Kan krossa Rysslands ekonomi – EU vädjar till Trump

2025 08 26

EU väntas inom kort presentera det 19:e sanktionspaket mot Ryssland.

Tillsammans har unionens medlemsländer utarbetat nya sanktioner som ska pressa Rysslands redan krisande krigsekonomi.

Men den här gången väntas det nya sanktionspaketet inte innehålla några större restriktioner mot Rysslands energiexport, som finansierar landets krig mot Ukraina, rapporterar Politico med hänvisning till fyra europeiska diplomater.

Detta eftersom EU har uppnått en slags högstanivå när det kommer till utfärdade sanktioner mor den ryska energisektorn.

I juni godkände EU:s medlemsländer ett lägre pristak på rysk olja, ett förbud mot bränsle raffinerat från rysk råolja samt svartlistning av företag kopplade till Nord Stream-gasledningarna. Tidigare har unionen även enats om att fasa ut all energiimport från Ryssland.

– Vi förväntar oss inte att det kommer finnas utrymme för några större sanktioner mot rysk oljeexport i EU:s 19:e sanktionspaket, säger Ajay Parmar, chefsanalytiker för råolja på analysföretaget ICIS, till Politico.

– Det senaste sanktionspaketet innehöll betydande åtgärder mot rysk olja och vi tror att det finns litet utrymme för ytterligare sanktioner i nuläget.

Vädjar till Trump

Nu tvingas EU vända sig till USA och president Trump, rapporterar Politico.

Detta eftersom Vita huset har ett trumfkort på handen.

USA kan skruva upp sanktionerna mot Ryssland ordentligt genom att införa så kallade sekundära sanktioner mot länder som gör affärer med Ryssland. Sådana sanktioner skulle exempelvis kunna strypa Rysslands livsviktiga handel med Kina.

– Sekundära sanktioner av det slag som USA skulle kunna införa mot företag som gör affärer med ryska företag skulle dramatiskt förvärra de befintliga problemen i den ryska ekonomin, säger Maria Shagina, sanktionsexpert vid International Institute for Strategic Studies

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Förslaget: Ska gå långsammare att tanka bilen

2025 10 13

Mer måste göras för att snabba på omställningen till elbilar och hybrider.

Det menar analytikern och journalisten Jo Borras.

Han anser att lösningen inte nödvändigtvis behöver vara utveckling av snabbare laddning för elbilarna.

Snarare kan det vara ett alternativ att se till att det går långsammare att tanka bilen med bensin eller diesel.

“Ska gå långsammare”

Borras reflekterar över att regeringar och privata utvecklare kämpar för att få elbilarna att ladda snabbare.

Men det finns andra alternativ, menar han.

– Tänk om vi, istället för snabbare laddare, satsade på LÅNGSAMMARE bensinpumpar?

Då tar det tid

Istället för att "bara" be elkunder och statliga eller lokala myndigheter att hjälpa till att täcka kostnaderna för utbyggnaden av en allt större laddinfrastruktur för elbilar, ska lobbyverksamheten fokusera på långsammare bensinpumpar, menar Borras.

Genom att göra det kan det exempelvis ta tolv minuter att fylla på en Ford F-150 istället för fyra.

– Ta även med de längre väntetiderna som fordon med förbränningsmotorer skulle tvingas utstå i kö för att tanka, och då pratar vi om en total tidsåtgång på 20–30 minuter, skriver han för sajten Electrek.

Läs mer: Tungt krav om bensinbilar – EU under press

Senaste siffrorna

Den senaste statistiken från branschorganisationen Mobility Sweden visar att det registrerades 25 199 nya personbilar i september, vilket är en minskning med 2 procent jämfört med i fjol.

Sju av tio nyregistreringar var laddbara bilar i september, drivet av en stark utveckling för laddhybrider. 

Andelen elbilar uppgick under månaden till 38 procent, men i volym minskade de med 17 procent då september 2024 var en stark elbilsmånad.

“Avgörande faktor”

Hittills i år uppgår andelen elbilar till strax över 35 procent och Mobility Sweden justerar ned årets prognos på 40 procent till 36 procent. 

Den sänkta elbilsprognosen förklaras av att tillväxttakten inte tagit ny fart efter förra årets inbromsning. 

– Tillgång till laddning hemma är en avgörande faktor för att fler ska kunna välja elbil och därför behövs en snabbare utbyggnad av laddinfrastrukturen i flerbostadshus i hela landet, säger Sofia Linder, chefsekonom hos Mobility Sweden.

Läs mer: Enorm vindkraftspark stoppas

Foto: P. Federi

Text: Redaktionen

”Kommer räkna förluster” – Kreml dundrar mot EU

2025 10 14

Uppgifterna om att EU kan använda frysta ryska tillgångar väcker ilska i Kreml.

Enligt uppgifter växer stödet inom EU för att beslagta frysta ryska miljarder i syfte att skicka dessa till Ukraina.

Det väcker stor ilska i Kreml.

Ryssland dundrar nu mot EU – och menar att unionen kommer att få “räkna sina förluster” om de går vidare med förslaget.

Kreml dundrar

Varje försök att “stjäla” Rysslands suveräna tillgångar kommer att leda till en situation där allt prat om solidaritet inom EU ersätts av en förlusträkning.

Det säger Denis Gonchar, Rysslands ambassadör i Belgien.

– Varje försök att konfiskera eller använda suveräna tillgångar kommer att uppfattas som stöld, en illegal handling som strider mot gällande internationell rätt, förklarar han för den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

– Gensvaret kommer att vara proportionerligt. Jag kan försäkra er att om EU beslutar sig för att genomföra denna plan, kommer deras prat om solidaritet snabbt att ersättas av en räkning av förluster.

“Russofobi”

Gonchar fortsätter.

– Ju allvarligare situationen i Ukraina blir – vad gäller Kyivs nederlag på slagfältet och de växande ekonomiska och finansiella problemen – och ju svårare det blir för det kollektiva Väst att hitta egna medel för att hålla Zelenskyj-regimen flytande, desto fräckare blir försöken från EU:s ledarskap och de mest russofobiska medlemsstaterna att tvinga de tveksamma, som Belgien, att gå med på beslagtagandet av Rysslands frysta tillgångar.

Läs mer: Ukrainsk by befriad

Stödet växer

Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina fortsätter utan något slut i sikte.

Under en tid har EU diskuterat mer långtgående åtgärder för att pressa Ryssland och stötta Ukraina.

Av juridiska skäl är vissa emot att frysta ryska miljarder ska beslagtas för att överföras till Ukraina – men uppgifter pekar på att stödet för åtgärden växer inom unionen, rapporterar Euronews.

1,54 biljoner

Det politiska stödet växer inom hela Europeiska unionen för vad som beskrivs som “en banbrytande plan” att utfärda ett lån på 140 miljarder euro till Ukraina baserat på de immobiliserade tillgångarna från den ryska centralbanken.

140 miljarder euro motsvarar ungefär 1,54 biljoner svenska kronor.

Läs mer: Enorm vindkraftspark stoppas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen