Arbetslösheten i Sverige ökar, meddelar Arbetsförmedlingen.

Trots att det länge har funnits förhoppningar om en ljusning under 2025, visar nya siffror att arbetslösheten har ökat i juli jämfört med samma månad förra året.

En specifik grupp ser också ut att drabbas allt hårdare.

Dystra siffror

Drygt 373 000 personer var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i slutet av juli, enligt myndigheten. Det är 16 000 fler än samma månad 2024.

Det innebär att arbetslösheten har stigit från 6,8 till 7,1 procent på ett år.

– Osäkerhet i omvärlden dämpar både konsumtion och investeringar, säger Lars Lindvall, Arbetsförmedlingens prognoschef, i ett uttalande.

Han menar att hushållens beteende har en stor inverkan på arbetsmarknaden.

Många hushåll vågar fortfarande inte konsumera eller ta ekonomiska risker, efter flera år av inflation och ekonomisk osäkerhet.

– Hushållen fortsätter att hålla hårt i plånboken, vilket påverkar arbetsmarknaden, säger Lars Lindvall.

En förändring som noteras är att ny grupp drabbas av arbetslöshet i allt högre utsträckning.

Kvinnor drabbas i högre utsträckning

Arbetsförmedlingen noterar att arbetslöshet nu drabbar kvinnor i större utsträckning.

Det är inte ovanligt att män drabbas hårdare i början av en lågkonjunktur, eftersom de oftare jobbar i konjunkturkänsliga branscher, enligt Arbetsförmedlingen.

Men nu ökar arbetslösheten något mer bland kvinnor, som i högre utsträckning återfinns i offentlig sektor och därför drabbas senare under lågkonjunkturens förlopp.

– Män drabbas inte sällan först när konjunkturen viker. För kvinnor märks effekten senare, eftersom offentlig sektor påverkas med fördröjning, säger Lars Lindvall.

Oförändrat bland unga

Ett positivt besked är dock att arbetslösheten bland unga vuxna nästan är oförändrad – den har inte ökat på samma sätt som arbetslösheten i stort.

8 procent av unga vuxna i åldern 18-24 år var inskrivna som arbetslösa i slutet av juli.

Det rör sig om sammanlagt 42 982 personer.

Ljusningar på arbetsmarknaden syns ofta först bland unga människor, rapporterar DN.

Enligt Arbetsförmedlingen kan man dock inte dra sådana slutsatser än.

– I och med att den totala arbetslösheten går upp så är det väl ingen vändning det signalerar, säger Lars Lindvall till tidningen.

Foto: Arbetsförmedlingen

Text: Redaktionen

Anledning är att mångmiljonstaden är på väg att bli obeboelig, efter att Iran drabbats av den värsta vattenkrisen på flera decennier.

Kommer inte regnet senast i december kommer Teheran börja ransonera vattnet, säger landets president Massoud Pezeshkian.

– Även om vi ransonerar och det fortfarande inte regnar, då kommer vi inte ha något vatten alls. Folk måste då evakuera Teheran, säger den iranska ledaren enligt Reuters.

Kan leda till stort missnöje

Det är inte första gången som Iran upplever torka, även om det den här gången handlar om en helt annan nivå på allvarlighetsgraden.

När det rådde vattenbrist 2021 utbröt våldsamma protester i Khuzestan, en provins i södra Iran. Även 2018 utbröt missnöje, framför allt bland bönder, efter en liknande händelse.

Det är dock inte bara bristen på nederbörd som förklarar den alarmerande torkan i landet.

Flera decennier av misskötsel, exempelvis olaglig brunnsborrning och ineffektiva jordbruksmetoder, har tömt reserverna, skriver Reuters.

Den iranska regimen har officiellt pekat ut tidigare regeringars politik, klimatförändringar och överkonsumtion som anledningar till krisen.

Tomt i kranarna

På flera håll är det tomt i kranarna. 

Förutom vatten kämpar Irans befolkning dessutom med återkommande brist på exempelvis el och gas. Landet är under stränga sanktioner kopplade till det omtvistade kärnkraftsprogrammet, vilket fått ekonomin att krascha.

– Förr i tiden gick folk ut i öknen för att be om regn. Kanske borde vi inte överge den traditionen, säger Mehdi Chamran, ordförande för Teherans stadsfullmäktige, enligt Reuters.

"För lite, för sent"

De iranska myndigheterna har vidtagit flera krisåtgärder för att bevara det vatten som finns. Bland annat har man minskat vattentrycket i vissa områden och fört över vatten till Teheran från andra reservoarer.

Åtgärderna är dock temporära och allmänheten uppmanas installera lagringstankar och pumpar.

– För lite, för sent. De bara lovar men vi ser inga åtgärder. De flesta av dessa idéer är inte genomförbara, säger en universitetslärare i staden Isfahan, till nyhetsbyrån.

Foto: President of Russia Office

Text: Redkationen

Vladimir Putin tycks vara fast besluten att fortsätta Rysslands krig i Ukraina.

Men diktatorn och hans regim har allvarliga problem – och vänder sig nu till Rysslands fattigaste.

Vänder sig till fattiga

Moskvas behov av soldater är fortsatt stort, och Kreml tar till allt mer desperata åtgärder för att rekrytera människor till de militära styrkorna, rapporterar Kyiv Post.

Nu riktar man allt mer intensiva kampanjer mot avlägsna regioner och fattiga medborgare, enligt tidningen, som hänvisar till uppgifter från nyhetsplattformen Liudi Baikala och från ukrainsk underrättelsetjänst.

– Annonser för tjänstgöring i de ryska nationella säkerhetsstyrkorna BARS har exploderat, särskilt i ryska regioner med svagare ekonomier och högre arbetslöshet, enligt tidningen.

Samtidigt uppges att standarden för vem som kan rekryteras har sänkts.

– Du kan ha hepatit och ändå bli bedömd som lämplig för rysk militärtjänst – särskilt om du inte bor i Moskva eller S:t Petersburg, rapporterar tidningen.

Sänker kraven

I Irkutsk-regionen bedöms invånare med tuberkulos, HIV och hepatit vara lämpliga för militären, hävdar tidningen.

– Frivilliga med sådana sjukdomar skulle gå i fält i enheter isolerade från friska soldater, och när de väl är i en enhet för "kronisk sjukdom" står en frivillig inför en trolig 90-procentig chans att tjänstgöra som anfallstrupper, uppger Liudi Baikala, enligt tidningen.

Mängder med rekryteringsannonser uppges ha publicerats lokalt i avlägsna ryska regioner.

– Kampanjen för att hitta män till militären har varit rikstäckande men har mest riktat in sig på regioner med högre arbetslöshet och sämre ekonomier, rapporterar tidningen.

Ryssland har enligt uppgifter gjort stora förluster sedan kriget i Ukraina inleddes.

Landet har också fått allt större ekonomiska problem på grund av kriget och de sanktioner som omvärlden har riktat mot Kreml-regimen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen