Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

2025 09 14

– Det är för jävligt att det ska vara så hög entrékostnad. Ta bort skiten.

Det sade Gunnar Nilsson, trummis i bandet Lasse Stefanz, till Alingsås Tidning i fjol.

”Skiten” som Nilsson syftade på är den så kallade dansbandskatten. I dag omfattas dandsbandsevenemang av 25 procent moms, till skillnad från andra musikevent där momsen i stället ligger på 6 procent.

Flera aktörer, inklusive Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson, har krävt att skatten ska tas bort.

Nu agerar regeringen.

Skatten försvinner inte men den sänks från 25 till 6 procent.

– Regeringen aviserar därför i budgetpropositionen för 2026 att den högre beskattningen på dansband avskaffas från och med 1 juli 2026. Förslaget innebär att mervärdesskattesatsen på tillträden till danstillställningar sänks från 25 till 6 procent, det vill säga till samma nivå som andra kulturarrangemang, framhåller regeringen i ett uttalande.

440 miljoner kronor

Skattesänkningen bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna och regeringen. Åtgärden beräknas minska skatteintäkterna med omkring 220 miljoner kronor nästa år och 440 miljoner kronor per år från och med 2027.

Beskrivs som ”orättvis”

Regeringen och SD framhåller att dansband är en viktig del av Sveriges kulturliv. Tidöpartierna menar att det är orättvist att genren ska ha en högre momssats jämfört med andra liknande kulturella evenemang.

– Det leder till högre pris för besökarna och minskar tillgängligheten till dansbandsevenemang. Den högre beskattningen missgynnar inte minst dansbanden och den del av svensk kultur som dansbandsmusik är en del av, skriver Tidöregeringen.

LÄS MER: 420 000 svenskar riskerar betala mer än de behöver – enkelt att lösa

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

7 augusti 2026

Tyskt jättefartyg attackerat

2026 08 07

Ett tyskt fartyg har evakuerats.

Samtliga besättningsmedlemmar har lämnat det stora lastfartyget med tyska ägare, efter att ryska drönare slagit ner.

Attacken inträffade i Svarta havet utanför ukrainska Odesa.

– Flera tekniska system slogs ut, en brand utbröt ombord på fartyget och fartyget kunde inte manövrera, rapporterar Kyiv Post.

– När besättningen evakuerades blev fartyget träffat av ytterligare en rysk drönare.

Ett till har träffats

Det 292 meter långa fartyget seglar under liberisk flagg och går under namnet Emil. Det ägs av det tyska rederiet Johann M. K. Blumenthal GmbH & Co.

– Ett andra handelsfartyg, Mera Queen som seglar under Guinea-Bissau-flagg, skadades också. Fartyget transporterade spannmål, uppger tidningen.

Hävdar militärtransport

Från ryskt håll bekräftar man attackerna mot de båda fraktfartygen utanför Ukrainas kust. Däremot hävdar Moskva samtidigt att de transporterade militär utrustning till Ukraina.

– Den har inte gett några offentligt verifierbara bevis som stöder detta påstående, framhåller tidningen.

Läs också: Historisk vändning i Ryssland – tar in förbjuden vara

Flera länder drabbade

Flera andra länder har också drabbats av de ryska attackerna i och i närheten av Ukraina.

I förra veckan attackerades en anläggning med amerikanska ägare på ukrainskt territorium, enligt The Guardian.

– Attacken mot anläggningen verkar vara första gången i kriget som Moskva riktat in sig på ett amerikanskt företag, uppger tidningen.

Bryr sig inte

Anläggningen, som totalförstördes av en rysk missil, tillhörde företaget Terminal Autonomy som är registrerat i Delaware i USA och tillverkar långdistansdrönare som är bra på att motstå ryska störningssignaler.

Enligt Anthony Vinci, en tidigare amerikansk underrättelsemilitär, är det inte oväntat att Ryssland slår till mot tillgångar med utländska ägare.

– Ryssarna bryr sig inte om vem som äger tillverkningsanläggningen. Det är fortfarande ett mål. De bryr sig inte om det är amerikanskt eller någon annans, säger han, enligt tidningen.

Läs mer: Beskedet: Ukraina bygger eget supervapen

Foto: P. Steiner

Text: Redaktionen

7 augusti 2026

Stor ökning för bostäder – högsta sedan pandemin

2026 08 07

Det genomsnittliga villapriset i Sverige ökar något under juli månad.

Samtidigt sjunker priserna på bostadsrätter.

Sett över hela året visar prisutvecklingen på villor en uppgång med 4,6 procent, enligt en färsk mätning från Svensk Mäklarstatistik. För bostadsrätter är uppgången 3,4 procent.

– Vi ser en tydlig säsongseffekt, framför allt på bostadsrättsmarknaden, där antalet försäljningar i områden med de högsta priserna sjunker sommartid och drar med sig prisstatistiken nedåt, säger Oskar Öholm, vd Mäklarsamfundet.

Största sedan pandemin

När det gäller försäljningsvolym har en tydlig ökning skett. I år har 46 500 bostäder sålts, vilket kan jämföras med 2025 då 41 600 bostäder hade sålts vid samma tidpunkt.

– Försäljningsvolymerna är de högsta under perioden januari-juli sedan pandemiåren och på årsbasis har priserna har stigit på bred front, säger Oskar Öholm.

Läs också: Ikoniskt cykelmärke i konkurs – efter 104 år

Läs också: Vändning på bostadsmarknaden

Foto: J. Taubitz

Text: Redaktionen