kringgå Budapest med en alternativ beslutsväg.

Foto: J Torcasio

Text: Redaktionen

13 jan 2026

USA och Ryssland överens – kräver samma sak

2026 02 21

USA och Ryssland kräver samma sak.

Både Washington och Moskva vill att Ukraina drar sig ur Donbas för att få ett slut på kriget.

Detta meddelar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Pressar Ukraina

President Volodymyr Zelenskyj säger att både USA och Ryssland har ett gemensamt krav på Ukraina i samband med fredsförhandlingarna om slutet på kriget – att Kyiv ska dra tillbaka sina styrkor från Donbasområdet.

Enligt Zelenskyj är det här ett krav som framförs lika tydligt från båda sidor – något som kommit som en överraskning för många som följt fredssamtalen, rapporterar France24.

– Både amerikanerna och ryssarna säger att om ni vill att kriget ska ta slut imorgon, dra er ur Donbas, säger Zelenskyj.

Detta skapar ett politiskt dilemma för Ukraina, eftersom landet inte är berett att ge upp kontrollen över sitt eget territorium utan motprestationer som garanterar landets säkerhet och suveränitet.

Stora meningsskiljaktigheter

Förhandlingar mellan de tre parterna – Ukraina, USA och Ryssland – pågår i olika format, bland annat i Genève där den senaste rundan nyligen avslutades.

Där stod det klart att det fortfarande finns stora meningsskiljaktigheter om territoriella frågor, särskilt om kontrollen över Donetsk‑ och Luhanskregionerna.

Moskva har lovat att man kommer att ta hela Donbas med våld om Kyiv inte drar sig tillbaka, och Putin visar inga tecken på kompromiss gällande sina hårdföra krav för att avsluta sin fyraåriga invasion.

– Man kan inte säga att vi förlorar kriget. Ärligt talat, vi förlorar det definitivt inte, absolut inte. Frågan är om vi kommer att vinna, säger Zelenskyj till AFP‑journalister vid presidentpalatset i Ukrainas huvudstad.

Kontroll över Donetskregionen

Ukraina kontrollerar dock fortfarande omkring en femtedel av den tungt industrialiserade och befästa Donetskregionen, medan Ryssland har tagit kontroll över nästan hela Luhanskregionen.

Ukraina har upprepade gånger avvisat att dra tillbaka sina trupper från regionen och säger att ett sådant steg bara skulle ge Ryssland mer mod.

Kravet på att ge upp territorium till Ryssland kommer samtidigt som Kyivs styrkor, enligt Zelenskyj, gör framsteg i motoffensiver längs den södra frontlinjen.

Foto: President of Russia office

Text: Redaktionen

Enorma summan USA kan tvingas betala tillbaka

2026 02 20

USA:s högsta domstol har satt stopp för Donald Trumps tullar.

Den amerikanska presidenten tillåts inte använda lagen för nationella nödlägen för att införa tullar.

Det är ett rejält bakslag för Trump – som dock tidigare signalerat att han har andra alternativ för att försöka hålla kvar tullarna.

Men om han inte lyckas med det kan USA bli tvungna att betala tillbaka en rejäl summa pengar.

Enorma summan

USA:s regering kan bli skyldig importörer över 175 miljarder dollar i återbetalningar, rapporterar CNBC.

Det motsvarar omkring 1,5 biljoner svenska kronor – eller 1 500 miljarder kronor.

De potentiella återbetalningarna till ett brett spektrum av företag skulle avse de tullar som staten redan drivit in sedan Trump införde avgifterna utan godkännande från kongressen.

Stor osäkerhet

Det råder nu stor osäkerhet kring vad som kommer att hända efter högsta domstolens beslut.

USA har under det gångna året förhandlat en rad olika handelsavtal med tullhotet som bas.

Donald Trump har dock signalerat att han har andra alternativ för att ha kvar tullarna – men exakt hur dessa alternativ ser ut råder oklarhet kring.

Läs mer: Trump stoppas av högsta domstolen

Förlitat sig på nöd-lag

Trump-administrationen har förlitat sig på International Emergency Economic Powers Act – IEEPA – från 1970-talet.

Enligt IEEPA får en president “reglera import” under nödlägen.

Men dagens besked innebär en tung förlust för Trump, säger Steve Vladeck, CNN:s expertanalytiker för högsta domstolen och professor vid Georgetown University Law Center.

“Förkrossande nederlag”

Så här låter det från Vladeck:

– Även om högsta domstolen redan har avgjort ett dussintal mål rörande den andra Trump-administrationen, så handlade dessa uteslutande om brådskande nödförfrågningar, säger han till CNN.

– Detta var det första Trump-relaterade fallet som domstolen gav en fullständig prövning – och det är ett förkrossande nederlag för Trump, både gällande den specifika juridiska frågan och den mer generella möjligheten att använda lagar som IEEPA på ett så omfattande sätt.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen