”Kan spara 22 000 kronor” – Lidl går på offensiven

2025 09 09

Lidl hakar nu på Willys och ställer nya krav.

Matpriskollen har sedan tidigare slagit fast att lågprisbutiker har en dubbel positiv effekt för Sveriges konsumenter.

Dels innebär lågprisbutikernas produkter lägre priser, men butikernas blotta närvaro pressar också priserna i närområdet.

Nu hakar Lidl på Willys och sätter press – för att fler matbutiker ska kunna öppna.

Lidl hakar på

Debattörer från Lidl Sverige menar att “kommuner borde inte få säga nej till handel med mat”.

De vill se en ändring i plan-och bygglagen, och understryker att det är “orimligt” att det är svårare att öppna mataffärer än andra butiker.

– När lågprisbutiker öppnar kan en barnfamilj spara upp till 22 000 kronor per år, skriver Jakob Josefsson, vd, och Niclas Kjellman, försäljnings- och fastighetsdirektör i Dagligvarunytt.

– Ändå stoppas vi som vill öppna nya butiker alltför ofta av kommuner runt om i landet.

“En miljon svenskar”

I dagsläget har Lidl Sverige 208 butiker men har förhoppningar om att nå upp till 300.

För det behöver de lite hjälp, menar Josefsson och Kjellman.

– Osäkerheten kring vad det innebär att bidra till en god konkurrens gör också att möjligheten till etablering ser olika ut runt om i landet.

Även Willys

Även Willys har uppmanat Sveriges kommuner att “sluta stoppa etableringen av lågprisbutiker”.

– Matpriserna har till följd av stora omvärldshändelser stigit kraftigt de senaste åren, och grävt allt djupare hål i svenska konsumenters plånböcker, framhåller Willys i ett pressmeddelande.

– Samtidigt saknar en miljon svenskar tillgång till ett lågprisalternativ när de ska handla mat. I mer än 100 av 290 kommuner i Sverige finns inga lågprisbutiker.

Är lägre

Såväl Konkurrensverket som branschorganisationer och flera politiker har tagit upp att bristen på lokal konkurrens driver upp priserna.

I Matpriskollens rapport har de utgått från lågprisbutikerna Lidl, Coop X:-tra och Willys.

I de undersökta orterna är prisnivån oftast lägre där det finns konkurrerande lågprisaktör.

Foto: V. Bogutski

Text: Redaktionen

Tvärvänder om Ukraina – “Trodde aldrig det skulle ske”

2026 07 28

MAGA-profilen Laura Loomer har helvänt gällande Ukraina.

Loomer är en mångårig anhängare till Donald Trump.

Den konservativa MAGA-profilen har tidigare tydligt varit emot USA-stöd till Ukraina och spridit Kreml-vänliga narrativ.

Men nu har hon helvänt – Loomer uppmanar nu USA att skicka viktigt stöd till det krigshärjade landet, rapporterar Kyiv Post.

Loomer helvänder

Loomer har varit på besök i Kyjiv och intervjuat Volodymyr Zelenskyj.

Hon har tillbringat flera kvällar under flyglarm och sökt skydd på grund av ryska ballistiska robotattacker.

– Det är dags för USA att ge Ukraina tillgång till Patriot-robotar, säger hon nu.

“Trodde aldrig”

Loomer menar vidare att stöd till Ukraina också skyddar amerikanska intressen.

Hon säger själv att hon aldrig hade trott att hon skulle vända på det här sättet.

– Jag hoppas att Ukraina får Patriot-robotar. Jag trodde aldrig att jag skulle säga detta, men jag tror verkligen att det är akut och nödvändigt.

Läs mer: Putin kommer snart mobilisera hundratusentals

“Rysk propaganda”

Under intervjun med Zelenskyj erkände Loomer att hon fallit för rysk propaganda.

Hon sade också att hon ångrar att hon spridit Kreml-vänliga narrativ på sociala medier, och hyllade Ukrainas drönarförmågor, uppger CNN.

En källa från Kyjiv säger att Zelenskyjs team är glada över vändningen.

Ville inte svara

De är nu optimistiska om att hon nu kan bli en inflytelserik röst för Ukraina, med tanke på hennes trovärdighet hos presidenten och många av hans anhängare.

Under intervjun berömde Zelenskyj Trump och var öppen för Loomers förslag på hur han kan vinna över MAGA-rörelsen.

Zelenskyj vägrade dock att svara på vem han tyckte var bäst av president Joe Biden och den nuvarande presidenten Donald Trump.

Foto: By Lycksele-Nord - Own work SBU Alpha, CC BY-SA 4.0

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland inför undantagstillstånd

2026 07 28

Ryssland kan införa undantagstillstånd med långtgående konsekvenser.

Vladimir Putin uppges överväga en ny, extrem åtgärd i Ryssland.

Ett undantagstillstånd kan införas i hela landet, enligt ryska tjänstemän.

Extrem åtgärd planeras

Efter valet till statsduman i höst kan undantagstillstånd i form av särskilda krigslagar införas i Ryssland, rapporterar RBC-Ukraine.

Flera ryska tjänstemän och myndighetskällor uppger att ett sådant undantagstillstånd kan införas, enligt det ryska mediet Vyorstka.

Krigslagar kan införas genom ett presidentdekret från Putin, där datum för undantagstillståndets inledning preciseras.

Politiska strateger nära Kreml menar att scenariot stöds av ”vissa säkerhetstjänstemän som länge har trott att det är dags att sluta vara blygsamma”, enligt tidningen.

– En utlösande faktor kan vara ett misslyckande vid fronten eller vid rekrytering till armén, säger en av strategerna.

Om krigstillståndet blir verklighet så kan det leda till mycket allvarliga restriktioner.

En lång rad restriktioner

Krigslagarna skulle innebära att Kremls redan starka kontroll över det ryska samhället hårdnar ytterligare.

Det kan bland annat handla om frysning av partiers och offentliga organisationers verksamhet, förbud för massamlingar, inställda val, total censur, samt utegångsförbud och liknande restriktioner gällande medborgarnas rörelsefrihet.

Ett undantagstillstånd kan dessutom innebära att myndigheter får rätt att mobilisera civila och deras egendom i försvarssyfte, enligt tidningen.

Ett skäl till att man överväger att införa dessa krigslagar är att Rysslands situation idag anses mycket allvarlig, och inom den ryska makteliten anser många att ett undantagstillstånd är nödvändigt för att stabilisera situationen.

Militär censur redan idag

Det är i dagsläget dock inte säkert att krigslagarna införs, eftersom Putin och Kreml även ser nackdelar och därför inte har fattat ett slutgiltigt beslut ännu.

Redan idag finns dock vissa särskilda krigstillståndsåtgärder på plats i Ryssland.

– Ett exempel är militär censur, där publicering av information som motsäger försvarsministeriets officiella ståndpunkt kan leda till straffrättsliga påföljder för mediearbetare och förlust av licens för mediekanalerna själva, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen