Svenskar riskerar tung ekonomisk smäll

2025 08 14

Många svenskar riskerar en tung ekonomisk smäll.

A-kassan är på väg att urholkas, och allt färre svenska tjänstemän får 80 procent av sin tidigare lön.

Det visar en ny rapport från fackförbundet TCO.

”För sällan, för lite och för sent”

Endast 18 procent av tjänstemännen får 80 procent av sin tidigare lön, visar TCO:s nya rapport ”Ny a-kassa – samma brister”.

Av heltidsarbetande är det 34 procent som får 80 procent av sin tidigare lön från a-kassan om de blir arbetslösa.

TCO anser att taket höjs ”för sällan, för lite och för sent”.

– Om man blir av med jobbet behöver man stöd och trygghet för att kunna hitta ett nytt jobb som verkligen matchar ens kompetens. Det är viktigt för att Sverige ska klara sin kompetensförsörjning, säger TCO:s ordförande Therese Svanström i ett uttalande.

TCO menar att a-kassan urholkas.

– För att stoppa urholkningen vill TCO höja och indexera taket i a-kassan, så att fler faktiskt får ut 80 procent av sin lön. Med vårt förslag får vi ett system som håller över tid, både för individen och för samhällsekonomin, menar Therese Svanström.

Kräver höjd a-kassa

TCO vill att taket i a-kassan ska höjas och indexeras mot löneutvecklingen.

Målet ska vara att 80 procent av abetstagarna får 80 procent av sin tidigare lön vid arbetslöshet, menar fackförbundet.

– Med ett höjt tak i a-kassan får fler trygghet under omställningen, legitimiteten för försäkringen förbättras och arbetsmarknaden stärks. Det vinner alla på, säger Therese Svanström.

TCO understryker att en stark arbetslöshetsförsäkring spelar en avgörande roll för att folk exempelvis ska kunna ställa om och hitta rätt jobb när de har blivit arbetslösa.

De är därför starkt kritiska till vad de beskriver som en urholkning av a-kassan. Den slår hårt mot människor som förlorat jobbet och kan tvingas till väldigt stora förändringar på kort tid för att klara sin egen och sin familjs ekonomi. Detta kan också ta energi från själva sökandet efter jobb, menar fackförbundet.

Foto: S-Bughdaryan

Text: Redaktionen

Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

2026 07 01

Ryssarnas pessimism är rekordstor.

Det kokar av missnöje i Vladimir Putins Ryssland.

Nu kommer nya siffror som visar att en stor majoritet av ryssarna är bedrövade över tillståndet i landet.

Majoritet är missnöjda

Missnöjet bland ryssarna är större än det varit vid någon tidpunkt under åtminstone de senaste 20 åren av mätningar.

Det visar en ny mätning från Gallup gällande Rysslands ekonomiska tillstånd, rapporterar Reuters.

En klar majoritet, närmare bestämt 60 procent av respondenterna, tycker att ekonomin i deras stad eller område blir sämre, enligt undersökningen.

Bara 27 procent tror att ekonomin blir bättre, och 9 procent menar att den förblir densamma.

Även levnadsstandarden är på tydlig nedgång, enligt den dystra bild som ryska folket målar upp i undersökningen.

56 procent uppger att levnadsstandarden försämras, medan 29 procent svarar att den förbättras. 14 procent ser ingen förändring.

Kan bli ännu värre

Undersökningen genomfördes per telefon mellan den 14 mars och 6 maj, och offentliggjordes idag, enligt nyhetsbyrån.

Det innebär att missnöjet var stort redan innan bränslekrisen förvärrades kraftigt.

– I en tid av hög säsongsefterfrågan har bensinbrist brutit ut i många delar av landet efter att Ukraina intensifierat attackerna mot oljeraffinaderier, rapporterar nyhetsbyrån.

Det innebär att ryska folkets missnöje och frustration kan ha förvärrats ytterligare sedan undersökningen genomfördes.

Samma undersökning visar dessutom att förtroendet för militären och regeringen minskar.

Förtroendet för militären har minskat från 80 procent vid invasionsåret 2022, till 66 procent i den senaste undersökningen.

Under samma period har förtroendet för den ryska regeringen minskat från 66 till 53 procent.

Ukrainare missnöjda med USA

Samtidigt har Gallup även publicerat en undersökning från Ukraina, som handlar om synen på USA.

Det ukrainska folkets gillande av ”USA:s lednings arbetsinsats” har sjunkit till 7 procent, medan 79 procent av ukrainarna ogillar Vita husets insats.

Det är det största raset någonsin, i något land, vad gäller stödet för USA:s ledning, enligt Gallup.

Foto: President of Russia Office resp Cattu

Text: Redaktionen

Ryssland stänger gränsövergångar

2026 07 01

Ryssland kapar förbindelsen med bland annat Finland.

Ryssland stänger flera gränsövergångar från och med den 1 juli, alltså idag.

Det handlar om övergångar vid Finlands och de baltiska ländernas gränser.

Kapar en av få kvarvarande förbindelser

Kreml har beordrat att järnvägsgränsövergångar längs gränserna mot Finland, Estland och Lettland ska stängas, rapporterar Kyiv Post.

Det handlar om fem gränskontrollstationer för järnväg vid Finlands gräns, samt en vid Estlands och en vid Lettlands gräns.

Rysslands utrikesministerium ska kontakta de aktuella länderna och meddela beslutet.

Beskedet innebär att den redan minimala förbindelsen mellan Ryssland och EU reduceras ytterligare.

– Stängningarna kapar en av de få kvarvarande direkta landtransportförbindelserna mellan Ryssland och dess EU-grannar längs denna del av gränsen, enligt tidningen.

Beskrivs som ”tillfällig” stängning

I det ryska dekretet om stängningen av gränsövergångarna beskrivs den dock som tillfällig.

– Från och med den 1 juli 2026 ska passage av personer, fordon, varor och gods genom järnvägsgränskontrollstationer vid Ryska federationens statsgräns på de avsnitt av statsgränsen som anges i bilagan tillfälligt upphöra, står det i dokumentet, enligt tidningen.

Stängningarna rör järnvägsgränsövergångar i Viborg i Leningradregionen, Vyartsilya i Karelen, Lyuttya i Karelen, Sankt Petersburg-Finlyandsky i Sankt Petersburg och Svetogorsk i Leningradregionen, samt Pechory-Pskovskiye i Pskov-regionen vid Estlands gräns och Pytalovo, också i Pskov-regionen, vid den lettiska gränsen.

Spänningar längs Natos östra flank

Beskedet kan ses som en del i ett bredare mönster av allt större spänningar längs Natos östra flank.

Spänningarna har ökat bland annat efter att Finland och Sverige gick med i Nato, enligt tidningen.

Länder nära Ryssland, inklusive Finland och Sverige, har uttryckt allt större oro över risk militär aktivitet i närområdet.

Ryssland har också riktat hot, bland annat mot baltiska stater, som de anklagar för att hjälpa Ukraina i samband med drönarattacker.

Foto: Daniel Bernard

Text: Redaktionen