En digital euro är på väg att införas.

Efter att projektet under en längre tid tycktes ha nått ett dödläge har nu ECB föreslagit att medlemsländerna ska få mer makt att utforma den nya versionen av valutan.

EU-länderna skulle i så fall få sista ordet om maxgränsen för hur mycket som ska få plats i den digitala plånboken, vilket har varit en knäckfråga i processen.

– Förslaget kommer sannolikt att gå igenom. säger en diplomat som Politico talat med.

Öppnar för digital krona

Ett införande av en digital euro skulle kunna bana väg även för en digital krona.

Den analysen har Riksbanken tidigare gjort.

– En digital euro med spridning i Sverige skulle kunna öka behovet av en e-krona för att värna den svenska valutan. Den digitala euron kan dessutom ha positiva effekter på arbetet med en eventuell framtida e-krona, framhöll myndigheten i en betalningsrapport från i våras.

Läget kan ändras

Redan 2017 inledde Riksbanken det så kallade e-kronaprojektet för att analysera behovet av en digital valuta i Sverige, som skulle kunna komplettera fysiska sedlar och mynt. Varianten skulle inte ersätta kontanterna. 

I slutändan är det ett politiskt beslut om e-kronor ska införas eller inte.

– I en utredning om statens roll på betalningsmarknaden bedöms att det idag inte finns tillräckliga samhällsbehov av att Riksbanken ger ut en e-krona, löd myndighetens slutsats 2023.

Men.

Omvärldsförändringar kan föranleda en annan bedömning. Till exempel ECB:s arbete med och EU-kommissionens lagförslag om en digital euro.

Införs tidigast 2027

ECB:s nya förslag innehåller en kompromiss. Länderna ska hinna ge synpunkter och det ska alltså finnas en gräns för hur mycket digitala euro man kan hålla. En gräns som ska beslutas av en stark majoritet av euroländerna.

Förhoppningen från ECB är att ha de politiska besluten på plats i början av nästa år. När dessa besked har kommit uppskattas att det skulle kunna ta ytterligare två till tre år innan valutan lanseras, enligt Reuters.

Christine Lagarde, ordförande i Europeiska centralbanken, har tidigare flaggat för att den digitala euron möjligen skulle kunna vara tillgänglig i slutet av 2027, i bästa fall.

Foto: Johanna Hanno/Riksbanken

Text: Redaktionen

Det konstaterar Kreml på söndagen.

Efter att det planerade mötet mellan ledarna i Budapest kollapsade har många frågat sig om det blir något ytterligare möte.

Nu ger Kreml besked till Donald Trump om att något möte inte behövs, rapporterar den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

“Behövs inte”

Det planerade mötet kollapsade – och kort därefter införde Donald Trump sanktioner mot de ryska oljejättarna Rosneft och Lukoil.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov är nu tydlig i hans besked till den amerikanska presidenten.

– Hypotetiskt sett är det möjligt, men för närvarande finns det inget behov av det, säger han om möjligheten till ett nytt möte.

Därför kollapsade mötet

Efter mötet i Alaska fanns planer på ett nytt sådant i Ungerns huvudstad Budapest.

Anledningen till att det inte blev något nytt möte i Budapest ska vara att USA inte bedömde att Ryssland hade tagit tillräckliga steg mot eftergifter.

Läs mer: “Sverige retar Ryssland till vansinne”

“Bortkastat”

Efter att mötet ställdes in sade Trump att förberedande samtal mellan högt uppsatta amerikanska och ryska tjänstemän visade att klyftan mellan de två länderna var för stor för att inleda förhandlingar om att avsluta konflikten.

– Jag vill inte ha ett bortkastat möte. Jag vill inte slösa tid — så vi får se vad som händer, sade Trump enligt The Independent.

Inga ändringar

Kreml har gjort tydligt att de inte ser det som en möjlighet att ändra på de mål som har satts upp i samband med kriget.

De accepterar inte territoriella utbyten, eller att Ukraina skulle kunna gå med i Nato i framtiden.

Samtidigt vill det ryska styret se ett Ukraina som väljer att demilitarisera och lägga ner sina vapen.

Läs mer: Ukraina sätter in specialstyrkor

Foto: The White House resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ukraina förbereder nya attacker mot rysk energiinfrastruktur som kan leda till omfattande strömavbrott, enligt drönarkommandören Robert “Madyar” Brovdi, rapporterar Kyiv Independent.

Slå mot rysk el

Robert “Madyar” Brovdi, chef för Ukrainas Drone Systems Forces, varnar för att nya attacker mot rysk energiinfrastruktur kan tvinga ryska regioner att anpassa sig till strömavbrott.

Han beskriver drönarna som “Fria ukrainska fåglar”, oförutsägbara och svåra att stoppa.

– Blackouts är inte skrämmande. De är bara lite besvärliga… Drone Systems Forces fåglar, tillsammans med andra delar av Ukrainas djupa insatsförmåga, lovar er en snabb, om än något tvingad, anpassning, skriver Brovdi på Facebook.

Bränslebrist förvärrar situationen

Brovdi påpekade också att ryska gas- och oljereserver blir allt mer begränsade.

– Gas- och oljereserverna brinner snabbt, skriver han.

Tidigare rapporter kopplade ett omfattande strömavbrott i Moskva oblast till drönarattacker mot energianläggningar i regionen.

LÄS MER: Ukraina sätter in specialstyrkor

Viktig pipeline träffad

Under gårdagen slog Ukrainas militära underrättelsetjänst (HUR) till mot Koltsevoy (Ring) pipeline, en viktig militär bränslerörledning i Moskva oblast.

Pipelinesystemet transporterade bensin, diesel och flygbränsle till den ryska armén från raffinaderier i Ryazan, Nizhny Novgorod och Moskva.

– Rörledningen kunde transportera upp till 3 miljoner ton flygbränsle årligen, samt miljontals ton diesel och bensin, säger HUR och kallar attacken för ett allvarligt slag mot Rysslands militära logistik och ekonomi i Moskva oblast.

Trots anti-drönarnät och bevakning på plats lyckades Ukraina ta pipelineinfrastrukturen ur bruk, vilket förstörde tre stora bränsleinjer samtidigt nära Ramensky-distriktet, sydost om Moskva.

Ukraina har med sina drönarattacker skickat ett tydligt budskap – att ytterligare blackout-attacker kan följa.

LÄS MER: Kaos i Ryssland – flygplatser stängs efter massattack

Foto: E Soyzal

Text: Redaktionen