Natos tidigare generalsekreterare Jens Stoltenberg är idag Norges finansminister.

Tack vare sin tidigare roll känner han Donald Trump väl.

En dag när Stoltenberg gick på en gata i Oslo kom ett helt oväntat samtal från den amerikanska presidenten – som kom med ett bisarrt önskemål.

Ringde helt oväntat

Donald Trump ringde till den norske finansministern för att diskutera amerikanska tullar på norska varor, samt ekonomiskt samarbete mellan USA och Norge.

Men Trump framförde också ett annat önskemål till Stoltenberg, i samtalet som överrumplade den norske finansministern när han var ute på stan.

– Helt plötsligt, medan finansminister Jens Stoltenberg gick nerför gatan i Oslo, ringde Donald Trump från Vita huset. Han ville ha Nobelpriset – och diskutera tullar, rapporterar Dagens Næringsliv.

Trump ska alltså ha framfört till Stoltenberg att han vill ha Nobels fredspris, enligt källor med insyn.

Fredspriset delas som bekant ut av Norge – men inte av Norges regering, utan av den norska Nobelkommittén. I kommittén finns dock tidigare ministrar som Stoltenberg kan tänkas ha kontakt med.

Jens Stoltenberg bekräftar att samtalet med Trump har ägt rum.

Stoltenberg bekräftar att samtalet ägt rum

Samtalet ska ha ägt rum förra månaden, inför Trumps möte med den norske statsministern Jonas Gahr Støre.

Stoltenberg säger att samtalet har ägt rum men vill inte gå in på de detaljer som refereras, rapporterar Politico.

– Det är sant att president Trump ringde mig några dagar före sitt samtal med statsminister Støre. Flera av presidentens medarbetare deltog också i samtalet, inklusive finansminister Bessent och handelsrepresentant Greer, säger Jens Stoltenberg till tidningen.

– Vi diskuterade tullar, ekonomiskt samarbete, och det fungerade som förberedelse inför hans samtal med statsminister Støre. Jag kommer inte att gå in på ytterligare detaljer om innehållet i samtalet, tillägger den norske finansministern.

Önskade Nobelpriset – mitt i känslig förhandling

Men enligt källor med insyn ska Trump alltså ha tagit upp sin önskan om att få Nobels fredspris – och detta mitt under en pågående, känslig förhandling om tullar på norska varor.

Det var heller inte första gången som Trump tog upp sin önskan om att få Nobelpriset i samtal med Stoltenberg, enligt tidningen.

Trump anser sig ha mäklat fred i en lång rad konflikter, vilket emellertid är omdiskuterat.

På fredagen ska han också träffa Vladimir Putin i Alaska – och förhoppningen är att presidenten ska lyckas få till ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina.

Foto: Trump White House Archived, flickr resp Nato

Text: Redaktionen

Det handlar om en ubåtsjagare av modellen Albatros-M. Fartyget är en av fyra ubåtsjagare i den ryska Svarta havsflottan, rapporterar Kyiv Post.

Nu står skeppet i lågor. Den pro-ukrainska Telegramkanalen Crimean Wind har publicerat bild- och filmmaterial på branden.

Filmklipp visar tjock rök som stiger från ett förtöjt fartyg dolt under kamouflagenät.

Inledningsvis kunde fartygsmodellen inte identifierats, men efter ytterligare granskning har Crimean Wind fastställt att det handlar om en ubåtsjagare.

Den ryska Svartahavsflottan har fyra fartyg av denna klass – Muromets, Suzdalets, Kasimov och Yeysk. Samtliga tillverkades mellan 1982 och 1989.

– Det är oklart vilket av fartygen som brinner eller om händelsen orsakats en attack, ett tekniskt fel eller något annat, rapporterar sajten Marine Insight.

Uppgifter: Tungt bakslag för Moskva

Ubåtsjagarna utför flera viktiga uppdrag för den ryska Svarta havsflottan. De genomför kustnära ubåtskrigföring, bevakar av flottbaser och eskorterar andra fartyg.

Om ett av fartygen har slagits ut vore det ett hårt bakslag för den ryska sjömakten, uppger Marine Insight.

– Om ett av dessa fartyg har skadats skulle det sätta ytterligare press på Rysslands redan begränsade förmåga att bekämpa ubåtar i Svarta havet, skriver sajten.

Ryska myndigheter har inte kommenterat händelsen.

LÄS MER: Stora explosioner i ryskt ammunitionslager

Tvingats minska sin närvaro

Den ryska Svarta havsflottan har kraftigt minskat sin närvaro i havsområdet utanför den ockuperade Krymhalvön.  Framgångsrika ukrainska attacker i Azovska sjön har tvingat den ryska flottan att röra sig närmare det ryska fastlandet.

Enligt uppgift planerar Ryssland att bygga en ny flottbas för landets Svartahavsflotta. Den nya basen ska upprättas i den georgiska utbrytarregionen Abchazien, långt ifrån Ukraina.

Basen skulle vara av stor strategisk betydelse för Ryssland. Detta eftersom marinbasen skulle kunna utgöra en säker tillflyktsort för Svartahavsflottan, som utsatts för upprepade ukrainska drönarattacker sedan invasionens början.

LÄS OCKSÅ: “Ett svek” – raseri mot Jens Stoltenberg 

Arkivfoto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Det har varit en lång och utdragen lågkonjunktur i Sverige.

Efter en period med hög inflation och höga räntor har investeringsrisken varit låg och svenska folket har hållit hårt i plånböckerna.

Men på tisdagsmorgonen kommer Swedbank med ett pangbesked – återhämtningen har börjat.

Återhämtningen är igång

Svensk ekonomi har börjat återhämta sig, understryker storbanken.

Trots vad Swedbank beskriver som en “turbulent omvärld” kommer tillväxten i Sverige att tillta framöver.

Lägre inflation, lägre räntor och stärkt köpkraft hos hushållen bidrar till att den svenska ekonomin nu bedöms börja röra sig uppåt igen.

“Allt tydligare tecken”

Swedbank räknar med att köpkraften stärks ytterligare framöver och att hushållens konsumtion ökar med tre procent nästa år.

– Nu syns allt tydligare tecken på att hushållens konsumtion har börjat stiga och stämningsläget har förbättrats, säger Swedbanks chefsekonom Mattias Persson i ett pressmeddelande.

– Hushållens köpkraft stärks ytterligare framöver till följd av lägre inflation, skattesänkningar och sjunkande ränteutgifter vilket ger en injektion till konsumtionen och svensk ekonomi.

Flera saker

Swedbank bedömer även att arbetsmarknaden kommer att stärkas under nästa år – och “räknar med att en gradvis förbättring av arbetsmarknaden inleds under nästa år då återhämtningen i ekonomin har fått fotfäste”.

En starkare svensk krona och en inflation som rör sig under Riksbankens mål på två procent bedöms också bidra till vändningen.

“Växlar upp”

Återhämtningen tar ytterligare fart nästa år och Swedbank räknar med att svensk ekonomi växer med 2,4 procent under 2026 och 2,2 procent under 2027.

– Finanspolitiken ger ett välbehövligt stöd för att få fart på svensk ekonomi, där skattesänkningar och offentliga investeringar bidrar till att växla upp svensk ekonomi, säger Mattias Persson.

Under 2026 når offentliga investeringar, som andel av BNP, de högsta nivåerna sedan åtminstone 1980 enligt Swedbank.

Foto: Ekonomibladet

Text: Redaktionen