Under sitt första dryga halvår som president har Donald Trump inte bara ägnat sig åt politik.

Han har även investerat mycket av sina privata pengar i företags- och statsobligationer.

De senaste åren uppges hans förmögenhet ha ökat rekordartat – samtidigt som han anklagas för att utnyttja sin maktposition.

Köpt obligationer

Sedan han inledde sin andra mandatperiod för ett drygt halvår sedan har Donald Trump köpt företags- och statsobligationer för mer än 100 miljoner dollar, vilket motsvarar nästan en halv miljard kronor.

Det visar siffror från OGE, som är en amerikansk myndighet för etik inom offentlig förvaltning, rapporterar CNBC.

Trump har bland annat köpt obligationer som getts ut av lokala myndigheter, skolstyrelser och gasdistrikt.

Han har också köpt företagsobligationer utgivna av företag som Home Depot, T-Mobile och Meta.

Meta är det företag som äger Facebook och Instagram.

690 transaktioner

Obligationer ges ut av företag eller andra enheter för att anskaffa kapital. Den som köper obligationer får räntebetalningar under en överenskommen period, och får sedan tillbaka hela lånebeloppet.

Donald Trump har alltså satsat stort på det, och redogjort för 690 transaktioner som har ägt rum sedan han tillträdde, enligt kanalen.

Presidenten är enligt lag skyldig att rapportera sina transaktioner till OGE, även om det exakta värdet inte behöver rapporteras.

Trumps förmögenhet har mer än fördubblats

Donald Trump har nu ett nettovärde på 5,5 miljarder dollar, enligt siffror från Forbes.

Det är mer än en fördubbling sedan år 2020, som var det sista året av hans första presidentperiod. Då uppskattades hans nettovärde till 2,1 miljarder dollar.

Åren efter den första mandatperioden var ”de mest lukrativa efter presidentskapet i amerikansk historia”, har Forbes skrivit, enligt kanalen.

Donald Trump har dock också fått kritik för sina affärer och för hur han hanterar den intressekonflikt som uppstår när en affärsman går in i politiken.

– En del av de företag vars skulder nu ägs av Trump har påverkats direkt av hans politik eller affärer, uppger kanalen.

Foto: Gage Skidmore

Text: Redaktionen

Orden kommer från Rysslandsexperten Erlend Bjørtvedt, tidigare chef på Telenor och numera chef för analysföretaget Corisk, som fokuserar på sanktioner mot Ryssland.

I en intervju med Børsen säger experten att den ryska ekonomi står inför en kollaps.

Bjørtvedt baserar prognosen på tre faktorer:

-  Exportintäkterna har minskat kraftigt på grund av sanktioner och lägre oljepriser.

-  Inflationen har skjutit i höjden i Ryssland. Enligt Bjørtvedt uppgår den till omkring 20 procent. Den skyhöga inflationen skapar stor osäkerhet, framför allt hos investerare.  

- Det råder akut brist på arbetskraft. De massiva dödstalen i Ukraina och emigration urholkar arbetsmarknaden. Samtidigt flyttas mängder av resurser till militärindustrin.  

”Kommer att bli ekonomisk kollaps”

Enligt Erlend Bjørtvedt är situationen ohållbar. Den ryska ekonomin står inför en oundviklig kollaps om ingenting förändras.

– Om kriget fortsätter som det gör nu kommer det att bli en ekonomisk kollaps, säger han till den norska tidningen och konstaterar att många företag redan har gått i konkurs på grund av förskjutningen mot militären och att även försvarsbolag drabbats i år.  

Tvingas till förhandlingsbordet

De senaste dagarna har förhandlingarna mellan Ukraina, USA och Ryssland fortskridit. 

Enligt Vita huset har Vladimir Putin gett klartecken för säkerhetsgarantier till Ukraina och öppnat för samtal med president Volodymyr Zelenskyj.

Erlend Bjørtvedt tror att den ekonomiska situationen driver diktatorn till förhandlingsbordet.

– Fredsförhandlingarna har nu mycket att göra med att ekonomin är ruinerad. Ryssland är en liten ekonomi, ungefär lika stor som Italien, och utkämpar ett av de största krigen sedan andra världskriget. Det har de inte råd med.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Under natten mot tisdag har Ukraina utfört en massiv drönarattack mot ett av södra Rysslands största oljeraffinaderier, som redan är ur drift efter tidigare angrepp.  

Uppemot 13 drönare ska ha avfyrats mot anläggningen i Volgograd, som ägs av den ryska oljejätten Lukoil.

Enligt Volgograds guvernör Andrei Bocharov bröt en brand ut på platsen efter attacken, som har förvärrat en redan pågående kris vid oljeanläggningen.

Enligt uppgifter till Reuters kommer det nu dröja flera veckor innan oljeproduktionen kan återupptas.

– Oljeproduktionen vid raffinaderiet väntas ligga nere fram till mitten av september, uppger nyhetsbyråns källor.

Krisen eskalerar

Nattens drönarattack är den senaste i raden av ukrainska angrepp mot ryska oljeanläggningar. Utöver Lukoils raffinaderi i Volgograd är Rosnefts anläggningar i Novokuybyshevsk och i Saratov ur drift.

Nedstängningarna har fått drivmedelspriserna i Ryssland att skjuta i höjden. I augusti har bensinpriserna nått rekordhöga nivåer, rapporterar oberoende Moscow Times.

Ryska bilister påverkas redan.

–  Tecken på brist börjar redan synas vid pumpen, skriver Moscow Times.

50 procent upp

Bensinpriset har ökat med cirka 50 procent i Ryssland hittills i år.

Utvecklingen är ett hårt slag mot den ryska regimens propaganda.

Kreml, med diktatorn Vladimir Putin i spetsen, har länge skrutit om landets låga drivmedelspriser.

LÄS MER: Ryska regeringen kallar till krismöte

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen