Situationen i Gaza är fortfarande katastrofal.

Omvärlden riktar omfattande stöd till det krigshärjade området – och på fredagsmorgonen ger den svenska regeringen besked om nytt stöd på hundratals miljoner kronor.

Nytt stöd

Stödet ska ta sikte på de mest akuta behoven hos civilbefolkningen och kommer bland annat gå till insatser inom hälsa och sjukvård samt livsmedelsdistribution.

– Den humanitära situationen i Gaza är bortom alla ord. Hungersnöd har konstaterats i delar av Gaza och den akuta undernäringen bland barn ökar, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M).

“Liv och död”

Dousa fortsätter.

– Det handlar om liv och död för den utsatta civilbefolkningen och de hundratusentals barn som drabbats allra hårdast av kriget, säger han.

– Sveriges stöd ska bidra till att rädda liv och lindra nöden hos den hårt drabbade civilbefolkningen. Samtidigt fortsätter vi att kräva obehindrat humanitärt tillträde för att hjälpen ska nå hela vägen fram.

Så fördelas pengarna

Så här fördelas de 420 miljoner kronorna:

- 160 miljoner kronor till FN:s barnfond Unicef.

- 160 miljoner kronor till FN:s livsmedelsprogram WFP.

- 80 miljoner kronor till FN:s befolkningsfond UNFPA.

- 20 miljoner kronor till Internationella Rödakorskommittén ICRC.

Av totalt 800 miljoner

Regeringen beslutade under december 2024 att kraftigt stärka beredskapen för stöd till den humanitära responsen genom att avsätta 800 miljoner kronor till den humanitära krisen i Gaza och regionen för 2025.

– Av dessa medel har 330 miljoner kronor redan fördelats. Regeringen betalar nu ut ytterligare 420 miljoner kronor till responsen i Gaza mot bakgrund av den allvarliga humanitära utvecklingen, förklarar regeringen.

Debatten går samtidigt varm om hur EU ska agera gentemot Israel.

Vissa förespråkar begränsning eller avstängning av handel med landet för att sätta ytterligare press.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Vladimir Putin tycks vara fast besluten att fortsätta Rysslands krig i Ukraina.

Men diktatorn och hans regim har allvarliga problem – och vänder sig nu till Rysslands fattigaste.

Vänder sig till fattiga

Moskvas behov av soldater är fortsatt stort, och Kreml tar till allt mer desperata åtgärder för att rekrytera människor till de militära styrkorna, rapporterar Kyiv Post.

Nu riktar man allt mer intensiva kampanjer mot avlägsna regioner och fattiga medborgare, enligt tidningen, som hänvisar till uppgifter från nyhetsplattformen Liudi Baikala och från ukrainsk underrättelsetjänst.

– Annonser för tjänstgöring i de ryska nationella säkerhetsstyrkorna BARS har exploderat, särskilt i ryska regioner med svagare ekonomier och högre arbetslöshet, enligt tidningen.

Samtidigt uppges att standarden för vem som kan rekryteras har sänkts.

– Du kan ha hepatit och ändå bli bedömd som lämplig för rysk militärtjänst – särskilt om du inte bor i Moskva eller S:t Petersburg, rapporterar tidningen.

Sänker kraven

I Irkutsk-regionen bedöms invånare med tuberkulos, HIV och hepatit vara lämpliga för militären, hävdar tidningen.

– Frivilliga med sådana sjukdomar skulle gå i fält i enheter isolerade från friska soldater, och när de väl är i en enhet för "kronisk sjukdom" står en frivillig inför en trolig 90-procentig chans att tjänstgöra som anfallstrupper, uppger Liudi Baikala, enligt tidningen.

Mängder med rekryteringsannonser uppges ha publicerats lokalt i avlägsna ryska regioner.

– Kampanjen för att hitta män till militären har varit rikstäckande men har mest riktat in sig på regioner med högre arbetslöshet och sämre ekonomier, rapporterar tidningen.

Ryssland har enligt uppgifter gjort stora förluster sedan kriget i Ukraina inleddes.

Landet har också fått allt större ekonomiska problem på grund av kriget och de sanktioner som omvärlden har riktat mot Kreml-regimen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Anledning är att mångmiljonstaden är på väg att bli obeboelig, efter att Iran drabbats av den värsta vattenkrisen på flera decennier.

Kommer inte regnet senast i december kommer Teheran börja ransonera vattnet, säger landets president Massoud Pezeshkian.

– Även om vi ransonerar och det fortfarande inte regnar, då kommer vi inte ha något vatten alls. Folk måste då evakuera Teheran, säger den iranska ledaren enligt Reuters.

Kan leda till stort missnöje

Det är inte första gången som Iran upplever torka, även om det den här gången handlar om en helt annan nivå på allvarlighetsgraden.

När det rådde vattenbrist 2021 utbröt våldsamma protester i Khuzestan, en provins i södra Iran. Även 2018 utbröt missnöje, framför allt bland bönder, efter en liknande händelse.

Det är dock inte bara bristen på nederbörd som förklarar den alarmerande torkan i landet.

Flera decennier av misskötsel, exempelvis olaglig brunnsborrning och ineffektiva jordbruksmetoder, har tömt reserverna, skriver Reuters.

Den iranska regimen har officiellt pekat ut tidigare regeringars politik, klimatförändringar och överkonsumtion som anledningar till krisen.

Tomt i kranarna

På flera håll är det tomt i kranarna. 

Förutom vatten kämpar Irans befolkning dessutom med återkommande brist på exempelvis el och gas. Landet är under stränga sanktioner kopplade till det omtvistade kärnkraftsprogrammet, vilket fått ekonomin att krascha.

– Förr i tiden gick folk ut i öknen för att be om regn. Kanske borde vi inte överge den traditionen, säger Mehdi Chamran, ordförande för Teherans stadsfullmäktige, enligt Reuters.

"För lite, för sent"

De iranska myndigheterna har vidtagit flera krisåtgärder för att bevara det vatten som finns. Bland annat har man minskat vattentrycket i vissa områden och fört över vatten till Teheran från andra reservoarer.

Åtgärderna är dock temporära och allmänheten uppmanas installera lagringstankar och pumpar.

– För lite, för sent. De bara lovar men vi ser inga åtgärder. De flesta av dessa idéer är inte genomförbara, säger en universitetslärare i staden Isfahan, till nyhetsbyrån.

Foto: President of Russia Office

Text: Redkationen