Har pratat med Trump – slår till mot Ryssland

2025 09 17

EU förbereder ett nytt sanktionspaket mot Ryssland.

Under tisdagen kom uppgifter om att EU:s kommande sanktionspaket har blivit försenat.

Två EU-tjänstemän uppgav att sanktionerna skjuts upp utan att precisera när de kan komma att bli aktuella igen.

Nu meddelar dock EU-toppen Ursula von der Leyen att ett nittonde sanktionspaket är på väg efter att ha pratat med USA:s president Donald Trump.

Har pratat med Trump

Ursula von der Leyen uppger att hon har pratat med Donald Trump om saken, och att ett nytt sanktionspaket kommer.

Hon ger dock ingen tidsplan.

– Jag hade ett bra samtal med USA:s president om att stärka våra gemensamma ansträngningar för att öka det ekonomiska trycket på Ryssland genom ytterligare åtgärder, skriver hon på X.

– Kommissionen kommer snart att presentera sitt 19:e sanktionspaket, som riktar sig mot krypto, banker och energi.

Ökar takten

EU-toppen meddelar även att utöver sanktioner mot ryska banker, rysk energi och krypto så kommer EU att öka takten vad gäller utfasningen av rysk gas och olja.

– Rysslands krigsekonomi, som upprätthålls av intäkter från fossila bränslen, finansierar blodspillan i Ukraina, menar hon.

– För att få ett slut på det kommer kommissionen att föreslå att utfasningen av ryska fossila bränslen påskyndas.

Läs mer: Trump riktar uppmaning till Zelenskyj – och hela Europa

Slår mot marknaden

Samtidigt fortsätter ukrainarna med vad de beskriver som sina egna “sanktioner” – alltså drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur.

Ukrainas pågående kampanj med långdistansanfall mot Rysslands kritiska energiinfrastruktur fortsätter att försämra Rysslands marknader för olja och bensin, vilket sannolikt påverkar landets långsiktiga förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Det uppger tankesmedjan Institute for the Study of War.

Källor uppger

ISW förklarar.

– Reuters rapporterade den 16 september att tre källor från industrin uppgav att det ryska statskontrollerade oljebolaget Transneft har varnat producenter om att Transneft kan behöva minska produktionen efter en serie ukrainska drönarattacker mot kritiska exporthamnar och raffinaderier.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

25 mars 2026

”Fullskalig kris” i Ryssland – inte hänt sedan krigets start

2026 03 25

Den ryska ekonomin haltar fortsatt.

När Ryssland invaderade Ukraina 2022 slog västvärlden till med tunga sanktioner mot ryska aktörer.

Krigsutbrottet gjorde att utvecklingen inom detaljhandeln stannade upp, och under det första kvartalet 2022 etablerades inga nya företagssatsningar inom branschen, rapporterar oberoende Moscow Times.

Men efteråt har en viss återhämtning skett. Fram tills nu.

Första gången sedan 2022

Under det första kvartalet 2026 har det återigen hänt.

Ryska butiker läggs ned på löpande band, men inga nya satsningar etableras inom detaljhandeln.

– Vi har en fullskalig kris som började 2025 och sannolikt fortsätter in i 2026, säger experten Fjodor Virin, vid den ryska analysbyrån Data Insight, enligt tidningen.

Rekordlåg nivå

I takt med att allt fler butiker stänger igen, både ryska och utländska, så gapar många köpcentrum tomma.

I Moskva har andelen utländska återförsäljare minskat till en historiskt låg nivå.

– Driftsättningen av butiksytor har nått den lägsta nivån på åtta år, uppger tidningen.

Cementproduktionen rasar

Den ryska ekonomins fall sker på bred front.

Under årets första månader rasade också landets cementproduktion med omkring 31 procent, i jämförelse med samma period föregående år, enligt Moscow Times.

Den väntade årsproduktionen under 2026 väntas bli den lägsta på över 15 år.

– Huvudorsaken till kollapsen är en kraftig minskning av byggprojekt i landet, uppger tidningen.

Kriget i Mellanöstern

Samtidigt finns det ljusglimtar för den ryska ekonomin. Mycket tack vare kriget i Mellanöstern, som åter öppnat möjligheten för Ryssland att sälja olja, vilket är en viktig inkomst för landet.

En möjlighet som Vladimir Putin kommer försöka utnyttja.

– Det är viktigt för ryska energibolag att utnyttja det nuvarande ögonblicket, sade Putin i samband med beskedet om de lättade sanktionerna mot den ryska oljan, rapporterar Fortune.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen  

25 mars 2026

Sverige varnas: Krisen inleds i april

2026 03 25

Tyskland varnar hela Europa för gasbrist.

Energiexperter varnar för att brist på gas och olja kan drabba Europa redan nästa månad.

Detta kommer troligtvis även påverka elpriserna i Sverige.

Energiförsörjningen hotad

Konflikten i Mellanöstern som startade i  februari har redan minskat tillgången på flygbränsle och hotar nu även diesel och bensin.

– Sydasien drabbades först av tyngden av detta. Sedan har det spridit sig till Sydostasien, Nordostasien och nu i allt högre grad till Europa när vi går in i april, uppgav Shells VD, Wael Sawan vid CERAWeek-konferensen i Texas, rapporterar CNN.

Den nästan fullständiga stängningen av Hormuzsundet, som normalt transporterar cirka en femtedel av världens olja och flytande naturgas, tillsammans med attacker mot energianläggningar i Mellanöstern, har kraftigt stört de globala bränsletillgångarna.

Tyskland flaggar för kris

Under samma konferens tillfrågades Katherina Reiche, Tysklands minister för ekonomi och energi, hur den globala energibristen påverkar Tyskland.

Hon varnar för att om konflikten inte upphör, kan energibristen nå Europa redan nästa månad.

– Vi ser inga brister i volym just nu, men om konflikten inte upphör, bedömer vi att det troligen kan ske senare, i april eller maj, säger hon.

Sverige påverkas

Även om Sverige inte är direkt beroende av gas påverkas landet ändå av en instabil europeisk gasmarknad.

– Osäkerheten som finns på gasmarknaden påverkar elpriserna. I exempelvis Tyskland används gas i stor omfattning för att producera el. Detta i kombination med att det europeiska elsystemet är sammankopplat innebär att höga gaspriser även påverkar priserna på el i Sverige, uppger Energimyndigheten.

Anders Wallinder, chef på avdelningen för trygg energiförsörjning vid Energimyndigheten, har tidigare varnat för liknande risker.

– När vi inte har ett eget överskott av el som i princip svämmar över påverkas vi direkt av den europeiska prisbilden, framför allt i södra Sverige, sade han till DN, vid ett tidigare tillfälle.

Foto: M Dahlstrand Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen