Ryssland stoppar oljeleveranser till Ungern

2025 08 19

Ryssland har stoppat alla leveranser av råolja till Ungern.

Detta efter att Ukraina återigen attackerat den ryska oljeledningen Druzhba, som är Ungerns främsta källa till råolja.

Avbrottet är ett hårt slag för det europeiska landet, vars oljeimport är stark beroende av flödet genom ledningen.

Nu rasar Ungerns utrikesminister Peter Szijjarto.

– Ukraina har återigen attackerat oljeledningen som leder till Ungern och därmed stoppat leveranserna. Denna attack mot vår energisäkerhet är upprörande och oacceptabel, dundrar han i ett inlägg på X.

I samtal med Ryssland

Szijjarto uppger att Ungern för samtal med Ryssland om situationen. Enligt ministern arbetar ryska tekniker med att reparera oljeledningen. Szijjarto kan dock inte ge besked om när leveranserna kan återupptas.

Att den ungerska regimen är upprörd råder det dock ingen tvivel om.

–  I 3,5 år har Bryssel och Kyiv försökt dra in Ungern i kriget i Ukraina. Dessa upprepade ukrainska attacker mot vår energiförsörjning tjänar samma syfte, framhåller Szijjarto.

– Detta är inte vårt krig. Vi har ingenting med det att göra, och så länge vi har kontrollen kommer Ungern att stå utanför.

Starka band till Ryssland

Trots den ryska invasionen av Ukraina har Ungern bibehållit sin starka relation med Ryssland. 

Under premiärminister Viktor Orbans styre har Ungern upprepade gånger kritiserat och motsatt sig västvärldens sanktioner mot Ryssland.

Ungern är dessutom fortfarande starkt beroende av rysk olja och har nära samarbete med Ryssland i flera energifrågor. Tillsammans med Slovakien är landet det enda inom EU som fortfarande importerar rysk olja via Druzhba.

EU har förbjudit import av rysk olja. Men leveranser via Druzhba är undantagna från förbudet, vilket både Ungern och Slovakien utnyttjar.  

Foto: European Union 2024, Alain Rolland

Text: Redaktionen

Ilsken folksamling utanför Putins kontor

2025 09 30

Ett tusental upprörda ryssar har samlats utanför Vladimir Putins officiella mottagningskontor i Moskva.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina får i allt större utsträckning konsekvenser för den ryska befolkningen.

Inflationen har rusat, bensinen är nästan slut i flera regioner och att den demografiska utvecklingen uppges stå inför en smärre kollaps är bara några exempel på misären Kreml orsakat för sitt eget folk.

Nu växer motståndet, om än i mindre skalor.

Under helgen samlades uppemot tusen personer utanför Kremls mottagningskontor för att vädra sitt missnöje, rapporterar oberoende och engelskspråkiga Moscow Times.

– Det rapporteras vara en av de största oppositionsbundna sammankomsterna sedan början av 2024, skriver tidningen.

"Hundratals sidor med underskrifter"

Klagomålen handlar berör bland annat sociala frågor, men också om nedskärningar och vägtullar.

Det är dock svårt att göra sin röst hörd i diktaturen Ryssland. De som deltog i helgens sammankomst fick lämna sina synpunkter skriftligen, vilket dock utnyttjades till max.

– Vissa grupper lämnade enligt uppgift in hundratals sidor med underskrifter åt gången, erfar Moscow Times.

"Kan inte förbjudas"

Köerna utanför den ryska myndigheten ska enligt oberoende mediebolag ha sträckt sig över hundra meter.

I sammankomsten deltog bland annat den tidigare presidentkandidaten Boris Nadezhdin och oppositionsprofilen Julia Galyamina.

Båda underströk att det handlade om en legal form av samhällsengagemang som Putinregimen inte kan komma åt.

– Allmänhetens ilska och önskan att delta i samhället kan inte förbjudas, framhåller Galyamina på Telegram.

Offentliga demonstrationer mot Putin och diktatorns krig i Ukraina har blivit alltmer sällsynta till följd av omfattande censur i Ryssland. Många har även bötfällts och tillfångatagits, till och med tvingats i exil, för att ha gjort motstånd mot invasionen, skriver Moscow Times.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JÄTTEATTACK: Stor prestigeförlust för Ryssland

2025 09 29

En rysk fabrik, som tillverkar viktiga komponenter till vapen och militär utrustning, har attackerats under natten till måndagen.

Det bekräftar generalstaben för Ukrainas väpnade styrkor i ett inlägg på Facebook.

Det rör sig om en ovanligt stor ukrainsk attack. Enligt generalstaben har fabriken attackerats med fyra robotar.

– Flera explosioner och bränder har bekräftats i fabrikens lokaler. Resultatet av attacken fortsätter att utvärderas, skriver den ukrainska militären och tillägger:

– Försvarsmakten fortsätter att vidta åtgärder för att underminera den militära och ekonomiska potentialen hos de ryska ockupanter och tvinga Ryssland att avsluta sitt väpnade angrepp.

Hårt slag mot ryska krigsmakten

Om fabriken har slagits ut är det ett hårt slag mot den ryska militärindustrin.

Fabriken, som är belägen i Brjansk i västra Ryssland, tillverkar elektronik och kretskort som används i vapen och militär utrustning. Komponenterna används bland annat i stridsflygplan, vapensystem och annan militär utrustning.

Ryssland har inte kommenterat attacken.

Flera döda i ryska attacker

Samtidigt fortsätter Ryssland att attackera Ukraina från luften.

Under det senaste dygnet har tre personer dödats och 76 skadats i ryska attacker, rapporterar Kyiv Independent.

Zaporizjzjaregionen i sydöstra Ukraina har drabbats särskilt hårt. Enligt den ukrainska militären har ryska styrkor utfört 696 attacker mot områden som kontrolleras av Ukraina under de senaste 24 timmarna. 49 personer har skadats.

Kärnkraftverk utan ström

Oron för Zaporizjzjas kärnkraftverk växer. Kärnkraftverket, som är Europas största, har saknat el i fyra dagar. Nu drivs kärnkraftverket med hjälp av dieseldrivna generatorer. En nödlösning som inte är hållbar i längden.

Om reservkraften skulle falla bort och reaktoroperatörerna inte med andra medel lyckas kyla reaktorerna leder detta till härdsmälta i en eller flera reaktorer. 

– Ett haveriförlopp skulle då påminna om händelserna i Fukushima snarare än olyckan i Tjernobyl där härden exploderade. Reaktorkonstruktionen i Zaporizjzja skiljer sig avsevärt från reaktorerna i Tjernobyl, säger Jan Hanberg, expert på reaktorsäkerhet och enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen