Europas länder satsar stora pengar på att rusta upp sin försvarsförmåga.

Det gäller inte minst Tyskland, som är Västeuropas största land och har gjort en historisk omläggning i försvarspolitiken.

Men nu kommer varningar om att både Tysklands och andra EU-länders försvarssektorer är fullständigt beroende av Kina.

Beroende av råvaror

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har lovat att göra landets försvar till ”den starkaste konventionella armén i Europa”, rapporterar Politico. Hundratals miljarder ska satsas på försvaret.

Men de storslagna försvarssatsningarna skulle i princip kunna stoppas – av Kina.

Tysklands och andra länders försvarssektorer är starkt beroende av kinesiska råvaror.

– Varje stridsvagn, missil eller drönare som beställs som en del av landets upprustning är beroende av råvaror som få människor utanför försvarsindustrin kan namnge, rapporterar tidningen.

”Kan sätta tvärstopp”

EU importerar 95 procent av alla sina strategiska råvaror, och är beroende av länder utanför EU för 90 procent av dem, enligt det tyska industriförbundet BDI. Kina kontrollerar över 50 procent av bearbetningen av kritiska mineraler, och 86 procent när de handlar om de mest försvarsrelaterade mineralerna.

Det innebär att Kina i princip kan sätta stopp för eller sakta ned upprustningen i Tyskland och EU.

– Om material från Kina plötsligt faller bort kan det sätta tvärstopp för våra försvarsindustriella planer, säger Jakob Kullik, forskare vid Chemnitz tekniska universitet, enligt tidningen.

Verkligt hot

Hotet är inte bara teoretiskt, utan fullt verkligt, understryker tidningen. Kina begränsar redan exporten av kritiska råvaror.

Och även om Kina går med på att exportera så kvarstår det strukturella problemet.

– Alla länder som använder den här tekniken – Frankrike, Spanien, Storbritannien – de är alla beroende av samma leveranskedjor, och de leder alla tillbaka till Kina, säger Jakob Kullik, enligt tidningen.

EU saknar en plan för att hantera problemet, menar kritiker.

En som har uttalat skarp kritik är CDU-politikern Vanessa Zobel, som menar att Tyskland och EU bland annat måste bli bättre på att använda sina egna resurser.

– Vi har varit för självbelåtna för länge, säger hon, och hänvisar bland annat till motstånd mot gruvdrift.

– Alla som vill ha en motståndskraftig försvarsindustri måste godkänna gruvplatser, godkänna utvinning och prioritera finansiering, tillägger Vanessa Zobel.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Natos tidigare generalsekreterare Jens Stoltenberg är idag Norges finansminister.

Tack vare sin tidigare roll känner han Donald Trump väl.

En dag när Stoltenberg gick på en gata i Oslo kom ett helt oväntat samtal från den amerikanska presidenten – som kom med ett bisarrt önskemål.

Ringde helt oväntat

Donald Trump ringde till den norske finansministern för att diskutera amerikanska tullar på norska varor, samt ekonomiskt samarbete mellan USA och Norge.

Men Trump framförde också ett annat önskemål till Stoltenberg, i samtalet som överrumplade den norske finansministern när han var ute på stan.

– Helt plötsligt, medan finansminister Jens Stoltenberg gick nerför gatan i Oslo, ringde Donald Trump från Vita huset. Han ville ha Nobelpriset – och diskutera tullar, rapporterar Dagens Næringsliv.

Trump ska alltså ha framfört till Stoltenberg att han vill ha Nobels fredspris, enligt källor med insyn.

Fredspriset delas som bekant ut av Norge – men inte av Norges regering, utan av den norska Nobelkommittén. I kommittén finns dock tidigare ministrar som Stoltenberg kan tänkas ha kontakt med.

Jens Stoltenberg bekräftar att samtalet med Trump har ägt rum.

Stoltenberg bekräftar att samtalet ägt rum

Samtalet ska ha ägt rum förra månaden, inför Trumps möte med den norske statsministern Jonas Gahr Støre.

Stoltenberg säger att samtalet har ägt rum men vill inte gå in på de detaljer som refereras, rapporterar Politico.

– Det är sant att president Trump ringde mig några dagar före sitt samtal med statsminister Støre. Flera av presidentens medarbetare deltog också i samtalet, inklusive finansminister Bessent och handelsrepresentant Greer, säger Jens Stoltenberg till tidningen.

– Vi diskuterade tullar, ekonomiskt samarbete, och det fungerade som förberedelse inför hans samtal med statsminister Støre. Jag kommer inte att gå in på ytterligare detaljer om innehållet i samtalet, tillägger den norske finansministern.

Önskade Nobelpriset – mitt i känslig förhandling

Men enligt källor med insyn ska Trump alltså ha tagit upp sin önskan om att få Nobels fredspris – och detta mitt under en pågående, känslig förhandling om tullar på norska varor.

Det var heller inte första gången som Trump tog upp sin önskan om att få Nobelpriset i samtal med Stoltenberg, enligt tidningen.

Trump anser sig ha mäklat fred i en lång rad konflikter, vilket emellertid är omdiskuterat.

På fredagen ska han också träffa Vladimir Putin i Alaska – och förhoppningen är att presidenten ska lyckas få till ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina.

Foto: Trump White House Archived, flickr resp Nato

Text: Redaktionen

Ryssland står inför en rad ekonomiska utmaningar.

Det senaste är att priset på bensin har ökat kraftigt under den senaste tiden.

Nu blixtinkallar den ryska regeringen till krismöte med ledande oljebolag i landet, rapporterar Kyiv Independent.

Därför ökar priserna

Åtgärden kommer efter att bensinpriserna i Ryssland har stigit med nästan 50 procent sedan årsskiftet. 

Krympande reserver på den oberoende marknaden har pressat priserna till nivåer som orsakar förluster för små bensinstationer, som måste köpa bränsle på marknaden.

Prisuppgången kommer också samtidigt som Ukraina fortsätter med långdistansdrönarattacker mot ryska oljeraffinaderier, som är viktiga inkomstkällor för Moskvas krig.

Krismöte

Den ryska regeringen kommer nu att sammankalla ett krismöte med de största oljebolagen torsdagen den 14 augusti för att diskutera de kraftigt stigande bränslepriserna. 

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak, som ansvarar för energipolitiken, kommer att leda samtalen.

Nya attacker

Senast i söndags attackerade Ukraina ryska oljeraffinaderier.

Bland de raffinaderier som träffades finns Saratov, som ägs av Rysslands största oljeproducent Rosneft.

Raffinaderiet i Saratov träffades av ukrainska drönare under natten till söndagen den 10 augusti, vilket orsakade bränder och en enorm rökpelare.

På flera platser

Saratov-raffinaderiet ligger i Volga-regionen, cirka 500 kilometer från den ukrainska gränsen, och har en beräknad bearbetningskapacitet på cirka 140 000 fat råolja per dag.

Förra veckan halverade anläggningen i Ryazan, som bearbetar 13,7 miljoner ton råolja per år och också drivs av Rosneft, sin raffinaderikapacitet efter en ukrainsk drönarattack den andra augusti.

Ukraina har i dagarna även attackerat raffinaderier i bland annat Krasnodar och Komirepubliken.

Kremls försäljning av olja och naturgas är som bekant en av ryska statens största inkomstkällor.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen