Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

2025 09 11

Snart kan du köra i 150 kilometer i timmen på vissa sträckor i Europa.

I slutet av september höjs nämligen hastighetsgränsen i Tjeckien.

Det gäller motorvägen D3 som går mellan Tábor och České Budějovice.

Däremot kommer förändringen inte gälla villkorslöst. Om det är dimma, regn eller annat oväder ska elektroniska skyltar meddela om en lägre gräns gäller.

– Vi vill också utvärdera hur den höjda gränsen kommer att accepteras av allmänheten och om olycksfrekvensen kommer att öka på något sätt, säger Tjeckiens transportminister Martin Kupka till tjeckiska CT24.

Expert varnar: Håll avstånd

En av de största utmaningarna med den nya gränsen på 150 kilometer i timmen kommer att vara att få förarna att hålla avstånd till andra bilister.

Det menar flera experter på området.

– I allmänheten rekommenderas två sekunder från en fast punkt, säger Oldřich Kasl, regional samordnare i Prag till samma kanal.

Högst i EU

Hastighetsgränsen på 150 kilometer i timmen blir den högsta i hela EU.

I Sverige ligger maxgränsen på 120 kilometer i timmen på vissa motorvägar. Riksförbundet M Sverige har tidigare påpekat att det är dessa vägar som är de säkraste.

– Vi ser tydligt att våra snabbaste vägar, 120-vägarna, också är några av våra säkraste. Där finns stora säkerhetsmarginaler och separerade körfält. Man kan förstås inte bygga vägar på det viset i hela landet, men det visar tydligt att den fysiska miljön i trafiken spelar roll, sade Jacob Sidenvall från förbundet i somras.

Då riktade M Sverige samtidigt kritik mot att Trafikverket sänkt hastigheten från 90 till 80 kilometer i timmen på många vägar, en åtgärd som kan visa sig bli permanent.

Myndigheten: räddar liv

Trafikverket har framhållit att rätt hastighet på vägen räddar liv och är positivt för miljön.

Myndigheten pekar exempelvis på den marginella tidsskillnaden i resandet som hastighetssänkningen innebär, samtidigt som det anses bli säkrare.

– Sänkning från 90 till 80 ökar tiden med 50 sekunder per mil. Sänkning från 80 till 70 ökar tiden med 60 sekunder per mil, förklarar Trafikverket.

Foto: B. Dittrich

Text: Redaktionen

Måste ta hjälp av grannland – mardröm för Putin

2026 08 05

Ryssland slår ett rekord som inte lär glädja Putin.

Ukraina har utfört massiva attacker mot ryska mål under sommaren.

Nu tvingas Ryssland ta hjälp.

Jätteökning av importen

Under juli och början av augusti har Ukraina genomfört stora attacker mot ryska oljeraffinaderier.

Det har orsakat en stor bränslekris i Ryssland som har fått stora konsekvenser.

I juli har Rysslands bränsleimport från grannlandet Belarus nått rekordnivåer, rapporterar Reuters.

Rysslands bensinproduktion sjönk i början av juli till cirka 65 procent av den genomsnittliga säsongsförbrukningen. Dieselproduktionen sjönk också kraftigt.

Detta har alltså lett till att man tvingas importera rekordmycket bränsle från Belarus.

Bara mellan juni och juli ökade importen av bensin från Belarus med 13 procent, medan dieselleveranserna fördubblades.

Trenden under hela 2026 är ännu tydligare.

– Totalt sett ökade bensinleveranserna från Belarus till Ryssland med 25 gånger under de första sju månaderna 2026, jämfört med samma period förra året, och nådde nästan 665 000 ton. Dieselimporten ökade nästan sjufaldigt till 418 000 ton, rapporterar RBC-Ukraine.

Import även från andra länder

Situationen är mardrömslik för Putin och Kreml.

Ukrainas attacker långt inne i Ryssland har haft stor effekt och alltså lett till en rekordartad ökning av bränsleimporten från Belarus, och även från länder som Indien, Kazakstan och Marocko.

– Ökningen drevs av bränslebrist orsakade av oplanerade nedstängningar vid ryska oljeraffinaderier efter månader av ukrainska drönarattacker, enligt tidningen.

Bränslekrisen har lett till stigande priser samt långa köer och kaosartade situationer utanför ryska bensinmackar.

Kreml har också förbjudit dieselexport, med vissa undantag, till följd av krisen.

Ukraina har under sommaren genomfört en 40 dagar lång operation där man utfört en serie attacker mot rysk energiinfrastruktur samt militära anläggningar.

– Målen inkluderade oljeraffinaderier i Perm, Volgograd och Ufa, Khanskaya-militärflygfältet, radarstationer, ammunitions- och bränsledepåer samt infrastruktur vid hamnen i Taman, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

2026 08 05

Zelenskyj slår larm om Ukrainas situation.

Det har länge rapporterats om framgångar för Ukraina och tunga bakslag för Ryssland.

Men nu varnar Volodymyr Zelenskyj för att Ukraina har ett allvarligt problem.

Minskat med två tredjedelar

Leveransen av luftvärnsmissiler till Ukraina har minskat rejält under 2026.

Jämfört med 2025 har leveranserna minskat med två tredjedelar, uppger Zelenskyj på onsdagen, rapporterar Reuters.

– I år har tyvärr tillgången på antiballistiska missiler från partners minskat avsevärt. Antalet missiler för luftförsvar i leverans har minskat med två tredjedelar jämfört med 2025, uppger Zelenskyj i ett inlägg på Telegram.

– Och vi talar inte bara om denna sommar, utan om alla perioder under första halvåret 2026, tillägger han.

Han påpekar att Ukrainas partners har missiler.

– Det är viktigt att det fortfarande finns nödvändiga politiska beslut gällande leverans och acceleration av produktionsprocesser, särskilt med lokalisering i Ukraina. Detta är något som avsevärt kan stödja inte bara vårt land, utan också det globala skyddet av liv, menar Zelenskyj.

Finns flera möjliga förklaringar

Samtidigt som leveransen av missiler till Ukraina har minskat, trappar Ryssland upp sina attacker, inte minst mot huvudstaden Kyiv.

– Presidenten varnar också för att Moskva försöker avsevärt påskynda sin produktion av ballistiska missiler inför vintern, då man förväntas förnya sin kampanj mot energisektorn, enligt nyhetsbyrån.

Ukraina har bland annat brist på amerikansktillverkade Patriot-interceptorer.

Detta har varit ett problem ända sedan kriget inleddes.

De senaste veckorna har problemet dock blivit akut, enligt nyhetsbyrån, och i juli genomförde Ryssland massiva bombkampanjer mot Kyiv.

Enligt Zelenskyj beror bristen på missiler bland annat på kriget i Mellanöstern.

Men det är också möjligt att leveranserna har avstannat för att göra Ukraina mer villigt att kompromissa, menar han.

I den senaste stora ryska attacken på onsdagen misslyckades Ukrainas luftförsvar med att skjuta ned en enda av de 24 ballistiska missiler som avfyrades, enligt nyhetsbyrån.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen