Arbetslösheten i Sverige ökar, meddelar Arbetsförmedlingen.

Trots att det länge har funnits förhoppningar om en ljusning under 2025, visar nya siffror att arbetslösheten har ökat i juli jämfört med samma månad förra året.

En specifik grupp ser också ut att drabbas allt hårdare.

Dystra siffror

Drygt 373 000 personer var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i slutet av juli, enligt myndigheten. Det är 16 000 fler än samma månad 2024.

Det innebär att arbetslösheten har stigit från 6,8 till 7,1 procent på ett år.

– Osäkerhet i omvärlden dämpar både konsumtion och investeringar, säger Lars Lindvall, Arbetsförmedlingens prognoschef, i ett uttalande.

Han menar att hushållens beteende har en stor inverkan på arbetsmarknaden.

Många hushåll vågar fortfarande inte konsumera eller ta ekonomiska risker, efter flera år av inflation och ekonomisk osäkerhet.

– Hushållen fortsätter att hålla hårt i plånboken, vilket påverkar arbetsmarknaden, säger Lars Lindvall.

En förändring som noteras är att ny grupp drabbas av arbetslöshet i allt högre utsträckning.

Kvinnor drabbas i högre utsträckning

Arbetsförmedlingen noterar att arbetslöshet nu drabbar kvinnor i större utsträckning.

Det är inte ovanligt att män drabbas hårdare i början av en lågkonjunktur, eftersom de oftare jobbar i konjunkturkänsliga branscher, enligt Arbetsförmedlingen.

Men nu ökar arbetslösheten något mer bland kvinnor, som i högre utsträckning återfinns i offentlig sektor och därför drabbas senare under lågkonjunkturens förlopp.

– Män drabbas inte sällan först när konjunkturen viker. För kvinnor märks effekten senare, eftersom offentlig sektor påverkas med fördröjning, säger Lars Lindvall.

Oförändrat bland unga

Ett positivt besked är dock att arbetslösheten bland unga vuxna nästan är oförändrad – den har inte ökat på samma sätt som arbetslösheten i stort.

8 procent av unga vuxna i åldern 18-24 år var inskrivna som arbetslösa i slutet av juli.

Det rör sig om sammanlagt 42 982 personer.

Ljusningar på arbetsmarknaden syns ofta först bland unga människor, rapporterar DN.

Enligt Arbetsförmedlingen kan man dock inte dra sådana slutsatser än.

– I och med att den totala arbetslösheten går upp så är det väl ingen vändning det signalerar, säger Lars Lindvall till tidningen.

Foto: Arbetsförmedlingen

Text: Redaktionen

Båda USA och Europa reagerade starkt när Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.

Sedan dess har de bidragit med ett stort militärt stöd till Ukraina.

USA har bidragit mest – men nu har det skett ett stort skifte.

Europa går om USA

Europa som helhet har gått om USA i militärt stöd till Ukraina.

Det framgår av en rapport från det tyska ekonomiska forskningsinstitutet och tankesmedjan Kielinstitutet (IFW).

Forskningsinstitutet har en så kallad ”Ukraine Support Tracker” där man beräknar donationer till Ukraina.

USA har fram till nyligen varit den största givaren av militärt stöd och bistånd till Ukraina, ända sedan kriget inleddes.

Men nu är Europa den som spenderar mest pengar på vapenproduktion för Ukraina.

Det har också skett en förändring i hur stödet sker.

– En betydande del av de vapen som tillhandahålls kommer inte längre från lager utan anskaffas direkt genom försvarsindustrin, skriver Kielinstitutet i en artikel.

– Det innebär att Europa nu också leder över USA när det gäller den totala volymen av militärt bistånd som tillhandahållits genom industrin sedan krigets början, konstaterar man.

Stort skifte

Skiftet beror också på att USA under Trump-administrationen har lagt om sin politik när det gäller stödet till Ukraina.

Trump var under sin presidentvalrörelse mycket kritisk till att USA spenderade stora pengar på att stödja det av Ryssland attackerade landet.

USA har fortsatt att stödja Ukraina, men på andra sätt.

– För första gången sedan starten av Trump-administrationen godkände USA större vapenexport till Ukraina i maj – men inte som militärt bistånd. I stället är det försäljningar som Kiev måste finansiera själv, skriver Kielinstitutet.

– Däremot fortsatte de europeiska länderna sitt stöd till Ukraina: Tyskland beviljade ett militärt stödpaket till ett värde av 5 miljarder euro, det största bilaterala stödet i den nuvarande uppdateringen, enligt forskningsinstitutets siffror.

I maj och juni 2025 anslogs 10,5 miljarder euro i europeiskt militärt bistånd, och av dessa ska minst 4,6 miljarder kanaliseras genom upphandlingskontrakt med företag inom försvarsindustri.

– Militärt bistånd till Ukraina avgörs i allt högre grad av försvarsindustrins kapacitet, säger Taro Nishikawa, projektledare för Ukraine Support Tracker.

– För att säkerställa att det utlovade biståndet levereras i tid och på ett effektivt sätt behöver Europa därför en stark och motståndskraftig försvarsindustri, tillägger han.

Foto: European Parliament resp Gage Skidmore

Text: Redaktionen

Under sommaren har antalet utländska turister i Sverige ökat kraftigt. 

Bland annat syns trenden på campingplatser runt om i landet. 

Johan Söör, vd på campingföretaget First Camp, bekräftar uppgifterna.

– Det drivs på av att det sålts mycket husvagnar och husbilar, men också att de styr om sina resflöden från södra Europa av klimatskäl, säger han till DN.

Nya fenomenet pekas ut

Många turister väljer att besöka Sverige av en och samma anledning. Det handlar om en ny trend som kallas för “coolcation”. Fenomenet innebär att turister hellre reser till länder med svalare klimat för att undkomma värmen.

Den nya trenden bekräftas av en tysk familj som är på besök i Stockholm.

– Jag gillar Sverige och det är inte för varmt här. I Tyskland har vi runt 30 grader eller mer och det är för varmt för oss, säger mamman Christina Rauscher till DN.

”Finns en jättepotential”

Fenomenet “coolcation” kopplas samman med klimatförändringarna. I takt med att värmeböljorna blivit vanligare i södra Europa söker sig många turister till svalare breddgrader.

Visit Swedens vd Susanne Andersson tror att trenden kommer fortsätta att växa.

– Det är ju inte speciellt befolkat på många ställen i Sverige. Det är också så att temperaturen, även om vi har fantastiska sommardagar, så är det ju inte 40 grader varmt i Sverige, säger hon till SR Ekot.

– Jag tror att det finns en jättepotential.

Avråder turister

Samtidigt avråder experter från att resa till Medelhavet under sommaren.

– Spanien i synnerhet har haft en nästan oavbrutna  värmeböljor under hela sommaren de senaste åren. Landet kämpar också med torka och vattenbrist, säger meteorologen Hans Olav Hygen till Dagbladet.

Foto: M.Catcher

Text: Redaktionen