Rysslands anfallskrig mot Ukraina får i allt större utsträckning konsekvenser för den ryska befolkningen.

Inflationen har rusat, bensinen är nästan slut i flera regioner och att den demografiska utvecklingen uppges stå inför en smärre kollaps är bara några exempel på misären Kreml orsakat för sitt eget folk.

Nu växer motståndet, om än i mindre skalor.

Under helgen samlades uppemot tusen personer utanför Kremls mottagningskontor för att vädra sitt missnöje, rapporterar oberoende och engelskspråkiga Moscow Times.

– Det rapporteras vara en av de största oppositionsbundna sammankomsterna sedan början av 2024, skriver tidningen.

"Hundratals sidor med underskrifter"

Klagomålen handlar berör bland annat sociala frågor, men också om nedskärningar och vägtullar.

Det är dock svårt att göra sin röst hörd i diktaturen Ryssland. De som deltog i helgens sammankomst fick lämna sina synpunkter skriftligen, vilket dock utnyttjades till max.

– Vissa grupper lämnade enligt uppgift in hundratals sidor med underskrifter åt gången, erfar Moscow Times.

"Kan inte förbjudas"

Köerna utanför den ryska myndigheten ska enligt oberoende mediebolag ha sträckt sig över hundra meter.

I sammankomsten deltog bland annat den tidigare presidentkandidaten Boris Nadezhdin och oppositionsprofilen Julia Galyamina.

Båda underströk att det handlade om en legal form av samhällsengagemang som Putinregimen inte kan komma åt.

– Allmänhetens ilska och önskan att delta i samhället kan inte förbjudas, framhåller Galyamina på Telegram.

Offentliga demonstrationer mot Putin och diktatorns krig i Ukraina har blivit alltmer sällsynta till följd av omfattande censur i Ryssland. Många har även bötfällts och tillfångatagits, till och med tvingats i exil, för att ha gjort motstånd mot invasionen, skriver Moscow Times.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Det bekräftar generalstaben för Ukrainas väpnade styrkor i ett inlägg på Facebook.

Det rör sig om en ovanligt stor ukrainsk attack. Enligt generalstaben har fabriken attackerats med fyra robotar.

– Flera explosioner och bränder har bekräftats i fabrikens lokaler. Resultatet av attacken fortsätter att utvärderas, skriver den ukrainska militären och tillägger:

– Försvarsmakten fortsätter att vidta åtgärder för att underminera den militära och ekonomiska potentialen hos de ryska ockupanter och tvinga Ryssland att avsluta sitt väpnade angrepp.

Hårt slag mot ryska krigsmakten

Om fabriken har slagits ut är det ett hårt slag mot den ryska militärindustrin.

Fabriken, som är belägen i Brjansk i västra Ryssland, tillverkar elektronik och kretskort som används i vapen och militär utrustning. Komponenterna används bland annat i stridsflygplan, vapensystem och annan militär utrustning.

Ryssland har inte kommenterat attacken.

Flera döda i ryska attacker

Samtidigt fortsätter Ryssland att attackera Ukraina från luften.

Under det senaste dygnet har tre personer dödats och 76 skadats i ryska attacker, rapporterar Kyiv Independent.

Zaporizjzjaregionen i sydöstra Ukraina har drabbats särskilt hårt. Enligt den ukrainska militären har ryska styrkor utfört 696 attacker mot områden som kontrolleras av Ukraina under de senaste 24 timmarna. 49 personer har skadats.

Kärnkraftverk utan ström

Oron för Zaporizjzjas kärnkraftverk växer. Kärnkraftverket, som är Europas största, har saknat el i fyra dagar. Nu drivs kärnkraftverket med hjälp av dieseldrivna generatorer. En nödlösning som inte är hållbar i längden.

Om reservkraften skulle falla bort och reaktoroperatörerna inte med andra medel lyckas kyla reaktorerna leder detta till härdsmälta i en eller flera reaktorer. 

– Ett haveriförlopp skulle då påminna om händelserna i Fukushima snarare än olyckan i Tjernobyl där härden exploderade. Reaktorkonstruktionen i Zaporizjzja skiljer sig avsevärt från reaktorerna i Tjernobyl, säger Jan Hanberg, expert på reaktorsäkerhet och enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Den moldaviska ledaren har tidigare utlyst nödläge och framhållit att Ryssland kommer att göra allt för att påverka valutgången.

– Moskvas mål är tydligt. De vill erövra Moldavien genom valurnorna, använda oss mot Ukraina och förvandla oss till en språngbräda för hybridattacker mot Europeiska unionen, sade hon i ett tal tidigare i september.

Fiasko för Putin

På måndagsförmiddagen var nästan alla röster räknade och resultatet stod klart.

Det styrande och EU-vänliga partiet Pas kammar  hem 50,16 procent av rösterna medan det proryska alternativet Patriotiska blocket inte når mer än 24,19 procent. Därmed får Pas majoritet i de 101 platserna i Moldaviens parlament.

Detta trots uppgifter om direkta order från Kreml om en större påverkansoperation inför valet för att få bort Sandus parti från makten.

Enligt uppgifter till BBC handlade det bland annat om ett hemligt ryssfinansierat nätverk som försökte störa valet genom att betala deltagare för att sprida pro-rysk propaganda.

– Vi har hittat kopplingar mellan det hemliga nätverket och den moldaviske oligarken Ilan Shor – sanktionerad av USA för "Kremls illvilliga påverkansoperationer" och nu på flykt i Moskva. Storbritannien har också sanktionerat honom för korruption, uppger kanalen.

Hyllas runtom i Europa

Dagen efter valet har resultatet hyllats av flera europeiska ledare, bland annat EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

– Inga försök att så rädsla och splittring kunde hindra er beslutsamhet, framhåller hon på X.

– Det krävdes verkligt mod från det moldaviska folket och Maia Sandu personligen för att vinna valet, fyller den polska premiärministern Donald Tusk i och tillägger att Moldavien “räddat demokratin”.

EU-kandidat

Moldavien ansökte om EU-medlemskap 2022. Anslutningsförhandlingarna inleddes formellt i juni 2024.

Nu kan vägen mot medlemskap fortsätta.

– Moldavien kommer att ha chansen att fortsätta stärka sin demokrati, skydda sitt land och fortsätta in integration in i EU, säger Sandu enligt Newsweek.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen