Ett stort antal regionpolitiker har låtit regionen stå för stora kostnader kopplade till partidagar.

Fakturor för resor, middagar och fester i samband med partidagar har skickats till regionerna.

Och ett parti pekas ut som värre än de andra.

Ett parti är värst

Nästan 200 regionpolitiker har låtit skattebetalarna stå för resor och en rad andra kostnader i samband med partidagar, enligt en granskning från DN.

Kvitton och fakturor visar att regionerna har fått stå för utgifter som inte ska belasta deras budget.

Och ett parti är värst av alla, enligt granskningen: Kristdemokraterna.

Inom KD har 89 politiker låtit regionerna stå för notan i samband med partidagar – vilket sammanlagt har kostat regionerna 444 376 kronor, enligt tidningen.

Enligt pressansvarige Arvid Johansson (KD) har riksorganisationen inte varit involverad i detta.

– Självklart ska partiföreträdare förhålla sig till de regler och riktlinjer som är uppsatta i respektive kommun och region, skriver han till tidningen.

”Tydligt lagbrott”

I Moderaterna har 45 politiker låtit regionerna stå för notan, i Centerpartiet 24 politiker, i Socialdemokraterna och Liberalerna 12 politiker.

MP, SD och V har inte haft partidagar än.

Bland centerpartister har flera också begärt ersättning för förlorad arbetsinkomst i samband med partidagarna.

– Det är ett tydligt lagbrott, partidagar är inget som har med regionerna att göra, säger Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, till tidningen.

Politikernas val att låta regionerna betala är också anmärkningsvärt med tanke på det ekonomiska läget i många regioner.

Tufft ekonomiskt läge för regioner

Många regioner kämpar med en dålig ekonomi.

Under 2024 redovisade regionerna ett negativt resultat på drygt nio miljarder kronor, enligt Ekonomifakta.

Totalt var det 16 av 21 regioner som uppvisade ett negativt resultat.

Det finns dock stora skillnader mellan regionerna och deras ekonomi. Under 2024 hade Region Kronoberg det största överskottet, som uppgick till 217 miljoner kronor. Samtidigt hade Region Skåne ett underskott på 4 miljarder.

Med anledning av det ekonomiska läget har en del regioner sparkrav på sig – vilket gör det extra anmärkningsvärt att de tvingas betala för partidagar.

Text: Redaktionen

Det ryska fraktfartyget Adler var på väg norrut genom Öresund när det i söndags ankrade utanför Kullahalvön på grund av ett maskinhaveri.

Svenska myndigheter agerade därefter genom att genomföra en kontrollinsats.

Fartyget har sedermera lämnat svenskt vatten – och nu kräver Kreml att Sverige ber om ursäkt.

Kreml kräver

Den svenska regeringen bör be om ursäkt för kvarhållandet av det ryska fartyget Adler.

Det säger det ryska utrikesministeriets talesperson Maria Zakharova, rapporterar den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

– De bör be om ursäkt och kanske till och med ersätta de skador som orsakats, för skador orsakades sannerligen, säger Zakharova.

“Fortsatte ändå”

Zakharova fortsätter.

– Istället fortsatte svenska tull- och brottsbekämpande myndigheter, inklusive säkerhetstjänsten, sin så kallade inspektion. Därefter anslöt sig den svenska Åklagarmyndigheten till fallet, säger hon.

Läs mer: Nytt Gripen-besked från Ukraina

Det har hänt

Fartyget Adlar ankrade utanför Kullahalvön efter att ha fått problem den gångna helgen.

Så här lät det från Martin Norell, sakkunnig vid Tullverket, då.

– Fartyget hade inte som avsikt att gå in i Sverige, men nu har tredjelandsgods kommit in i Sverige, så nu får vi titta på status på godset, sade han enligt SVT.

Står på sanktionslistor

Även minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin kommenterade.

– Regeringen har under hela processen stått i nära kontakt med våra myndigheter, och hålls informerad om läget.

Statsminister Ulf Kristersson (M) har inte kommenterat Maria Zakharovas krav på att den svenska regeringen bör be om ursäkt för händelsen.

Fartyget i fråga står på såväl USA:s som EU:s sanktionslistor.

Läs mer: “Lägsta sedan pandemin” – kris för Kremls guldägg

Foto: Nato resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Schweiz kan inte försvara sig mot ett fullskaligt militärt angrepp.

Landet behöver öka sin försvarsförmåga betydligt, varnar Schweiz avgående arméchef, rapporterar Reuters.

Arméchef slår larm

Schweiz saknar i dag kapacitet att stå emot ett omfattande militärt angrepp, enligt Thomas Süssli, chef för de schweiziska väpnade styrkorna.

I en intervju säger han att hotbilden har förändrats, inte minst till följd av Rysslands agerande i Europa.

– Det vi inte kan göra är att försvara oss mot hot på distans eller ens ett fullskaligt angrepp på vårt land, säger Süssli, som lämnar sin post vid årets slut.

Han understryker att landet visserligen är förberett på attacker från icke-statliga aktörer, exempelvis sabotage mot kritisk infrastruktur och cyberangrepp, men att det militära försvaret har stora brister.

Stora materiella brister

En av de mest allvarliga svagheterna är bristen på utrustning för soldaterna.

Enligt Süssli skulle bara en tredjedel av trupperna vara fullt utrustade vid en verklig krissituation.

– Det är betungande att veta att endast en tredjedel av alla soldater skulle vara fullt utrustade i ett verkligt nödläge, säger han.

Samtidigt pågår satsningar för att stärka försvaret.

Schweiz moderniserar sitt artilleri och sina marksystem samt ersätter äldre stridsflyg med amerikanska F-35A-plan från Lockheed Martin.

Neutralitet inget skydd

Trots kriget i Ukraina menar Süssli att den allmänna inställningen till försvaret i Schweiz inte har förändrats nämnvärt.

Han pekar på landets geografiska avstånd till kriget och en utbredd uppfattning om att neutralitet automatiskt ger säkerhet.

– Men det är historiskt felaktigt. Det finns flera neutrala länder som var obeväpnade och drogs in i krig. Neutralitet har bara ett värde om den kan försvaras med vapen, säger han.

Schweiz har lovat att successivt höja försvarsutgifterna till omkring 1 procent av BNP runt år 2032, från dagens cirka 0,7 procent.

Det är dock långt under Natos mål på 5 procent.

Med nuvarande takt bedömer Süssli att den schweiziska militären inte skulle vara fullt redo förrän omkring år 2050.

– Det är för lång tid med tanke på hotbilden, säger han.

Foto: A. Fedorenko

Text: Redaktionen