City Gross och Stora Coop sågas

2025 09 16

City Gross och Coop får höra kritik medan Ica hyllas.

Trots konkurrensen från övriga kedjor har Ica Maxi slagit nytt rekord.

Enligt boksluten har försäljningen stigit med 15,7 procent – eller 6,4 miljarder kronor under det gångna räkenskapsåret.

Nu sågas City Gross och Stora Coop för att inte vara i närheten av att kunna konkurrera med Ica Maxi, rapporterar Dagligvarunytt.

City Gross och Stora Coop sågas

Ica gör succé med Maxi-butikerna, men inte bara tack vare sitt eget arbete.

Det saknas relevanta konkurrenter till Ica Maxi, säger Ulf Johansson, verksam vid företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet.

– Coop har inga pengar att investera eller etablera. Axfood är nog väldigt ambivalenta när det gäller City Gross, förklarar han för Dagligvarunytt.

Går bättre

Ica Maxi-kunderna är mer lojala än Stora Coop-kunderna, och snittköpen är 129 kronor högre hos Ica Maxi än hos Stora Coop.

Det är inte konstigt att det går så bra för Ica Maxi när City Gross och Stora Coop inte erbjuder någon konkurrens, understryker Johansson.

– I ärlighetens namn finns ju ingen tillräckligt bra stormarknadskonkurrent, säger han.

Nästan 1 300

Med nästan 1 300 butiker och en marknadsandel på cirka 33 procent är Ica Sverige den ledande dagligvaruaktören i Sverige.

Av 1 300 butiker är 92 Ica Maxi-butiker.

Därutöver finns 130 Kvantum-butiker, 418 Supermarketbutiker och 622 Ica Nära-butiker.

City Gross har drygt 40 butiker och Coop har totalt omkring 800.

Icas historia

Ica har anor redan från 1917.

 Då grundade Hakon Swenson grossiströrelsen AB Hakon Swenson (Hakonbolaget) i Västerås. Samtidigt erbjöd han detaljhandlare att bli delägare i företaget.

ICA som företag grundades 1938 och startades för att samordna fyra svenska inköpscentralers verksamhet, bland annat Hakonbolaget. 

– Fyra inköpscentralers gemensamma verksamhet blev en ännu starkare organisation, förklarar Ica om sin historia.

– Den moderna ICA-modellen skapades först 1972. Då blev ICA en sammanhållen koncern och ICA-styrelsen fick för första gången en majoritet av handlare. Samma år blev också ICA-avtalet grunden i den moderna ICA-modellen.

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

Rysk militärkonvoj utslagen

2025 12 17

En rysk mekaniserad konvoj har slagits ut i Pokrovsk-riktningen.

Mycket intensiva strider fortsätter kring staden Pokrovsk i de östra delarna av Ukraina.

Ryssland hävdar återkommande att de tar mark i området – medan Ukraina slår tillbaka med motoffensiver.

Nu har Ukraina lyckats slå ut en rysk mekaniserad konvoj i Pokrovsk-riktningen, rapporterar Ukrainska Pravda.

Konvoj utslagen

Fallskärmsjägare från Ukrainas 46:e fristående luftburna brigad ”Podillia” har tillsammans med grannbrigader rapporterat att de krossat en mekaniserad konvoj av ryska trupper som försökte genomföra en stormning på Pokrovsk-fronten.

– Fienden utnyttjade dimman som skydd och försökte attackera vår brigads positioner med upp till tio pansarfordon och flera dussin infanterister, meddelar den ukrainska militären.

– Fiendens rörelser hade dock upptäckts i förväg. Tack vare ett samordnat arbete mellan våra ingenjörstrupper, artillerister och enheter för obemannade system, tillsammans med intilliggande förband, kunde anfallet slås tillbaka.

Flera fordon förstörda

Fallskärmsjägarna rapporterar att de under striden förstörde två ryska stridsvagnar, två pansarskyttefordon, ett pansrat terrängfordon och två fyrhjulingar. 

De träffade även ett bepansrat stridsfordon och ett motorfordon. 

Enligt uppgifter dödades 49 ryska soldater och fem skadades.

Nya attacker

Samtidigt fortsätter de ukrainska attackerna mot rysk energiinfrastruktur, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Befälhavaren för Ukrainas styrkor för obemannade system, major Robert “Magyar” Brovdi, rapporterade med hänvisning till uppdaterade satellitbilder från den 15 december att ukrainska styrkor slog till mot Kamenskij-kemifabriken i Kamensk-Sjachtinskij i Rostov-oblasten under natten mellan den 14 och 15 december.

Till robotar

ISW fortsätter.

– Brovdi rapporterade att Kamenskij-fabriken tillverkar raketbränsle, komponenter till raketmotorer för fastbränsle samt stridsspetsar till de ballistiska robotarna Iskander-M och Kinzhal.

Foto: V. Razom resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Vill dra ur proppen för Ukraina

2025 12 17

Ukraina uppger att USA vill pressa EU till att stoppa ett stöd.

Det råder fortsatt brist på samsyn mellan EU och USA om hur frågor rörande Ukraina ska hanteras.

Nu uppger källor i Ukraina att EU är utsatt för hård press från USA – som vill stoppa ett stöd till det krigsdrabbade landet.

”Pressar europeiska länder”

USA försöker pressa EU att inte använda frysta ryska tillgångar till att hjälpa Ukraina.

Det uppger en ukrainsk tjänsteman, rapporterar AFP.

– Den amerikanska administrationen pressar europeiska länder att överge idén om att använda ryska tillgångar för att stödja Ukraina, säger den högt uppsatta tjänstemannen, enligt nyhetsbyrån.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommer att besöka Bryssel på torsdag.

Detta för att försöka övertala Europa att stå emot den amerikanska pressen.

EU har tagit fram en plan för att använda de frysta ryska tillgångarna till ett enormt lån på 90 miljarder euro för att stödja Ukraina i dess försvarskrig mot Ryssland. Pengarna skulle sedan återbetalas via eventuella ryska krigsskadestånd, enligt planen.

Om planerna stoppas riskerar man att dra ur proppen för Ukraina, som är i stort behov av stöd för att finansiera sitt fortsatta försvar mot Rysslands krig.

Stora motsättningar

Den europeiska planen stöds av många av EU:s medlemsländer, men långt ifrån alla.

Den ukrainska källan uppger att det i nuläget är sju medlemsländer som motsätter sig planen.

Nu ska Zelenskyj alltså åka till Bryssel.

– Han åker till Bryssel för att motivera europeiska länder att fatta detta beslut, säger den ukrainska tjänstemannen, enligt nyhetsbyrån.

Bland de europeiska länderna har inte minst Belgien motsatt sig planen. Frågan är känslig för landet eftersom en stor del av tillgångarna finns i just Belgien.

Men även USA motsätter sig alltså EU:s idé, och har alternativa planer för hur de frysta ryska tillgångarna ska hanteras.

Dels ser man tillgångarna som ett starkt förhandlingskort i förhållande till Ryssland, då man kan locka med att de kan få tillbaka en del av pengarna.

Dels har en tidig version av USA:s fredsplan också innehållit förslag om att tillgångarna ska användas till ett återuppbyggnadsarbete i Ukraina efter kriget, ett arbete som enligt Trump-administrationen bör ledas av USA.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen