23 juni 2026

Ukrainska ”hälsningar” upptäckta i Moskva

2025 09 08

Ukrainas underrättelsetjänst fyller år.

Det brutala kriget i Ukraina fortsätter.

Samtidigt gör ukrainarna vad de kan för att visa vanliga ryssar att kriget pågår – exempelvis genom att attackera rysk gas-och oljeinfrastruktur.

Nu fyller Ukrainas underrättelsetjänst år – och detta firas genom hälsningar som nu har upptäckts i Moskva, rapporterar Kyiv Independent. 

“Hälsningar” i Moskva

Ukrainas militära underrättelsetjänst HUR firar sitt 33-årsjubileum genom att sätta upp ”gratulationskort” från Ukraina på offentliga platser i hela Moskva.

– Ansvar är oundvikligt, står det på korten där även en framstående HUR-logga visas upp.

HUR:s så kallade ”gratulationskort” sattes upp i flera distrikt i Moskva och prydde stadens staket, parker, hållplatser, stolpar och väggar.

“Kan vänta”

En källa inom den ukrainska underrättelsetjänsten passar på att skicka med ytterligare ett meddelande.

– Invånarna i huvudstaden i det så kallade Ryssland kan uppenbarligen snart förvänta sig särskilda gratulationer från den ukrainska militära underrättelsetjänsten, säger personen.

Det framgår inte specifikt vad källan menar med uttalandet.

Största ryska attacken

Ryssland genomförde sin hittills största kombinerade drönar- och missilattack mot Ukraina under natten mellan den 6 och 7 september med totalt 823 projektiler. 

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Missiler och drönare

Det ukrainska flygvapnet rapporterade att ryska styrkor avfyrade 810 Shahed-drönare och lockdrönare från städerna Kursk, Bryansk och Oryol, Millerovo, Rostov Oblast, Shatalovo, Smolensk Oblast, Primorsko-Akhtarsk, Krasnodar Krai samt de ockuperade områdena Hvardiiske och Cape Chauda på Krym. 

Det ukrainska flygvapnet rapporterade att ryska styrkor också avfyrade nio Iskander-K kryssningsmissiler från Kursk Oblast och fyra Iskander-M/KN-23 ballistiska missiler från ockuperade Krym.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

9 november 2026

SD toppar ny lista – V inte långt efter

2026 11 09

Förtroendevalda för SD och V toppar en ny lista.

Riksdagsledamot Mohamed Ali (V) har hamnat i fokus efter valet i september, bland annat för sina omfattande skulder hos Kronofogden.

– Jag har ansökt om omprövningsansökan. De håller på och ska skicka underlag, så jag kan fullfölja att betala mina skulder, sade han till Aftonbladet i förr veckan.

Inte ensam

Mohamed Ali är inte ensam om skuldsituationen som förtroendevald, då nästan 400 andra i liknande position också sitter på skulder. Det parti med störst andel folkvalda representanter i riksdag, kommun eller region med skulder hos Kronofogden är SD, med 3,3 procent, enligt en kartläggning från TV4.

V återfinns på andra plats, då 2,9 procent av partiets valda representanter återfinns hos Kronofogden.

Störst i C

Samtidigt stick C ut i en annan lista. I partiet finns den största skulden per förtroendevald, om den totala summan sprids ut på samtliga representanter. SD återfinns också här i toppen, med en andra plats på listan.

Skulder kan göra politiker såbara och öka öppenheten för mutor och korruption, menar forskare. Sven Gustafsson, moderat gruppledare i Haninge, håller med.

– Om du är skyldig mycket pengar så har du ett behov, nämligen pengar, och då är du lätt angripbar för exempelvis yrkeskriminella, säger han till kanalen.

Läs mer: S-källa stensäker om nya regeringen – “Allt tyder på det”

Regeringsfrågan i veckan

Under avslutningen av förra veckan kom flera nya besked i regeringsfrågan. SD backar från tidigare sitt krav på ministerposter och öppnar för att släppa fram Ulf Kristersson (M) som statsminister, men kommer då gå i opposition.

Magdalena Andersson (S) gav under helgen besked att en regering med C och MP, men utan V, är huvudspåret.

Talmannens besked är att Kristersson nu får förlängd sonderingstid.

– Mot bakgrund av den nya information som framkommit under dagen har jag efter att ha samtalat med Ulf Kristersson beslutat att förlänga hans sonderingsuppdrag med ytterligare några dagar, sade Andreas Norlén, i ett uttalande i slutet av veckan.

Listan

Andel förtroendevalda med skulder i respektive parti:

- SD: 3,3 procent
- V: 2,9 procent
- S: 1,6 procent
- KD: 1,6 procent
- L: 1,5 procent
- C: 1,3 procent
- M: 1,1 procent
- MP: 0,6 procent 

Källa: TV4

Läs mer: Kraftig skattesänkning föreslås – pensionärer bland vinnarna

Foto: Agnes Stuber Vänsterpartiet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen vid MarcusOscarsson.se

9 november 2026

Tysklands Ukrainakrav – kan blockera allt

2026 11 10

Tyskland ställer nu ett tungt ultimatum.

Så sent som förra veckan meddelade landets försvarsminister Boris Pistorius att Tyskland har skickat allt som går att skicka till Ukraina vad gäller Patriotsystem. 

Han passade på att uppmana andra länder att ta mer ansvar för stödet till det krigshärjade landet.

Nu hotar förbundskansler Friedrich Merz med att blockera EU:s nästa budget om inte fler länder hjälper till, rapporterar Bloomberg.

Tysklands krav

Det menas från tyskt håll att det är ett fåtal länder som bär det stora ansvaret av att stötta Kyjiv.

Om inte fler länder börjar bidra så kan Tyskland blockera den kommande EU-budgeten – som sträcker sig från 2028 till 2034.

Ukraina står inför ett finansieringsunderskott på omkring 70 miljarder euro för 2027.

– Ett kollektivt åtagande om att vi alla, utan undantag, ska bidra rättvist till att täcka underskottet är nödvändigt innan ytterligare diskussioner om finansiella åtaganden kan äga rum, säger Merz.

Vill inte delta

De nordiska länderna, Polen och Tyskland bidrar i hög grad till stödet av Ukraina.

Länder som Ungern, Slovakien, Tjeckien och Bulgarien har meddelat att de inte vill delta i någon ytterligare utlåning till Kyjiv.

Det är oacceptabelt, menar Merz. Förbundskanslern har skickat ett brev till EU-toppen António Costa om saken.

Läs mer: Nya körkortsregler på gång

45 miljarder på gång

EU försöker just nu komma överens om ett nytt stödpaket på 45 miljarder euro till Ukraina.

– Det kommer att läggas ovanpå ett separat löfte om 45 miljarder euro som unionen ska ge Ukraina under 2027, som en del av det lån på 90 miljarder euro som sattes ihop i april 2026, uppger Kyiv Independent. 

Krävs mer

Trots det krävs ytterligare miljarder för att täcka Ukrainas underskott för 2027.

Länder som Norge, Storbritannien och Kanada har redan meddelat att de tänker hjälpa till, men EU hoppas på stöd från ytterligare länder bortom unionen.

Läs mer: Kraftig skattesänkning föreslås – pensionärer bland vinnarna

Foto: Number 10

Text: Redaktionen vid MarcusOscarsson.se