Donald Trump har på senare tid ökat sina ansträngningar för att få till ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina.

Han har bland annat träffat Putin, Zelenskyj och de europeiska ledarna.

Nu sätter presidenten en deadline.

Sätter deadline

Trump hoppas att Putin och Zelenskyj ska komma överens om att träffas på tu man hand.

Under tiden har den amerikanska presidenten satt en deadline, rapporterar Kyiv Post.

På torsdagen meddelade han att han sätter en tidsram på två veckor för att utvärdera försöken att mäkla fram fred.

Därefter kan det ske stora förändringar.

– Jag skulle säga att inom två veckor kommer vi att veta på det ena eller andra sättet, säger Donald Trump i en telefonintervju, när han får frågan om möjligheten att få fram ett fredsavtal, enligt tidningen.

Trump antyder att han kan tvingas ändra kurs när de två veckorna har löpt ut.

– Efter det måste vi kanske ta en annan väg, säger presidenten till högerkanalen Newsmax, enligt tidningen.

Utfärdar ofta två veckors deadline

Det är dock långt ifrån första gången som Donald Trump sätter en deadline.

– Trump har en historia av att utfärda tidsfrister på två veckor för att överlägga om Ukraina och andra frågor, rapporterar tidningen.

Samtidigt har det också rapporterats att Trump tar ett steg tillbaka och vill att Ryssland och Ukraina själva ska komma överens om ett möte på tu man hand mellan Putin och Zelenskyj.

Först därefter kan den amerikanska presidenten tänka sig ett trilateralt möte där han själv deltar.

Zelenskyj rasar mot Putin

Efter Trumps toppmöten med Putin och Zelenskyj, har det kommit signaler om att båda ledarna är öppna för att träffas.

På torsdagen anklagade Zelenskyj dock Putin för att ”försöka undvika nödvändigheten att träffas”, enligt tidningen. Den ukrainska presidenten sade också att Ryssland inte vill avsluta kriget.

Enligt uppgifter har Putin dessutom föreslagit att ett eventuellt toppmöte mellan honom och Zelenskyj ska äga rum i Moskva. Det kan tolkas som en tydlig signal om att Putin inte tar fredsprocessen på allvar eller inte vill att mötet ska bli av.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

USA lättar på sanktionerna mot den ryska oljan.

Anledningen är energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Denna snävt skräddarsydda, kortsiktiga åtgärd gäller endast olja som redan är under transport och kommer inte att ge någon betydande ekonomisk fördel för den ryska regeringen, som får majoriteten av sina energiintäkter från skatter som tas ut vid utvinningspunkten, uppger den amerikanske finansministern Scott Bessent i ett inlägg på X. 

Trump avslöjar

Nu går Donald Trump ut och meddelar att man åter kommer slå till mot den ryska oljan.

Men först när oljekrisen är slut.

– Oljesanktionerna mot Ryssland kommer att återgå så snart krisen är över, säger Trump till NBC News.

”Vill ha olja”

Den amerikanske presidenten försvarar beslutet att lätta på sanktionerna med att skylla på Iran, för landets blockering av Hormuzsundet.

– Jag vill ha olja för världen. Jag vill ha olja, säger Trump.

Kritiseras

De lättade sanktionerna kommer troligtvis bidra till att dämpa den akuta oljebristens effekter.

Men kritiker menar att det skapar nytt utrymme för Ryssland att fortsätta och intensifiera sitt krig mot Ukraina.

– Hur kan sanktioner hävas mot Ryssland? Det är ett allvarligt slag mot Ukraina och världen, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj om beskedet, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Många andra europeiska ledare har också kritiserat beslutet.

Trump beskyller Zelenskyj

Donald Trump riktar tillbaka anklagelserna mot den ukrainske presidenten som borde ha nått fram till ett fredsavtal med den ryske diktatorn Vladimir Putin, menar presidenten.

– Jag är förvånad över att Zelensky inte vill göra en överenskommelse. Säg till Zelenskyj att göra en överenskommelse eftersom Putin är villig att göra en överenskommelse, säger Trump till NBC News.

Ryssland välkomnar beskedet

Från ryskt håll välkomnas beskedet från USA.

– EU-byråkrater kommer snart att tvingas erkänna denna verklighet och erkänna sina strategiska misstag, uppger Kirill Dmitriev, Kremls ekonomiska förhandlare, i ett inlägg på X.

Foto: Official White House Photo by Andrea-Hanks resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Samtidigt har den ukrainska militären utvecklat sin försvarsförmåga mot de många drönarattackerna från den ryska krigsmakten.

En kompentens som nu efterfrågas när stridigheterna härjar i Mellanöstern.

– Ukraina har verkligen intensifierat samarbetet med länderna i Mellanöstern gällande bekämpandet av iranska drönare, rapporterar oberoende The Moscow Times.

I veckan meddelade Volodymyr Zelenskyj att Ukraina har skickat försvarsdrönare och drönarexperter till Jordanien för att skydda amerikanska baser.

Enligt den ukrainske presidenten har totalt elva länder efterfrågat hjälp från det krigshärjade landet.

Förklarar krig

Ukrainas stöd till länder som Iran ser som sina fiender får nu konsekvenser.

– Genom att stödja den israeliska regimen med drönare har Ukraina i praktiken dragits in i kriget, dundrar Ibrahim Azizi, chef för Irans nationella säkerhetskommission, i ett inlägg på X, rapporterar Kyiv Post.

Iran framhåller också att man nu anser att Ukraina är ”ett legitimt mål” för attacker från den islamistiska regimen.

Men i nuläget finns inga bevis för att Ukraina har levererat drönare till just Israel, enligt tidningen.

Iran står bakom Ryssland

Samtidigt har Iran sedan länge bidragit till Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Bland annat genom att skicka drönare till sina allierade i Moskva.

Men iranska drönaroperatörer har också varit på plats i Ryssland i samband med attacker mot Ukraina, menar Ukrainas president.

– Iranska operatörer tränade den ryska militären i användningen av dessa drönare och deltog i de första attackerna mot ukrainska städer, hävdade Volodymyr Zelenskyj i veckan, rapporterar Moscow Times.

Dessutom har Iran skickat omkring 150 000 artillerigranater och missiler till Ryssland, enligt presidenten.

– Iranierna är Rysslands allierade både på pappret och när det kommer till verkliga handlingar, betonade han.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen