Organisationen är en central aktör för att föra in bistånd i Gaza, som lider av en svår humanitär kris till följd av kriget mellan Israel och Hamas.

Beskedet kom efter att den israeliska regeringen uppgett att Unrwa infiltrerats av Hamasmedlemmar, vilket även fick FN att avskeda nio anställda i organisationen.

Nu befinner sig Sam Rose, som är Gazachef för Unrwa, i Stockholm för att få den svenska regeringen att ändra sig.

– Vi vill ju inte att det ska finnas den minsta risk att svenska skattemedel kommer i närheten av islamister eller terrorister, säger Benjamin Dousa (M), bistånds- och utrikeshandelsminister, till SvD.

"Inte en bankomat"

Sverige spelade en stor roll i att bygga upp Unrwas verksamhet. Men Dousa ser inte att det i sig är skäl till fortsatt engagemang.

– Nej, vi är inte en bankomat för enskilda FN-organisationer. De som levererar, de som får ut resurser i fält, de som inte har höga omkostnader, de som håller rent mot extremister, de kommer vi att fortsätta att stötta och kan tänka oss att öka vårt stöd till, säger ministern.

Valde andra organisationer

I samma veva som regeringen beslöt att avsluta stödet till Unrwa meddelades att 800 miljoner kronor skulle avsättas för den humanitära krisen i Gaza.

Unrwa hade då förbjudits av Israel att verka i landet och den svenska bedömningen var att organisationen inte kommer att nå hela vägen fram. Istället satsade man på andra hjälporganisationer.

– Det är viktigt för regeringen att våra pengar inte fastnar på ett konto och inte kan nå ut till fält. Utan att vi också stöttar organisationer som kan göra maximal skillnad, sade Dousa till GP vid tillfället.

Massiv kritik: "Katastrofalt"

Beskedet att avsluta stödet till Unrwa har emellertid mött massiv kritik.

Bland annat har Morgan Johansson, utrikespolitisk talesperson för Socialdemokraterna, reagerat hårt.

– Det här är ett katastrofalt beslut. Förhållandena i Gaza är redan fruktansvärda, och det är bara Unrwa som har den infrastruktur som behövs för att kunna distribuera förnödenheter i de volymer som behövs. Nu går hela Gaza mot en svältkatastrof, framhöll han på X då.

Även Unrwra-chefen Philippe Lazzani vädrade sin besvikelse.

– Detta är en sorglig dag för palestinska flyktingar och det multilaterala system som Sverige har gått i bräschen för, skrev han på samma plattform.

Foto: Niklas Forsström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Beskedet kom efter att ballonger vid flera tillfällen tagit sig in i litauiskt luftrum.

En del av dem ska ha vägt så mycket som 60 kilo, enligt den litauiska ledaren.

– Dussintals heliumballonger har kommit in i litauiskt luftrum från Belarus de senaste dagarna, framhåller Inga Ruginiene på X.

"Sinnessjukt bedrägeri"

Aleksandr Lukasjenko, Belarus ökände diktator, är inte nöjd över att Litauen stängt gränsen till hans land.

Han är fullständigt rasande.

– Sinnessjukt bedrägeri, säger Lukasjenko om ballongerna, till den ryska statliga nyhetsbyrån RIA, enligt Dagbladet.

Enligt den belarusiska ledaren är ballongerna ingenting annat än väderballonger.

– Om vi är skyldiga till händelsen är jag redo att be om ursäkt för den, säger Lukasjenko.

"Kommer inte att tolerera"

Ballongerna har stört flygplatsen i den litauiska huvudstaden Vilnius så pass allvarligt att den vid flera tillfällen behövt stänga.

Bland annat ska de ha använts för att smuggla in cigaretter i landet.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har kallat ballongerna för ett provocerande hybridhot.

– Detta är en provokation. Vi kallar det vid dess rättmätiga namn: ett hybridhot. Vi kommer inte att tolerera det, framhöll hon på X igår.

Kan åberopa artikel 4

Litauen har sagt att man kommer att skjuta ned ballongerna framöver.

– Vi har beslutat att vidta de strängaste åtgärderna, det finns inget annat sätt, sade Inga Ruginiene enligt The Guardian under måndagen.

Premiärministern har även förklarat att Litauen kan komma att åberopa Natos artikel 4 på grund av ballongerna.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Efter toppmötet mellan Vladimir Putin och Donald Trump i Alaska blåste positiva vindar i Ryssland.

Förhoppningar fanns hos Kreml om att stärka relationen ytterligare med USA och gå vinnande ut fredsförhandlingarna.

Men nu säger Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov att USA:s president har ändrat sig “radikalt” sedan mötet i Alaska, rapporterar oberoende Moscow Times.

Skyller på Europa

Det är vad Lavrov beskriver som “europeiskt inflytande” som ska ha ändrat Trumps inställning.

Utrikesministern hävdar att Trump efter Alaska-mötet prioriterade en långsiktig fred – men att han nu vill ha eldupphör så snart som möjligt.

Lavrov anklagar européerna och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för att utöva “enormt, otroligt tryck” på Washington för att blockera allt samarbete mellan USA och Ryssland.

Ändrat sig “radikalt”

Så här låter det från Lavrov om saken:

– När människor nu säger “ingenting annat än ett vapenstillestånd, omedelbart vapenstillestånd, och sedan får historien döma”, är det en mycket radikal förändring, säger han.

– Européerna, de sover inte, de äter inte, de försöker vrida om armarna på den här administrationen.

Läs mer: Massiv rysk attack har misslyckats

Nya sanktioner

Donald Trump ställde som bekant in Budapest-mötet med Putin – och införde sanktioner mot de ryska oljejättarna Lukoil och Rosneft.

CNN:s analytiker Rhea Mogul, John Liu och Simone McCarthy skriver att hur hårt sanktionera slår beror på Indien och Kina.

“Börjar få effekt”

Donald Trumps förhoppning är att världens två mest folkrika länder ska ge upp den ryska oljan.

– Båda de asiatiska nationerna försvarade konsekvent dessa inköp och framställde dem som en del av sina nationella intressen för att säkerställa energisäkerhet, skriver analytikerna.

– Men under den korta tid som gått sedan Trump-administrationen tillkännagav sina sanktioner mot Rosneft och Lukoil har det funnits tecken på att dessa sanktioner redan börjar få effekt.

Läs mer: “Återvände inte från uppdrag” – tung förlust för Kreml

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Harrison Koeppel

Text: Redaktionen