Varnar för systemkollaps – ”vi har skrikit oss hesa”

2025 08 20

Vattenkrisen fortsätter i Stockholm.

Den ovanligt varma vattentemperaturen i Mälaren har lett till vattenbrist i hela Stockholm.

Stockholm stad har uppmanat invånare att omedelbart minska konsumtionen av vatten.

Uppmaningen gäller i flera veckor.

– Vi är tacksamma till alla som hörsammat vår uppmaning. Nu behöver vi hålla i, och fortsätta använda vattnet sparsamt även kommande veckor så att det räcker till, framhåller Stockholms stad i ett uttalande.

Varnar för systemkollaps

Situationen i Stockholm följer en oroväckande trend.

Det menar Pär Dalhielm, vd för föreningen Svenskt Vatten. Han pekar på att Sveriges geologiska undersökning, SGU, har larmat om risk för vattenbrist i elva av landets län under sommaren. 

Enligt Svenskt Vattens investeringsrapport från 2023 behöver minst 560 miljarder kronor investeras i VA-infrastrukturen fram till 2040 för att möta de utmaningar som följer av klimatförändringar, beredskapskrav, nya regler och underhållsbehov i befintlig infrastruktur.  

Trots det stora behovet investeras dock endast 21 miljarder kronor per år – det vill säga 10 miljarder kronor för lite årligen, enligt Svenskt Vattens beräkningar.

Nu varnar Pär Dalhielm för att vattenförsörjningen står inför en ”systemkollaps”.

– Vi har med en dåres envishet skrikit oss hesa om detta, men det pratas ändå alltför sällan om att vi har en eftersatt infrastruktur. Och det trots att den är helt central för att vattenförsörjningen ska fungera, säger han till Tidningen Näringslivet.

”Kommer sakta men säkert bli sämre”

Om underinvesteringen av vatteninfrastrukturen fortsätter befarar Dalhielm att nya problem kommer att uppstå.

– Det kan handla om gamla rör som spricker eller som nu att vi inte får vatten för att det är för varmt. Det är inte så att allt kommer att sluta fungera över en natt, infrastrukturen är ändå robust, men systemet kommer sakta men säkert att bli sämre.

Foto: J. Dylag resp B. Pace

Text: Redaktionen

USA redo – laddar för storsmäll mot Putin

2026 09 16

Senaten har redan godkänt det – nu rör sig representanthuset mot ett enormt sanktionspaket.

USA har fortfarande inte lyckats medla fram något slut på kriget mellan Ryssland och Ukraina.

Nu kan ett stort sanktionspaket motivera Vladimir Putin att ingå i fredsförhandlingar.

Den amerikanska senaten har redan godkänt lagförslaget– och nu rör sig representanthuset mot en slutlig omröstning, rapporterar Kyiv Independent.

Tung smäll närmar sig

Lagförslaget, som leddes av den bortgångne republikanske senatorn Lindsey Graham, skulle ge presidenten befogenhet att tullbeskatta upp till 100 procent på de fem största köparna av rysk olja och naturgas.

Det skulle även ge tillåtelse att slå till mot fem länder som hjälper Moskva att kringgå energisanktionerna. 

Lagförslaget har fått grönt ljus i senaten – och passerade sin sista proceduromröstning i representanthuset under gårdagen med 214–211 röster. 

Ytterligare debatt och slutomröstningen för att godkänna lagförslaget kommer att äga rum idag onsdag.

Mot Putin

Sanktionspaketet kan även tillåta sanktioner mot Vladimir Putin och andra framträdande Kreml-tjänstemän.

Sanktioner kan också införas mot stora finansiella institutioner, däribland den ryska centralbanken samt storbankerna Sberbank och Gazprombank, såväl som statsägda ryska företag.

Utländska personer och företag som stöttar den försvarsindustriella basen i Ryssland kan även bli föremål för sanktioner.

“Kommer inte vila”

Senare på onsdagen väntas alltså besked om lagförslaget går igenom eller inte.

Den demokratiske senatorn Richard Blumenthal är säker på sin sak.

– Vi kommer inte att vila förrän Ukraina är tryggt som en fri nation, säger han enligt Ukrainska Pravda.

“Enda sättet”

Blumenthal fortsätter.

– Det enda sättet att stoppa mobbare är att slå tillbaka och slå dem på käften.

Han har länge varit en av de mest Ukrainavänliga senatorerna i den amerikanska kongressen.

Foto: By U.S. Embassy Kyiv Ukraine - Bipartisan delegation of the U.S. Congress visited Kyiv, May 30, 2025, Public Domain resp By Kremlin.ru, CC BY 4.0

Text: Redaktionen

15 sep 26

300 000 kameror sätts upp i Moskva – Putin i panik

2026 09 16

Putin har gett en skarp order gällande Moskva.

Hundratusentals övervakningskameror ska övervaka Moskva.

Detta för att övervaka invånare, samtidigt som systemet allt mer kopplas till jakten på personer som undviker militärtjänst och regimkritiker, rapporterar United24 media.

Mest övervakade stad

Moskva har utvecklat ett omfattande digitalt övervakningssystem som gör huvudstaden till en av världens mest övervakade städer, enligt The New York Times.

Omkring 300 000 övervakningskameror ska nu finnas i stadens nätverk. Tekniken används bland annat tillsammans med ansiktsigenkänning i kollektivtrafiken och andra delar av stadens infrastruktur.

– Övervakningskameror används i allt större utsträckning av Kreml för att spåra regimkritiker och upprätthålla militär värnplikt, skriver tidningen.

Läs mer: USA säger ja till Ukraina

Kamerorna jagar ryssar

Efter den stora utflyttningen av män i värnpliktsålder från Ryssland 2022 införde myndigheterna elektroniska inkallelser via den statliga tjänsten Gosuslugi.

De digitala kallelserna har samma juridiska betydelse som fysiska kallelser och kan automatiskt hindra mottagaren från att lämna landet.

Med biometrisk övervakning integrerad i Moskvas kollektivtrafik och stadsinfrastruktur kan personer som försöker undvika militärtjänst riskera att upptäckas genom ansiktsigenkänning.

Det innebär i praktiken att personer som vill undvika systemet kan tvingas hålla sig borta från tunnelbanan och andra platser där tekniken används.

Vill ha ett digitalt Ryssland

– Rysslands ledare Vladimir Putin har framställt utvecklingen av artificiell intelligens som en existentiell nödvändighet för Rysslands suveränitet, uppger tidningen.

Moskva försöker därför bygga ett mer isolerat digitalt system som är mindre beroende av västerländsk teknik.

Men Rysslands teknologiska sektor har samtidigt drabbats hårt av västerländska sanktioner och utflyttningen av teknisk kompetens efter den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022.

Enligt The New York Times är Ryssland fortfarande starkt beroende av utländsk teknik, samtidigt som landet försöker skapa ett eget digitalt ekosystem.

Läs mer: Ryssland går om USA

Foto: President of Russia Office resp N. Karimov

Text: Redaktionen