Europas länder satsar stora pengar på att rusta upp sin försvarsförmåga.

Det gäller inte minst Tyskland, som är Västeuropas största land och har gjort en historisk omläggning i försvarspolitiken.

Men nu kommer varningar om att både Tysklands och andra EU-länders försvarssektorer är fullständigt beroende av Kina.

Beroende av råvaror

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har lovat att göra landets försvar till ”den starkaste konventionella armén i Europa”, rapporterar Politico. Hundratals miljarder ska satsas på försvaret.

Men de storslagna försvarssatsningarna skulle i princip kunna stoppas – av Kina.

Tysklands och andra länders försvarssektorer är starkt beroende av kinesiska råvaror.

– Varje stridsvagn, missil eller drönare som beställs som en del av landets upprustning är beroende av råvaror som få människor utanför försvarsindustrin kan namnge, rapporterar tidningen.

”Kan sätta tvärstopp”

EU importerar 95 procent av alla sina strategiska råvaror, och är beroende av länder utanför EU för 90 procent av dem, enligt det tyska industriförbundet BDI. Kina kontrollerar över 50 procent av bearbetningen av kritiska mineraler, och 86 procent när de handlar om de mest försvarsrelaterade mineralerna.

Det innebär att Kina i princip kan sätta stopp för eller sakta ned upprustningen i Tyskland och EU.

– Om material från Kina plötsligt faller bort kan det sätta tvärstopp för våra försvarsindustriella planer, säger Jakob Kullik, forskare vid Chemnitz tekniska universitet, enligt tidningen.

Verkligt hot

Hotet är inte bara teoretiskt, utan fullt verkligt, understryker tidningen. Kina begränsar redan exporten av kritiska råvaror.

Och även om Kina går med på att exportera så kvarstår det strukturella problemet.

– Alla länder som använder den här tekniken – Frankrike, Spanien, Storbritannien – de är alla beroende av samma leveranskedjor, och de leder alla tillbaka till Kina, säger Jakob Kullik, enligt tidningen.

EU saknar en plan för att hantera problemet, menar kritiker.

En som har uttalat skarp kritik är CDU-politikern Vanessa Zobel, som menar att Tyskland och EU bland annat måste bli bättre på att använda sina egna resurser.

– Vi har varit för självbelåtna för länge, säger hon, och hänvisar bland annat till motstånd mot gruvdrift.

– Alla som vill ha en motståndskraftig försvarsindustri måste godkänna gruvplatser, godkänna utvinning och prioritera finansiering, tillägger Vanessa Zobel.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Massiva drönarattacker mot ryska oljehamnar har lett till ett kraftigt fall i exporten.

På bara en vecka har Ryssland drabbats av förluster på upp emot 10 miljarder kronor, rapporterar RBC Ukraine.

Kraftigt fall för oljeexport

En rysk kollaps är nära.

En serie drönarattacker mot viktiga oljehamnar i Ust-Luga och Primorsk har fått den ryska exporten att rasa.

Enligt uppgifter har exporten från den baltiska regionen sjunkit till ungefär en tredjedel jämfört med veckan innan.

– Som ett resultat har Kreml förlorat nästan tio miljarder i intäkter på bara en vecka, rapporterar Bloomberg.

Totalt föll Rysslands oljeexport med 43 procent under perioden 22–29 mars.

Volymerna har minskat från 4,072 miljoner till 2,318 miljoner fat per dag, och antalet tankfartyg som lämnar landets hamnar har minskat kraftigt.

– Oljesändningar via Östersjön föll till sin lägsta nivå sedan början av den fullskaliga invasionen, uppger tidningen.

Enorma ekonomiska förluster

Trots de minskade exportvolymerna har oljeintäkterna inte kollapsat fullt ut.

Tvärtom steg intäkterna till cirka 1,79 miljarder dollar per vecka – den högsta nivån sedan maj 2024.

Detta beror på stigande globala oljepriser.

Priset på rysk Uralsolja från Baltikum steg till 73,24 dollar per fat, medan andra leveranser nådde ännu högre nivåer.

Attacker mot hamnar

Den senaste tidens attacker har riktats mot strategiskt viktiga anläggningar.

Bland annat träffades oljehamnen i Primorsk för ungefär en vecka sedan, där flera lagringstankar började brinna och lastningen tillfälligt stoppades.

Efterföljande attacker har fortsatt att slå ut delar av infrastrukturen.

Bränder har rapporterats vid ett flertal tillfällen, och vissa oljetankar som tidigare inte träffats har fattat eld vid nya anfall.

För tre dagar sedan slog drönare till mot hamnen i Ust-Luga för femte gången på tio dagar.

Den upprepade beskjutningen har tvingat Ryssland att tillfälligt stoppa oljeexporten via flera viktiga hamnar, vilket ytterligare försvårat situationen för landets energisektor.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryska militära röster, som länge försvarat kriget, börjar nu ifrågasätta både Putin och krigets framtid.

Nu uppmanas Kreml att söka en väg mot fred, rapporterar RBC Ukraine.

Ökad oro i militära kretsar

Enligt analyser från Institute for the Study of War (ISW) har framgångsrika ukrainska attacker djupt inne i Ryssland skapat en ny våg av diskussioner inom ryska militärkretsar.

I dessa kretsar hörs allt fler röster som menar att kriget inte längre kan vinnas på nuvarande villkor.

– Västvärldens ekonomiska potential är “många gånger större” än Rysslands, säger en välkänd rysk ultranationalistisk  militär och politisk kommentator.

Samma röst varnar för att ukrainska drönarattacker utgör ett växande hot mot rysk infrastruktur.

Förändrad spelplan

De ukrainska angreppen mot kritiska mål har enligt flera ryska röster visat på en teknologisk och taktisk utveckling som överraskat den ryska sidan.

– De ryska styrkorna kommer inte kunna vända den dåliga situationen på slagfältet de kommande månaderna. De “ganska framgångsrika” ukrainska motattackerna har försämrat Rysslands möjligheter att fortsätta offensiven under 2026, sade en rysk ultranationalistisk militärbloggare nyligen.

Samtidigt framhålls att Ukraina tycks ligga steget före när det gäller drönarteknik och anpassning på slagfältet.

En annan kritik riktas mot den ryska militärledningen.

Deras reaktion på Ukrainas utveckling beskrivs som alltför långsam och ineffektiv.

“Dömda att förlora“

Utöver de militära motgångarna pekar ryska röster även på ekonomiska begränsningar.

– Ryssland kan inte producera tillräckligt med luftvärnsrobotar för att konkurrera med västvärldens ekonomiska kapacitet, och är därför “dömda att förlora“ och tvingas omedelbart lösa frågan om att avsluta kriget, uppger tidningen.

Den ökade pressen förstärks ytterligare av attacker mot viktiga mål som Ust-Luga hamnen i Leningradregionen, en av Rysslands största exporthamnar för oljeprodukter.

Upprepade attacker där har enligt rapporter lett till bränder och ytterligare oro kring säkerheten för landets kritiska infrastruktur.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen