Incidenten inträffade utanför Libyen på internationellt vatten. Den libyska kustbevakningen öppnade eld mot fartyget som bistod migranter och flyktingar i sjönöd.

Totalt fanns 120 personer ombord när skotten avlossades: nio besättningsmedlemmar och 111 överlevare från tidigare räddningsinsatser, rapporterar VG.

–  Vi blev ombedda av de italienska myndigheterna att bistå i en ny räddningsinsats. När vi närmade oss kom en libysk patrullbåt och öppnade eld, säger ägaren Karsten Høyland, från rederiet Høyland Offshore, till tidningen.

Hundratals skott

Sjöräddningsorganisationen SOS Méditerranée, som driver fartyget tillsammans med Röda Korset, uppger att hundratals skott avlossades.

Enligt organisationen pågick skottlossningen i över fem minuter.

– Ocean Viking har utsatts för en avsiktlig och våldsam attack på internationellt vatten av den libyska kustbevakningen, som avlossade hundratals skott mot vårt fartyg, framhåller SOS Méditerranée i ett inlägg på X.

Ingen person skadades i samband med skottlossningen. Fartyget har endast ådragit sig mindre skador.

– Vi arbetar för närvarande med en detaljerad rekonstruktion av händelseförloppet, skriver SOS Méditerranée.

”Chockade och djupt oroade”

Rosario Valastro, chef för italienska Röda Korset, fördömer händelsen.

– Vi är chockade över vad som har hänt. Händelsen gör oss mållösa och djupt oroade, säger han enligt VG.

FAKTA: Libyen

- Libyen uppstod som politisk enhet först under 1900-talet, när kolonialmakten Italien slog samman tre regioner.

- Olja hittades runt 1960 och gav upphov till en exportboom.

- Landet styrdes med järnhand av Muammar Gaddafi i drygt 40 år, tills han störtades 2011. Därefter har mer eller mindre kaos rått i Libyen, som blivit en arena för regionala stormakter med libyska grupper som ombud. Sedan 2020 pågår en mödosam fredsprocess.

Källa: Utrikespolitiska institutet

Foto: SOS Méditerranée

Text: Redaktionen

Ukraina uppmanar omvärlden att öka trycket på Iran.

 Detta på grund av dess repressiva agerande mot egen befolkning och stöd till Rysslands krig mot Ukraina, rapporterar RBC Ukraine.

Ukraina markerar mot Iran

Ukraina fördömer starkt Irans agerande både på hemmaplan och i relation till kriget i Ukraina.

Enligt Ukrainas utrikesminister Andrij Sibiha är Irans stöd till Rysslands aggression och dess förtryck av sitt eget folk två sidor av samma politik av våld och brist på respekt för mänsklig värdighet.

– Iranier förtjänar ett normalt liv, fritt från rädsla – ett liv i frihet, säkerhet och välstånd, skriver Sibiha i ett uttalande på sociala medier.

Han betonar att världen nu bör överväga att skärpa trycket på den iranska regimen för dess våld mot demonstranter och dess stöd till Ryssland.

– Vi uppmanar det internationella samfundet att överväga att skärpa trycket mot den iranska regimen för dess våld mot sin egen befolkning och dess stöd till Rysslands kriminella krig mot Ukraina, betonar utrikesministern.

Protester i Iran

Iran har den senaste tiden skakats av stora protester – de största sedan 2022, efter en kraftig valutaförsvagning och ekonomisk kris.

Tusentals människor har gått ut på gatorna trots hårda motåtgärder från säkerhetsstyrkorna, och över 50 dödsfall har rapporterats, inklusive barn.

Internationella människorättsorganisationer och flera länder har redan uttryckt stöd för protesterna och kritiserat Irans agerande.

Europeiska kommissionens ordförande har till och med offentligt stött demonstranterna och fördömt förtrycket.

Nytt fokus i Ukrainas utrikespolitik

Traditionellt har Ukraina fokuserat sitt internationella påverkansarbete på att samla stöd mot Rysslands invasion och aggressiva handlingar.

Men med det senaste uttalandet flyttar Kyiv nu också fokus till att pressa Iran, ett land som inte bara förtrycker sitt eget folk, utan också spelar en roll i den militära konflikten genom att stödja Moskva.

– Irans stöd till Rysslands aggressionskrig mot Ukraina och dess förtryck av sin egen befolkning är en del av samma våldspolitik och brist på respekt för människovärdet, säger Andrij Sibiha.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

President Donald Trump har nyligen attackerat Venezuela och låtit tillfångata landets diktator Nicolás Maduro.

Nu riktar han ett ultimatum – med ett annat latinamerikanskt land.

”De flesta är DÖDA”

I ett nytt inlägg på Truth Social vänder sig Donald Trump till Kuba.

Den amerikanska presidenten meddelar att ö-nationen inte kommer att få någon mer olja eller några pengar från Venezuela.

– Kuba levde under många år på stora mängder OLJA och PENGAR från Venezuela. I gengäld tillhandahöll Kuba "säkerhetstjänster" för de två senaste venezuelanska diktatorerna, MEN INTE LÄNGRE, meddelar Trump i inlägget.

Han uppger också att ett flertal kubaner som som har hjälpt Venezuelas regim med säkerheten, har dödats i den amerikanska attacken mot landet.

– De flesta av dessa kubaner är DÖDA från förra veckans USA-attack, och Venezuela behöver inte längre skydd från de ligister och utpressare som höll dem som gisslan i så många år, enligt den amerikanska presidenten.

”Innan det är för sent”

Nu kommer istället USA, ”världens mäktigaste militärmakt”, att skydda Venezuela, uppger han.

Donald Trump ställer nu Kuba inför ett ultimatum.

Landet måste ingå ett avtal med USA. Vad som händer annars skriver han inte explicit, men tonläget är hotfullt.

– Jag rekommenderar starkt att de gör en överenskommelse, INNAN DET ÄR FÖR SENT, skriver Donald Trump i inlägget på Truth Social.

”Tror inte vi behöver göra något där”

Donald Trump har efter attacken mot Venezuela sagt att USA kan tänka sig att ingripa militärt även i andra länder, exempelvis Colombia.

Den amerikanska presidenten har emellertid också sagt att han kanske inte ”behöver” ingripa på Kuba, eftersom den kubanska regimen mycket väl kan falla av sig själv.

– Jag tror inte att vi behöver göra något där, sade Trump tidigare i veckan, enligt CNN.

Men nu kräver han alltså att Kuba ska nå en överenskommelse med USA ”innan det är för sent”.

Foto: Official White House Photo by Abe McNatt

Text: Redaktionen