Svensk myndighet går emot EU – ”anmärkningsvärt”

2025 09 21

Socialstyrelsen får skarp kritik efter ett beslut som går emot EU.

Socialstyrelsen har sagt nej till att sänka screeningåldern för tarmcancer.

Detta går ifrån EU-kommissionens rekommendationer och möts av starka reaktioner från både experter och vårdrepresentanter, uppger Läkartidningen.

EU-direktiv slås ned

Sedan 2014 rekommenderar Socialstyrelsen att personer mellan 60 och 74 år screenas för tarmcancer.

Metoden innebär att ett avföringsprov skickas in och, om spår av blod upptäcks, följs upp med en koloskopi.

Trots att EU-kommissionen sedan 2022, genom initiativet ECICC, rekommenderar screening från 50 års ålder har Socialstyrelsen valt att stå fast vid sin tidigare bedömning.

– Det är mycket anmärkningsvärt att evidensläget tolkas så olika i Sverige jämfört med övriga Europa, säger Marie-Louise Lydrup, ordförande i den nationella vårdprogramgruppen för tjock- och ändtarmscancer, till Läkartidningen.

Stark kritik

Beslutet har mötts av stark kritik både från vårdpersonal och forskare.

Kritiken handlar bland annat om att Socialstyrelsen i sin översyn baserat beslutet på samma studier som låg till grund för rekommendationen 2014, och att sjukdomsläget ser annorlunda ut idag.

– Genomlysningen nu baseras på samma faktaunderlag, som, vilket är viktigt – inte är det samlade evidensläget utan samma RCT:er som förelåg 2014. Dessutom föreligger ju nu en tydlig stark rekommendation från ECICC att införa screening från 50 års ålder, säger Lydrup.

Även Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska institutet, anser att en sänkning av åldersgränsen behövs på sikt, då de ser en kraftfull ökning av yngre patienter som kommer in med rektalcancer.

Socialstyrelsen står fast

Socialstyrelsen gör en annan tolkning av underlaget.

Myndigheten menar att forskningsläget inte ger tillräckligt stöd för att ändra åldersgränsen.

De anser att en sänkt åldersgräns inte kommer minska dödligheten ytterligare.

– Resultaten från studierna redovisas inte uppdelat i mindre åldersgrupper, så det är svårt att bedöma screeningens effekt specifikt för 50–59-åringar. De flesta som får cancer är dock över 60 år, så effekten är troligen störst för denna åldersgrupp, kommenterar Socialstyrelsen.

Foto: A Lallemand

Text: Redaktionen

Slår till mot Ryssland – tungt besked på väg

2026 11 12

Ryssland möter ett nytt bakslag från EU.

EU har enats om nya omfattande sanktioner mot Ryssland.

Nu slår unionen till mot 50 ryska banker och aktörer med kopplingar till landets skuggflotta, rapporterar Reuters.

Tung smäll för Putin

EU tar nu ett nytt steg för att öka pressen på Ryssland.

Sent på onsdagen enades EU-ländernas ambassadörer om att införa sanktioner mot totalt 145 ryska personer och organisationer.

Åtgärderna riktas mot flera delar av den ryska ekonomin och landets verksamhet utomlands.

– EU:s utrikesministrar väntas anta sanktionslistorna vid ett möte på måndag, innan de blir lag genom publicering i EU:s officiella tidning, skriver Reuters.

Läs mer: Ryanair varnar – tung smäll för svenska resenärer

Ryska banker pekas ut

En stor del av de nya sanktionerna riktas direkt mot Rysslands ekonomiska system.

Totalt handlar det om 113 personer och organisationer som läggs till under EU:s huvudsakliga sanktionsramverk för att skydda Ukrainas territoriella integritet.

Bland dessa finns 50 ryska banker, energibolag, aktörer som möjliggör den ryska skuggflottans verksamhet samt ytterligare ryska företagsledare.

Skuggflottan består av fartyg som används för att transportera rysk olja och kringgå västvärldens sanktioner.

Åtgärderna är därmed riktade mot flera viktiga delar av Rysslands möjligheter att bedriva handel och finansiera sin krigföring.

Omfattande sanktioner

EU:s nya åtgärder stannar inte vid banker och energisektorn.

Ytterligare 31 personer och organisationer ska omfattas av sanktioner inom ramen för EU:s regelverk mot hybridhot.

Det handlar om aktörer som enligt EU är involverade i utländsk manipulation och desinformationskampanjer.

Enligt en av Reuters källor är de nya sanktionerna ett svar på ett misstänkt drönarangrepp mot flygplatsen Leipzig/Halle i Tyskland.

Berlin har pekat ut Ryssland som ansvarigt för händelsen.

– Sammantaget visar polisutredningar, tillvägagångssätt och underrättelseuppgifter att Ryssland bär ansvaret för det försökta attentatet vid Leipzigs flygplats, sade Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt, i ett uttalande i september.

Därutöver har en aktör lagts till under ett separat sanktionsregelverk som riktar sig mot cyberattacker.

Ryssland förnekar anklagelserna

Moskva har återkommande förnekat inblandning i hybridkrigföring och sabotageoperationer i Natoländer.

Ryssland har även förnekat planer på en konfrontation med Nato.

De nya sanktionerna är en del av EU:s fortsatta arbete med att begränsa Rysslands ekonomiska och politiska handlingsutrymme efter invasionen av Ukraina.

Läs mer: Ska öppna nästan 1 500 butiker

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen vid MarcusOscarsson.se

Plötslig vändning – 65 procent för Magdalena Andersson

2026 11 12

Oddsen svänger till fördel för Magdalena Andersson (S).

I slutet av förra veckan rusade Ulf Kristersson (M) fram och pekades ut som den mest sannolika kandidaten för statsministerposten på flera bettingsajter. Efter Jimmie Åkessons (SD) besked att partiet släpper sina ministerkrav och kan tänka sig att släppa fram Kristersson som statsminister ökade oddsen kraftigt för M-ledaren.

På Polymarket passerades Magdalena Andersson i fredags, och under inledningen av veckan har Kristersson fortsatt pekats ut som den mest sannolika kandidaten. Men nu har det svängt igen.

65 procent

I samband med besked om de rödgrönas möte under onsdagseftermiddagen, började oddsen svänga till fördel för Andersson. Och under kvällen rusar S-ledaren fram med toppar på 65 procents sannolikhet som nästa statminister, enligt Polymarket.

För Kristersson har oddsen svängt i motsatt riktning, och i skrivande stund ligger oddsen på 38 procent för den sittande statsministern.

C-besked om M

I samband med dagens rödgröna möte kom flera besked. Bland annat uppgifter om att flera av C:s 26 partidistrikt säger bestämt nej till att stödja en borgerlig regering med Kristersson som statsminister, enligt Expressen.

– Det blir som att vi har ljugit väljarna rakt upp i ansiktet, säger en C-källa till tidningen.

Läs också: Pausa genast – de rödgröna uppmanas

Anderssons besked

Efter onsdagens möte gav Magdalena Andersson beskedet att målsättningen och förhoppningen kvarstår.

– Vi för diskussioner nu och min ambition är att kunna bilda en regering med de 176 mandat, den majoritet vi har tillsammans, säger hon till SVT.

– Men det viktiga är inte vem som blir statsminister utan det handlar om vilken riktning vi ska föra Sverige.

10 november

Talmannen Andreas Norlén har gett Ulf Kristersson möjligheten att sondera möjligheten för att bilda regering. Den 10 november ska han rapportera till talmannen.

– Jag är mån om en väl förankrad process och för löpande samtal med olika partiföreträdare, men efter rapporten från Ulf Kristersson kommer jag att samtala med samtliga övriga partiföreträdare för att få en samlad bild av var processen för regeringsbildningen då befinner sig, säger Norlén i ett uttalande.

Läs också: S jublar – stor miljardsatsning i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen vid MarcusOscarsson.se