Efter årtionden av minskat medlemsantal vänder nu trenden för Svenska kyrkan – och i år slås rekord månad för månad.

– Det är oerhört positivt. Varje människa som känner att de vill vara en del av kyrkan, det är så roligt, säger Karin Långström, kyrkoherde i Stenstorps pastorat, till TV4.

En oväntad vändning

Under lång tid har antalet utträden ur Svenska kyrkan överstigit inträdena.

Men de senaste fyra åren har något förändrats.

Bara under 2023 gick 13 812 personer aktivt med i kyrkan – fler än någonsin tidigare sedan kyrkan började föra statistik för 20 år sedan. 

Preliminära siffror visar dessutom att trenden fortsätter i år.

Fram till och med augusti har redan 11 912 personer ansökt om medlemskap – vilket gör att fjolårets toppnotering kan passeras, trots att fyra månader återstår.

Samtidigt valde 38 015 personer att lämna, där en stor del av antalet är på grund av bortgång.

Unga och äldre i fokus

Flera av de nya medlemmarna ser en koppling mellan den globala världssituationen och längtan efter trygghet.

– Jag tror det har med oron i världen att göra, säger Lillemor Hallander, som just röstat i kyrkovalet i Skövde, till TV4.

Tillväxten syns särskilt tydligt i två åldersgrupper – bland 13–18-åringar och personer över 70 år.

De unga söker ofta medlemskap i samband med dop inför konfirmationen, medan äldre ser kyrkan som en viktig gemenskap.

Kyrkovalet 21 september

Samtidigt som medlemsantalet ökar har kyrkovalet ofta kallats för ”det bortglömda valet”.

Nu har valet återigen dragit igång.

Omkring fem miljoner svenskar har fått hem sina röstkort – men många vet fortfarande inte vad det egentligen handlar om.

Biskop Johan Dalman påminner om att rösträtten inte är begränsad till de troende.

– Man kan rösta i kyrkovalet även om man inte är troende. Det handlar också om att skapa ett meningsfullt liv där människor bor, säger han till SVT.

De som väljs får inflytande över frågor som sträcker sig från identitet och miljö till hur kyrkan ska stötta unga och äldre lokalt.

Valdagen är den 21 september, men förtidsröstningen har varit igång sedan den 8 september.

Foto: Pixabay

Text: Redaktionen

Anledning är att mångmiljonstaden är på väg att bli obeboelig, efter att Iran drabbats av den värsta vattenkrisen på flera decennier.

Kommer inte regnet senast i december kommer Teheran börja ransonera vattnet, säger landets president Massoud Pezeshkian.

– Även om vi ransonerar och det fortfarande inte regnar, då kommer vi inte ha något vatten alls. Folk måste då evakuera Teheran, säger den iranska ledaren enligt Reuters.

Kan leda till stort missnöje

Det är inte första gången som Iran upplever torka, även om det den här gången handlar om en helt annan nivå på allvarlighetsgraden.

När det rådde vattenbrist 2021 utbröt våldsamma protester i Khuzestan, en provins i södra Iran. Även 2018 utbröt missnöje, framför allt bland bönder, efter en liknande händelse.

Det är dock inte bara bristen på nederbörd som förklarar den alarmerande torkan i landet.

Flera decennier av misskötsel, exempelvis olaglig brunnsborrning och ineffektiva jordbruksmetoder, har tömt reserverna, skriver Reuters.

Den iranska regimen har officiellt pekat ut tidigare regeringars politik, klimatförändringar och överkonsumtion som anledningar till krisen.

Tomt i kranarna

På flera håll är det tomt i kranarna. 

Förutom vatten kämpar Irans befolkning dessutom med återkommande brist på exempelvis el och gas. Landet är under stränga sanktioner kopplade till det omtvistade kärnkraftsprogrammet, vilket fått ekonomin att krascha.

– Förr i tiden gick folk ut i öknen för att be om regn. Kanske borde vi inte överge den traditionen, säger Mehdi Chamran, ordförande för Teherans stadsfullmäktige, enligt Reuters.

"För lite, för sent"

De iranska myndigheterna har vidtagit flera krisåtgärder för att bevara det vatten som finns. Bland annat har man minskat vattentrycket i vissa områden och fört över vatten till Teheran från andra reservoarer.

Åtgärderna är dock temporära och allmänheten uppmanas installera lagringstankar och pumpar.

– För lite, för sent. De bara lovar men vi ser inga åtgärder. De flesta av dessa idéer är inte genomförbara, säger en universitetslärare i staden Isfahan, till nyhetsbyrån.

Foto: President of Russia Office

Text: Redkationen

Vladimir Putin tycks vara fast besluten att fortsätta Rysslands krig i Ukraina.

Men diktatorn och hans regim har allvarliga problem – och vänder sig nu till Rysslands fattigaste.

Vänder sig till fattiga

Moskvas behov av soldater är fortsatt stort, och Kreml tar till allt mer desperata åtgärder för att rekrytera människor till de militära styrkorna, rapporterar Kyiv Post.

Nu riktar man allt mer intensiva kampanjer mot avlägsna regioner och fattiga medborgare, enligt tidningen, som hänvisar till uppgifter från nyhetsplattformen Liudi Baikala och från ukrainsk underrättelsetjänst.

– Annonser för tjänstgöring i de ryska nationella säkerhetsstyrkorna BARS har exploderat, särskilt i ryska regioner med svagare ekonomier och högre arbetslöshet, enligt tidningen.

Samtidigt uppges att standarden för vem som kan rekryteras har sänkts.

– Du kan ha hepatit och ändå bli bedömd som lämplig för rysk militärtjänst – särskilt om du inte bor i Moskva eller S:t Petersburg, rapporterar tidningen.

Sänker kraven

I Irkutsk-regionen bedöms invånare med tuberkulos, HIV och hepatit vara lämpliga för militären, hävdar tidningen.

– Frivilliga med sådana sjukdomar skulle gå i fält i enheter isolerade från friska soldater, och när de väl är i en enhet för "kronisk sjukdom" står en frivillig inför en trolig 90-procentig chans att tjänstgöra som anfallstrupper, uppger Liudi Baikala, enligt tidningen.

Mängder med rekryteringsannonser uppges ha publicerats lokalt i avlägsna ryska regioner.

– Kampanjen för att hitta män till militären har varit rikstäckande men har mest riktat in sig på regioner med högre arbetslöshet och sämre ekonomier, rapporterar tidningen.

Ryssland har enligt uppgifter gjort stora förluster sedan kriget i Ukraina inleddes.

Landet har också fått allt större ekonomiska problem på grund av kriget och de sanktioner som omvärlden har riktat mot Kreml-regimen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen