Situationen i Gaza är fortfarande katastrofal.

Omvärlden riktar omfattande stöd till det krigshärjade området – och på fredagsmorgonen ger den svenska regeringen besked om nytt stöd på hundratals miljoner kronor.

Nytt stöd

Stödet ska ta sikte på de mest akuta behoven hos civilbefolkningen och kommer bland annat gå till insatser inom hälsa och sjukvård samt livsmedelsdistribution.

– Den humanitära situationen i Gaza är bortom alla ord. Hungersnöd har konstaterats i delar av Gaza och den akuta undernäringen bland barn ökar, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M).

“Liv och död”

Dousa fortsätter.

– Det handlar om liv och död för den utsatta civilbefolkningen och de hundratusentals barn som drabbats allra hårdast av kriget, säger han.

– Sveriges stöd ska bidra till att rädda liv och lindra nöden hos den hårt drabbade civilbefolkningen. Samtidigt fortsätter vi att kräva obehindrat humanitärt tillträde för att hjälpen ska nå hela vägen fram.

Så fördelas pengarna

Så här fördelas de 420 miljoner kronorna:

- 160 miljoner kronor till FN:s barnfond Unicef.

- 160 miljoner kronor till FN:s livsmedelsprogram WFP.

- 80 miljoner kronor till FN:s befolkningsfond UNFPA.

- 20 miljoner kronor till Internationella Rödakorskommittén ICRC.

Av totalt 800 miljoner

Regeringen beslutade under december 2024 att kraftigt stärka beredskapen för stöd till den humanitära responsen genom att avsätta 800 miljoner kronor till den humanitära krisen i Gaza och regionen för 2025.

– Av dessa medel har 330 miljoner kronor redan fördelats. Regeringen betalar nu ut ytterligare 420 miljoner kronor till responsen i Gaza mot bakgrund av den allvarliga humanitära utvecklingen, förklarar regeringen.

Debatten går samtidigt varm om hur EU ska agera gentemot Israel.

Vissa förespråkar begränsning eller avstängning av handel med landet för att sätta ytterligare press.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Det geopolitiska läget är alltjämt oerhört spänt.

Kriget mellan Ryssland och Ukraina fortsätter utan slut i sikte.

Samtidigt fortsätter ryssarna att flyga spaningsplan nära västerländska landsgränser.

Nu har Natojätten Polen tvingats skicka upp stridsflygplan för att markera mot ryssarna, rapporterar Kyiv Independent.

“Aggressiv handling”

Ett ryskt signalspaningsplan av typen Il-20 har rört sig över internationellt vatten i Östersjön.

Det säger Polens försvarsminister Wladyslaw Kosiniak-Kamysz.

Kosiniak-Kamysz beskriver händelsen som en "aggressiv handling" från Moskvas sida i syfte att testa Polens luftförsvarssystem. 

Han menar att flygplanet flög med sina transpondrar avstängda. 

Skickade upp stridsflygplan

Polens luftförsvar beslutade att skicka upp stridsflygplan för att markera mot det ryska spaningsplanet.

– Varje provokation kommer att mötas av ett omedelbart svar från våra piloter, understryker Polens försvarsminister.

Läs mer: Trump säger nej: Kalldusch för Putin

Massiv attack

Samtidigt som ryska spaningsplan flyger över Östersjön har Ryssland återupptagit attackerna mot Ukraina efter den svårtolkade och kortlivade vapenvilan.

Under natten till torsdagen skickade ryssarna 56 robotar och 675 drönare mot Ukraina, rapporterar RBC Ukraine.

Ukrainas luftförsvar ska ha slagit ut 93 procent av flygfarkosterna.

“Måste bli högre”

Så här låter det från Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på torsdagen:

– Trots detta sköts ett betydande antal robotar och drönare ner under dessa attacker. Den totala nedskjutningsgraden översteg 93 procent, säger han.

– Givetvis behöver den bli högre. Och den svåraste utmaningen är naturligtvis att försvara sig mot ballistiska robotar. Jag tackar alla som hjälper oss med detta. 

Läs mer: Turistresort i Moskva står i lågor

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen