Svenskt börsbolag går i konkurs

2025 09 11

Ytterligare ett svenskt börsbolag tvingas tacka för sig.

Det är bolaget H&D Wireless som nu går i konkurs.

Företaget hajpades upp under den senare delen av 2010-talet och har arbetat med avancerad utrustning för bland annat uppkoppling och övervakning.

Nu har den ekonomiska situationen blivit så pass utmanande att de begär sig själva i konkurs.

Noterat på First North

Sedan 2009 har företaget sålt över 2,5 miljoner radiomoduler som byggts in i kunders produkter och gör det möjligt att trådlöst koppla upp dessa till internet.

Bland kunderna finns bland annat Instagrid, Fronius, Fendt och Trixell.

H&D Wireless aktie är sedan december 2017 noterad på Nasdaq First North Growth Market i Stockholm.

Går i konkurs

Tingsrätten har idag godkänt H&D Wireless AB ansökan om egen konkurs för moderbolaget samt dotterbolaget.

– Solna Tingsrätt har idag godkänt H&D Wireless AB ansökan om egen konkurs. Vidare har man utsett advokat Johan Pellegrini som konkursförvaltare för båda bolagen, meddelar bolaget.

Aktiens utveckling

Aktien inledde starkt på börsen efter noteringen 2017.

Sedan dess har det dock varit fritt fall.

Innan konkursen handlades den för 49 öre efter att ha backat med 99,8 procent de senaste tre åren.

På Avanza har bolaget 4 877 ägare och på Nordnet 1 349 ägare.

Senaste siffrorna

Den senaste statistiken från affärs- och kreditinformationsföretaget UC visar att antalet företagskonkurser minskade med 15 procent under augusti jämfört med samma period föregående år. 

– Antalet konkurser har sjunkit under fem månader i rad, vilket ger hopp om en positiv utveckling framöver, meddelar UC.

– UC noterar en minskning av konkurser inom bland annat byggbranschen om 26 procent, inom hotell- och restaurang noteras en ökning om 2 procent och inom detaljhandeln ligger konkursnivåerna på liknande nivå som föregående period. En noterbar minskning om 46 procent noteras inom partihandeln. Antalet nystartade bolag minskade med cirka 11 procent. 

Foto: M. Hopman

Text: Redaktionen

Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

2026 03 19

Den 3 januari inledde USA en oljeblockad mot Kuba.

Blockaden har förvärrat energikrisen på ön. Bristen på bränsle har försatt Kuba i en av sina allvarligaste ekonomiska kriser på årtionden, med omfattande strömavbrott och störningar i grundläggande samhällsfunktioner.

Nu kommer dock ett efterlängtat besked för den kubanska kommunistregimen.

Ryssland trotsar den amerikanska oljeblockanden och skickar två stora tankfartyg mot Kuba, rapporterar Financial Times.

Fartygen kommer att förse den karibiska önationen med deras första energileveranser på tre månader.

– Tankfartyget Sea Horse, som tros vara lastat med cirka 27 000 ton gas, förväntas anlända till Kuba inom de närmaste dagarna efter att ha ändrat kurs förra månaden, säger Samir Madani, medgrundare av det marina spårningsföretaget TankerTrackers, till Financial Times.

– Ett andra fartyg, den ryska tankern Anatoly Kolodkin, transporterar mellan 725 000 och 728 000 fat olja och beräknas anlända till Kuba i början av april, tillägger han.

Trump: Kan ta Kuba

USA:s president Donald Trump har antytt att Kuba kan bli den amerikanska militärens nästa mål, efter Venezuela och Iran.

– Jag tror faktiskt att jag kommer att få äran att ta Kuba. Helt ärligt tror att jag kan göra vad jag vill med det, sade han på måndagskvällen till reportrar i Vita huset.

Efter utspelet har Kreml betonat att man är fast beslutet att stödja Kuba, som är en nära allierad till Ryssland.

– Självklart är vi redo att ge all möjlig hjälp, har Kremls talesperson Dmitrij Peskov sagt.

Hårdför diktatur

Kuba är en hårdför diktatur som styrs av kommunistpartiet PCC. Medborgarna saknar grundläggande fri- och rättigheter.

– Kubanerna kan inte själva välja sina ledare i fria val utan måste underordna sig Kommunistpartiets enväldiga styre. Mötes- och yttrandefriheten är inskränkt. Kritik av regimen tolereras inte, skriver Utrikespolitiska institutet på sin hemsida.

Foto: Weeksymate resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

18 mars

Stubb varnar Europa: ”Sanningens ögonblick” är här

2026 03 18

Finlands president Alexander Stubb går ut med en varning till Europa.

Fredssamtalen mellan Ukraina och Ryssland har skjutits upp på obestämd tid.

Den främsta anledningen är att USA, som varit en viktig part i samtalen, har annat på bordet för tillfället.

– Mellanöstern har kraftigt förändrat den politiska uppmärksamheten, bort från Ukraina, säger en diplomatkälla från Europa, till Financial Times.

Stubb varnar

Anfallen mot Iran har på flera sätt gynnat Ryssland. Bland annat genom att sanktioner mot landets olja lättats, vilket gör att krigskassan åter kan fyllas på.

När USA:s fokus dessutom har skiftat till Mellanöstern, varnar nu den finske presidenten för att den minskade pressen på Ryssland kan tvinga Ukraina att acceptera stora eftergifter av landets territorium för att nå en fredsuppgörelse, rapporterar Politico.

– Stubb fruktar att fredssamtalen i Ukraina snabbt närmar sig ett sanningens ögonblick, vilket kan tvinga Kiev att acceptera en dålig uppgörelse som innebär att territorier avträds till Putin, uppger tidningen.

– Presidenten menar att förhandlingarna till och med kan kollapsa, vilket kan lämna Europa utan amerikansk hjälp och tvinga europeiska länder att ingripa för att hjälpa Ukraina med mer underrättelse, vapen och annat stöd.

ÖB varnar

Sveriges överbefälhavare Michael Claesson har tidigare varnat för en uppgörelse där ukrainskt territorium tillfaller Ryssland.

–  Om man flagrant bryter mot FN-stadgan och utan provokation angriper ett grannland, erövrar dess territorium, kränker dess territoriella integritet och dessutom kommer undan med det. Då ser jag det som ett nästan självklart incitament för att belöna sig själv med slutsatsen att det här kan vi fortsätta med, säger han till SVT.

ÖB menar att det skulle innebära ett stort slag mot den världsordning som tagit form efter andra världskrigets slut.

– Det kan upplevas av olika stater som en möjlighet att ta för sig, för att varken världssamfundet eller någon annan förmår att stoppa, förhindra eller ingripa i den typen av konflikter, uppger han.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen