Biljätte erbjuder rabatt hela september: Kunder kan spara 80 000 kronor

2025 09 02

Företag, kommuner och regioner som ska köpa en ny eldriven lätt lastbil har rätt att ansöka om en klimatpremie på upp till 40 000 kr.

Men snart är det för sent.

Från och med den 30 september försvinner premien.

Nu agerar biljätten Volkswagen. För att uppmuntra företag att övergå till eldrivna lastbilar kommer Volswagen matcha klimatpremien under hela september. Den tyska biltillverkaren kommer att erbjuda en rabatt på 40 000 kronor på de eldrivna lätta lastbilsmodellerna ID. Buzz Cargo och e-Transporter.

– Trots att klimatpremien redan gör det mer attraktivt att välja eldrivna transportlösningar, ser vi fortfarande en viss tvekan bland svenska företag. Det vill vi ändra på! Därför erbjuder vi under september en rabatt på 40 000 kr vid köp av en e-Transporter eller ID. Buzz Cargo – utöver den statliga klimatpremien, säger Markus Ostermaier, märkeschef på Volkswagen Transportbilar.

–  Det innebär att företag kan få upp till 80 000 kr i prisfördel, vilket gör det enklare än någonsin att ta steget mot elektrisk mobilitet.

Positiv trend

Volkswagen lanserar erbjudandet under en positiv period för företaget. Under augusti ökade Volkswagen Transportbilar försäljningen och har nu en marknadsandel på 37,4 procent.

Buzz Cargo toppar försäljningslistan.

– ID. Buzz Cargo fortsätter att toppa försäljningsstatistiken och bidrar till att vi på Volkswagen Transportbilar har en högre andel elbilsförsäljning än våra konkurrenter. Hittills i år uppgår andelen elbilar till 37% hos oss, säger Markus Ostermaier.

Fakta ID. Buzz Cargo
Motoreffekt: 210 kW/286 hk (alt. 250 kW/340 hk 4MOTION)
Batteri (netto): 79 kWh
Räckvidd (WLTP): 422 - 449 km
Lastvolym: 3,9 m3
Lastvikt: 613 - 711 kg
Dragvikt: 1 200 – 1 800 kg
Pris från: 486 300 kr exkl. moms (inkl. rabatt 40 000 kr, exkl klimatpremie)

Fakta e-Transporter
Motoreffekt: 100, 160, 210 kW (136, 217, 286 hk)
Batteri (netto): 64 kWh
Räckvidd (WLTP): 314 - 328 km
Lastvolym: 5,2 - 6,0 m3
Lastvikt: 994 – 1 073 kg
Dragvikt: 2 300 kg
Pris från: 544 600 kr exkl. moms (inkl. rabatt 40 000 kr, exkl klimatpremie)

Källa: Volkswagen Transportbilar

Foto:  GoranH

Text: Redaktionen

EU-land bekräftar: Vi har attackerats

2026 03 02

Ett EU-land har angripits under natten.

Ett misstänkt drönarangrepp har slagit till mot den brittiska flygbasen RAF Akrotiri på Cypern under natten.

Attacken har orsakat materiella skador men inga personskador har rapporterats, och militär personal vid basen har satts i hög beredskap, rapporterar grekiska Protothema.

Tillkallar till möte

Cyperns president Nikos Christodoulides sammankallade under morogntimmarna till ett extraordinärt möte i det nationella säkerhetsrådet där partiledare kallades för att informeras och diskutera situationen.

I mötet deltog även försvarsministern, chefen för National Guard och chefen för underrättelsetjänsten KYP.

– Jag vill vara tydlig. Vårt land deltar inte på något sätt och har inte för avsikt att vara en del av någon militär operation, säger Cyperns president Nikos Christodoulides i ett uttalande tidigt på morgonen.

Misstänkt drönare

Enligt uppgifter från basen träffade ett obemannat flygfordon, ett drönarplan av typen Shahed, landningsbanan och ett område inom basen.

Ett andra drönarplan ska ha avfyrats, men förhindrats från att nå sitt mål.

Det brittiska försvarsdepartementet bekräftar att de aktiverat säkerhetsprotokoll direkt efter attacken och arbetar med att utvärdera händelsen.

Militär personal vid basen sattes även i hög beredskap, och stridsflygplan uppges vara redo att avvärja ytterligare hot.

– Skyddet av våra styrkor i regionen är på högsta nivå, säger en talesperson för det brittiska försvarsdepartementet.

En säkerhetsvarning som skickades ut till invånare i närheten av den brittiska basförvaltningen, uppmanade invånarna att stanna inomhus tills vidare.

Bas på Cypern

Storbritannien behåller suveränitet över territoriet för de två baserna på den östra Medelhavsön, som är medlem i Europeiska unionen.

RAF Akrotiri täcker en vidsträckt, fyrkantig halvö på Cyperns södra spets.

Senast basen attackerades direkt var av libyska militanta på mitten av 1980‑talet.

Incidenten inträffade efter att London meddelat att USA får använda brittiska baser för “defensiva” operationer i samband med upptrappningen av krisen med Iran.

Foto: F Andrejevic

Text: Redaktionen

Pentagon går rakt emot Trump

2026 03 02

Pentagon motsäger Vita huset.

Pentagon medger att det saknas underrättelser som pekar på att Iran var på väg att anfalla USA först.

Detta går rakt emot en av Trumps viktigaste motiveringar för attackerna, rapporterar Reuters.

Pentagon går emot

I en 90 minuter lång genomgång med personal från både senatens och representanthusets säkerhetsutskott uppges försvarstjänstemän meddela att det saknas bevis för att Iran planerade en förebyggande attack mot amerikanska trupper eller baser. 

– I genomgången uppgavs det att Irans ballistiska missiler och styrkor som stödjer miliser i regionen utgör ett omedelbart hot mot USA:s intressen, men det finns inte någon underrättelse om att Teheran var på väg att anfalla amerikanska styrkor först, säger två anonyma tjänstemän inom administrationen, till Reuters.

Detta skiljer sig tydligt från det offentliga narrativet som tidigare förts fram av Donald Trump, uppger nyhetsbyrån.

Trumpadministrationen motsägs

Tidigare har Vita huset och president Donald Trump hävdat att de militära operationerna mot Iran syftat till att avvärja ett omedelbart hot mot amerikanska intressen, inklusive möjligheten att Iran skulle anfalla först.

– Vi kommer försvara det amerikanska folket genom att eliminera omedelbara hot från det iranska regimen, sa Trump i ett videouttalande direkt efter att operationerna inletts.

Denna position stärktes i offentliga uttalanden av administrationstjänstemän inför och under de inledande attackerna.

Fortsatta attacker

USA och Israel har under helgen fortsatt sina militära operationer mot Iran, med omfattande attacker mot många mål i landet.

Samordnade insatser har lett till betydande förstörelse och ett fortsatt svar från Iran på flera platser i regionen.

Enligt en Reuters/Ipsos‑undersökning på söndagen stöder 27 % av amerikanerna de militära attackerna, medan 43 % är emot och 29 % är osäkra på sin ståndpunkt.

Foto: White House Official D Torok

Text: Redaktionen