Donald Trump och hans administration har gång på gång gått till angrepp mot den amerikanska centralbanken Federal Reserve.

Nu varnar amerikanska och europeiska ekonomer för att Trumps hot mot Fed riskerar att få mycket allvarliga konsekvenser.

”Blir en marionett”

Ekonomer varnar för att finansmarknaderna inte fullt ut har prisat in riskerna med Donald Trumps attacker mot Federal Reserve, rapporterar Financial Times.

I en undersökning som tidningen har gjort bland 94 ekonomer i USA och Europa, varnar det för att Trumps hot mot Fed kan leda till högre inflation och minskat förtroende för USA:s förmåga att hantera sin statsskuld.

Federal Reserves oberoende mandat att sätta räntor som håller inflationen under kontroll hotas när centralbanken utsätts för attacker från politiskt håll, och konsekvenserna kan bli allvarliga, varnar ekonomerna.

Det finns en oro för att det kommer att ske en permanent förskjutning när Fed-chefen Jay Powell lämnar nästa år, och att Fed bara kommer att prioritera arbetsmarknaden och sänkta statliga lånekostnader.

– Fed kommer att bli en marionett åt regeringen, varnar Christiane Baumeister, ekonom vid University of Notre Dame, enligt tidningen.

Varnar för ”katastrof”

Även andra ekonomer som deltagit i undersökningen målar upp ett mörkt scenario för amerikansk penningpolitik och ekonomi, och använder termer som ”hemsk”, ”kaos” och ”katastrof”.

89 av de 94 deltagarna i undersökningen varnar för att bråket mellan Trump och Fed redan har skadat centralbankens trovärdighet.

Mer än en fjärdedel tror att Fed vid slutet av Trumps mandatperiod kommer att ha svårt att uppfylla sitt självständiga mandat.

52 procent av ekonomerna i undersökningen tror att Fed kommer att ändra inriktning redan nästa år, när Powells mandatperiod som Fed-chef går ut.

Ekonomerna är också i stort sett eniga om att Trumps attacker mot centralbanken riskerar att orsaka stor skada på amerikansk ekonomi.

Man varnar bland annat för inflation samt minskat förtroende bland investerare.

Foto: White House Official Photographer Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sina bilder

Text: Redaktionen

Samtidigt har den ukrainska militären utvecklat sin försvarsförmåga mot de många drönarattackerna från den ryska krigsmakten.

En kompentens som nu efterfrågas när stridigheterna härjar i Mellanöstern.

– Ukraina har verkligen intensifierat samarbetet med länderna i Mellanöstern gällande bekämpandet av iranska drönare, rapporterar oberoende The Moscow Times.

I veckan meddelade Volodymyr Zelenskyj att Ukraina har skickat försvarsdrönare och drönarexperter till Jordanien för att skydda amerikanska baser.

Enligt den ukrainske presidenten har totalt elva länder efterfrågat hjälp från det krigshärjade landet.

Förklarar krig

Ukrainas stöd till länder som Iran ser som sina fiender får nu konsekvenser.

– Genom att stödja den israeliska regimen med drönare har Ukraina i praktiken dragits in i kriget, dundrar Ibrahim Azizi, chef för Irans nationella säkerhetskommission, i ett inlägg på X, rapporterar Kyiv Post.

Iran framhåller också att man nu anser att Ukraina är ”ett legitimt mål” för attacker från den islamistiska regimen.

Men i nuläget finns inga bevis för att Ukraina har levererat drönare till just Israel, enligt tidningen.

Iran står bakom Ryssland

Samtidigt har Iran sedan länge bidragit till Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Bland annat genom att skicka drönare till sina allierade i Moskva.

Men iranska drönaroperatörer har också varit på plats i Ryssland i samband med attacker mot Ukraina, menar Ukrainas president.

– Iranska operatörer tränade den ryska militären i användningen av dessa drönare och deltog i de första attackerna mot ukrainska städer, hävdade Volodymyr Zelenskyj i veckan, rapporterar Moscow Times.

Dessutom har Iran skickat omkring 150 000 artillerigranater och missiler till Ryssland, enligt presidenten.

– Iranierna är Rysslands allierade både på pappret och när det kommer till verkliga handlingar, betonade han.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Förutom anfallen mot Iran och medlingen mellan Ryssland och Ukraina, så pågår även oroligheter på närmare håll för stormakten.

För några månader sedan slog USA till mot Venezuela, och tillfångatog landets ledare Nicolás Maduro.

Därefter har Trumpadministrationen riktat blickarna mot Kuba.

Blockad av olja

Sedan några månader tillbaka har USA satt hård press på Kuba.

Vita Huset införde en blockad på oljeleveranser från Venezuela till landet, vilket omfattade omkring hälften av det totala behovet på ön, rapporterar oberoende The Moscow Times.

USA har också pressat Mexiko till att strypa oljeleveranserna.

– I slutet av januari förklarade Trump undantagstillstånd i USA i samband med hotet mot nationell säkerhet från Kuba och tillät införandet av ytterligare tullar på import av varor från länder som direkt eller indirekt levererar olja till ön, uppger tidningen.

– Allt detta har orsakat en allvarlig bränslekris på Kuba.

Böjer sig

Nu tvingas diktaturen böja sig för det hårda trycket från USA.

Kubas ledare Miguel Díaz-Canel går ut och meddelar att man är redo för att sätta sig ner och samtala med USA.

Men han meddelar samtidigt att det inte finns några snabba lösningar och att processen kommer vara lång.

– Kontakterna syftar till att hitta lösningar genom dialog, identifiera samarbetsområden för att motverka gemensamma hot och stärka säkerheten i Latinamerika, säger han, enligt tidningen.

Ta över ön

Efter de amerikanska aktionerna mot Venezuela och Iran stod med stor sannolikhet Kuba på tur, rapporterar The Atlantic, med hänvisning till källor i Vita huset.

I januari kommenterade Donald Trump uppgifterna och sade att det kan bli tal om ett "vänskaplig övertagande" av ön om diktaturen vägrar att sluta en överenskommelse med USA.

Historiskt har Kuba starka band till Ryssland, band som Trump enligt uppgift vill bryta, enligt The Wall Street Journal.

Foto: The White House

Text: Redaktionen