Regeringens nya stödbesked – 420 miljoner kronor

2025 09 26

Regeringen ger besked om nytt stöd på hundratals miljoner.

Situationen i Gaza är fortfarande katastrofal.

Omvärlden riktar omfattande stöd till det krigshärjade området – och på fredagsmorgonen ger den svenska regeringen besked om nytt stöd på hundratals miljoner kronor.

Nytt stöd

Stödet ska ta sikte på de mest akuta behoven hos civilbefolkningen och kommer bland annat gå till insatser inom hälsa och sjukvård samt livsmedelsdistribution.

– Den humanitära situationen i Gaza är bortom alla ord. Hungersnöd har konstaterats i delar av Gaza och den akuta undernäringen bland barn ökar, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M).

“Liv och död”

Dousa fortsätter.

– Det handlar om liv och död för den utsatta civilbefolkningen och de hundratusentals barn som drabbats allra hårdast av kriget, säger han.

– Sveriges stöd ska bidra till att rädda liv och lindra nöden hos den hårt drabbade civilbefolkningen. Samtidigt fortsätter vi att kräva obehindrat humanitärt tillträde för att hjälpen ska nå hela vägen fram.

Så fördelas pengarna

Så här fördelas de 420 miljoner kronorna:

- 160 miljoner kronor till FN:s barnfond Unicef.

- 160 miljoner kronor till FN:s livsmedelsprogram WFP.

- 80 miljoner kronor till FN:s befolkningsfond UNFPA.

- 20 miljoner kronor till Internationella Rödakorskommittén ICRC.

Av totalt 800 miljoner

Regeringen beslutade under december 2024 att kraftigt stärka beredskapen för stöd till den humanitära responsen genom att avsätta 800 miljoner kronor till den humanitära krisen i Gaza och regionen för 2025.

– Av dessa medel har 330 miljoner kronor redan fördelats. Regeringen betalar nu ut ytterligare 420 miljoner kronor till responsen i Gaza mot bakgrund av den allvarliga humanitära utvecklingen, förklarar regeringen.

Debatten går samtidigt varm om hur EU ska agera gentemot Israel.

Vissa förespråkar begränsning eller avstängning av handel med landet för att sätta ytterligare press.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

USA kräver omedelbar hjälp av Europa

2026 09 30

USA begär att Europas länder stöttar upp.

Krigen i Ukraina och Mellanöstern har skapat en problematisk situation gällande världens olje- och energiförsörjning. I våras slog USA, tillsammans med Israel, till mot Iran. Trafiken genom den viktiga transportleden i Hormuzsundet har sedan dess varit kraftigt begränsad och flera stora oljeproducerande länder har drabbats av krigets attacker.

Samtidigt lägger den amerikanske presidenten, Donald Trump, den primära skulden för de rusande bränslepriserna på Ukraina. Anledningen är att de slagit ut delar av den ryska energiproduktionen.

– Vi har pratat med Zelenskyj om det, det finns många andra mål, men slå inte mot dieseln, det skadar världen, sade Trump för ett par veckor sedan, till irländska RTÉ.

USA: Europa behöver hjälpa

På grund av oljebristen har många länder börjat frigöra sina oljereserver. Men USA tycker inte att de europeiska länderna har hjälpt tillräckligt för att balansera upp tillgången på olja i världen, rapporterar Euronews.

Situationen beskrivs som akut, och Europa behöver agera snarast, enligt den amerikanske energiministern Chris Wright.

– Medan USA och Japan håller sina åtaganden har flera europeiska medlemsländer släppt endast en bråkdel av den råolja och de petroleumprodukter de lovat, säger han enligt kanalen.

– Vi uppmanar varje medlemsland att uppfylla sina åtaganden.

USA:s inrikesminister Doug Burgum fyller i och menar också att Europa borde göra mer, särskilt när det gäller tillgången på diesel.

LÄS OCKSÅ: Bara Schweiz är bättre – Sverige näst bäst i världen

400 miljoner i mars

Det internationella energiorganet, IEA, samordnade ett frigörande av 400 miljoner fat olja i mars. EU bidrog med omkring 20 procent.

IEA-chefen Fatih Birol anser inte att läget är tillräckligt akut för att samordna ytterligare frigörande i dagsläget.

– Ungefär två tredjedelar av nödoljereserverna har släppts ut och nått marknaden, och en tredjedel återstår, säger han, enligt kanalen.

– Europeiska länder har gjort betydande ansträngningar, men har fortfarande lager av både råolja och raffinerade produkter tillgängliga.

LÄS MER: Elva nya butiker på en månad – kedjan utmanar Ica och Coop

Foto: The White House

Text: Redaktionen

”Första gången sedan kalla kriget” – allvarlig varning utfärdas

2026 09 30

Ryssland har skickat en skarp varning till Nato.

I ett dokument som förmedlats till försvarsalliansen framhåller den ryska militärmakten att man är redo att ta till kärnvapen, ifall Nato på något sätt skulle försöka skära av den ryska Östersjöregionen Kaliningrad.

Moskva anklagar den västliga alliansen för ”en farlig och vårdslös kurs”, rapporterar Reuters.

– Ryssland kommer att vara redo att använda hela arsenalen av styrkor och kapaciteter som står till förfogande, inklusive kärnvapen, för att försvara sitt territorium om Natos länder skulle göra något försök att isolera Kaliningradregionen från resten av landet, står det i dokumentet, enligt nyhetsbyrån.

”Första gången sedan kalla kriget”

Enligt dokumentet från Ryssland till Nato, framgår det att "ryska attacker mot beslutsfattande centra i alliansens medlemsstater” inte utesluts.

Beskedet skapar oro i Europa.

– Detta är första gången sedan kalla kriget som Ryssland hotar oss på detta sätt. Så det här är allvarligt, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: USA kräver omedelbar hjälp av Europa

Nato har svarat

Nato har svarat Ryssland. Alliansen har endast defensiva syften och kommer bara engagera sig i att motverka eventuella hot mot medlemsländerna, framhåller man.

– Inga av Natos övningar eller aktiviteter utgör ett hot mot Ryska federationens territorium, står det i svaret, enligt Reuters.

– Vi uppmanar Ryska federationen att avsluta sin oprovocerade fullskaliga invasion av Ukraina. Vi uppmanar Ryska federationen att avstå från alltmer vårdslöst beteende gentemot de allierade och att upphöra med sin oansvariga kärnvapenretorik.

Svårare framöver

Det kommer bli svårare och svårare för länderna i väst att balansera relationen till Ryssland, enligt kärnvapenanalytikern Nikolai Sokov, som är baserad i Wien. Stödet till Ukraina utgör den springande punkten Moskva, enligt analytikern.

– Ryssland förväntar sig mer aktion, inklusive en blockad av Östersjön – precis under krigsnivån enligt europeisk beräkning. Jag ser en risk för ömsesidig felbedömning, säger han, enligt nyhetsbyrån.

LÄS MER: Elva nya butiker på en månad – kedjan utmanar Ica och Coop

Foto: J. Reinicke

Text: Redaktionen