Biltema öppnar sitt största varuhus i hela Norden

2025 09 30

Om bara en månad öppnar Biltema sitt största varuhus i Norden.

Den populära kedjan fortsätter att expandera i Sverige.

Den fjärde oktober är det dags för nyöppningen av varuhuset i Karlskrona.

Om ungefär en månad öppnar kedjan dessutom sitt största varuhus i hela Norden.

Största i Norden

Den 25 oktober slår kedjan upp dörrarna till det rekordstora varuhuset som är beläget i Bernstorp strax utanför Malmö.

Biltema bjuder in kunder till öppningen av det 11 000 kvadratmeter stora varuhuset.

– 1 månad kvar till Biltema Bernstorp slår upp portarna! Med 11 000 kvadratmeter och ett Biltema Café kommer vi att vara redo att möta alla dina behov, vare sig du är bilägare, husfixare eller bara sugen på en korv med bröd, skriver kedjan på sociala medier.

Flera öppningar

– Snart öppnar Biltema Malmö (Bernstrop)! Vårt största varuhus i Norden, beläget i det populära handelsområdet Bernstorp, Burlövs kommun, låter det från Biltema.

Men det är inte den enda nyöppningen som sker i oktober.

Efter en omfattande ombyggnation är det även dags för premiär av det nya Biltema i Karlskrona.

Invigningen för varuhuset sker den fjärde oktober.

Det är Biltema

Biltema har länge varit en populär varuhuskedja och har sedan länge även närvaro utomlands.

Kedjan har butiker i Sveriges grannländer – det rör sig om 19 varuhus i Danmark, 17 i Finland och 68 i Norge.

I Sverige har kedjan 62 varuhus.

Biltema startade i Sverige år 1963, i en källarlokal i Linköping, under namnet "BIL-TEMA". 

Verksamheten bestod på den här tiden av postorderförsäljning av bildelar och biltillbehör. 

Sveriges första riktigt stora varuhus öppnade sedan portarna 1976 i Linköping, och var Biltemas allra första varuhus av det större slaget i Norden.

Fått konkurrens

Under den senaste tiden har kedjan dock fått konkurrens.

Det rör sig om finska Motonet och danska Thansen.

Läs mer: Biltema-utmanare expanderar kraftigt – fyra nya varuhus

Foto: Biltema

Text: Redaktionen

Ilsken folksamling utanför Putins kontor

2025 09 30

Ett tusental upprörda ryssar har samlats utanför Vladimir Putins officiella mottagningskontor i Moskva.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina får i allt större utsträckning konsekvenser för den ryska befolkningen.

Inflationen har rusat, bensinen är nästan slut i flera regioner och att den demografiska utvecklingen uppges stå inför en smärre kollaps är bara några exempel på misären Kreml orsakat för sitt eget folk.

Nu växer motståndet, om än i mindre skalor.

Under helgen samlades uppemot tusen personer utanför Kremls mottagningskontor för att vädra sitt missnöje, rapporterar oberoende och engelskspråkiga Moscow Times.

– Det rapporteras vara en av de största oppositionsbundna sammankomsterna sedan början av 2024, skriver tidningen.

"Hundratals sidor med underskrifter"

Klagomålen handlar berör bland annat sociala frågor, men också om nedskärningar och vägtullar.

Det är dock svårt att göra sin röst hörd i diktaturen Ryssland. De som deltog i helgens sammankomst fick lämna sina synpunkter skriftligen, vilket dock utnyttjades till max.

– Vissa grupper lämnade enligt uppgift in hundratals sidor med underskrifter åt gången, erfar Moscow Times.

"Kan inte förbjudas"

Köerna utanför den ryska myndigheten ska enligt oberoende mediebolag ha sträckt sig över hundra meter.

I sammankomsten deltog bland annat den tidigare presidentkandidaten Boris Nadezhdin och oppositionsprofilen Julia Galyamina.

Båda underströk att det handlade om en legal form av samhällsengagemang som Putinregimen inte kan komma åt.

– Allmänhetens ilska och önskan att delta i samhället kan inte förbjudas, framhåller Galyamina på Telegram.

Offentliga demonstrationer mot Putin och diktatorns krig i Ukraina har blivit alltmer sällsynta till följd av omfattande censur i Ryssland. Många har även bötfällts och tillfångatagits, till och med tvingats i exil, för att ha gjort motstånd mot invasionen, skriver Moscow Times.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JÄTTEATTACK: Stor prestigeförlust för Ryssland

2025 09 29

En rysk fabrik, som tillverkar viktiga komponenter till vapen och militär utrustning, har attackerats under natten till måndagen.

Det bekräftar generalstaben för Ukrainas väpnade styrkor i ett inlägg på Facebook.

Det rör sig om en ovanligt stor ukrainsk attack. Enligt generalstaben har fabriken attackerats med fyra robotar.

– Flera explosioner och bränder har bekräftats i fabrikens lokaler. Resultatet av attacken fortsätter att utvärderas, skriver den ukrainska militären och tillägger:

– Försvarsmakten fortsätter att vidta åtgärder för att underminera den militära och ekonomiska potentialen hos de ryska ockupanter och tvinga Ryssland att avsluta sitt väpnade angrepp.

Hårt slag mot ryska krigsmakten

Om fabriken har slagits ut är det ett hårt slag mot den ryska militärindustrin.

Fabriken, som är belägen i Brjansk i västra Ryssland, tillverkar elektronik och kretskort som används i vapen och militär utrustning. Komponenterna används bland annat i stridsflygplan, vapensystem och annan militär utrustning.

Ryssland har inte kommenterat attacken.

Flera döda i ryska attacker

Samtidigt fortsätter Ryssland att attackera Ukraina från luften.

Under det senaste dygnet har tre personer dödats och 76 skadats i ryska attacker, rapporterar Kyiv Independent.

Zaporizjzjaregionen i sydöstra Ukraina har drabbats särskilt hårt. Enligt den ukrainska militären har ryska styrkor utfört 696 attacker mot områden som kontrolleras av Ukraina under de senaste 24 timmarna. 49 personer har skadats.

Kärnkraftverk utan ström

Oron för Zaporizjzjas kärnkraftverk växer. Kärnkraftverket, som är Europas största, har saknat el i fyra dagar. Nu drivs kärnkraftverket med hjälp av dieseldrivna generatorer. En nödlösning som inte är hållbar i längden.

Om reservkraften skulle falla bort och reaktoroperatörerna inte med andra medel lyckas kyla reaktorerna leder detta till härdsmälta i en eller flera reaktorer. 

– Ett haveriförlopp skulle då påminna om händelserna i Fukushima snarare än olyckan i Tjernobyl där härden exploderade. Reaktorkonstruktionen i Zaporizjzja skiljer sig avsevärt från reaktorerna i Tjernobyl, säger Jan Hanberg, expert på reaktorsäkerhet och enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen