Båda USA och Europa reagerade starkt när Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.

Sedan dess har de bidragit med ett stort militärt stöd till Ukraina.

USA har bidragit mest – men nu har det skett ett stort skifte.

Europa går om USA

Europa som helhet har gått om USA i militärt stöd till Ukraina.

Det framgår av en rapport från det tyska ekonomiska forskningsinstitutet och tankesmedjan Kielinstitutet (IFW).

Forskningsinstitutet har en så kallad ”Ukraine Support Tracker” där man beräknar donationer till Ukraina.

USA har fram till nyligen varit den största givaren av militärt stöd och bistånd till Ukraina, ända sedan kriget inleddes.

Men nu är Europa den som spenderar mest pengar på vapenproduktion för Ukraina.

Det har också skett en förändring i hur stödet sker.

– En betydande del av de vapen som tillhandahålls kommer inte längre från lager utan anskaffas direkt genom försvarsindustrin, skriver Kielinstitutet i en artikel.

– Det innebär att Europa nu också leder över USA när det gäller den totala volymen av militärt bistånd som tillhandahållits genom industrin sedan krigets början, konstaterar man.

Stort skifte

Skiftet beror också på att USA under Trump-administrationen har lagt om sin politik när det gäller stödet till Ukraina.

Trump var under sin presidentvalrörelse mycket kritisk till att USA spenderade stora pengar på att stödja det av Ryssland attackerade landet.

USA har fortsatt att stödja Ukraina, men på andra sätt.

– För första gången sedan starten av Trump-administrationen godkände USA större vapenexport till Ukraina i maj – men inte som militärt bistånd. I stället är det försäljningar som Kiev måste finansiera själv, skriver Kielinstitutet.

– Däremot fortsatte de europeiska länderna sitt stöd till Ukraina: Tyskland beviljade ett militärt stödpaket till ett värde av 5 miljarder euro, det största bilaterala stödet i den nuvarande uppdateringen, enligt forskningsinstitutets siffror.

I maj och juni 2025 anslogs 10,5 miljarder euro i europeiskt militärt bistånd, och av dessa ska minst 4,6 miljarder kanaliseras genom upphandlingskontrakt med företag inom försvarsindustri.

– Militärt bistånd till Ukraina avgörs i allt högre grad av försvarsindustrins kapacitet, säger Taro Nishikawa, projektledare för Ukraine Support Tracker.

– För att säkerställa att det utlovade biståndet levereras i tid och på ett effektivt sätt behöver Europa därför en stark och motståndskraftig försvarsindustri, tillägger han.

Foto: European Parliament resp Gage Skidmore

Text: Redaktionen

Det bekräftar generalstaben för Ukrainas väpnade styrkor i ett inlägg på Facebook.

Det rör sig om en ovanligt stor ukrainsk attack. Enligt generalstaben har fabriken attackerats med fyra robotar.

– Flera explosioner och bränder har bekräftats i fabrikens lokaler. Resultatet av attacken fortsätter att utvärderas, skriver den ukrainska militären och tillägger:

– Försvarsmakten fortsätter att vidta åtgärder för att underminera den militära och ekonomiska potentialen hos de ryska ockupanter och tvinga Ryssland att avsluta sitt väpnade angrepp.

Hårt slag mot ryska krigsmakten

Om fabriken har slagits ut är det ett hårt slag mot den ryska militärindustrin.

Fabriken, som är belägen i Brjansk i västra Ryssland, tillverkar elektronik och kretskort som används i vapen och militär utrustning. Komponenterna används bland annat i stridsflygplan, vapensystem och annan militär utrustning.

Ryssland har inte kommenterat attacken.

Flera döda i ryska attacker

Samtidigt fortsätter Ryssland att attackera Ukraina från luften.

Under det senaste dygnet har tre personer dödats och 76 skadats i ryska attacker, rapporterar Kyiv Independent.

Zaporizjzjaregionen i sydöstra Ukraina har drabbats särskilt hårt. Enligt den ukrainska militären har ryska styrkor utfört 696 attacker mot områden som kontrolleras av Ukraina under de senaste 24 timmarna. 49 personer har skadats.

Kärnkraftverk utan ström

Oron för Zaporizjzjas kärnkraftverk växer. Kärnkraftverket, som är Europas största, har saknat el i fyra dagar. Nu drivs kärnkraftverket med hjälp av dieseldrivna generatorer. En nödlösning som inte är hållbar i längden.

Om reservkraften skulle falla bort och reaktoroperatörerna inte med andra medel lyckas kyla reaktorerna leder detta till härdsmälta i en eller flera reaktorer. 

– Ett haveriförlopp skulle då påminna om händelserna i Fukushima snarare än olyckan i Tjernobyl där härden exploderade. Reaktorkonstruktionen i Zaporizjzja skiljer sig avsevärt från reaktorerna i Tjernobyl, säger Jan Hanberg, expert på reaktorsäkerhet och enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Trump-administrationen fortsätter att arbeta för att få till stånd ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina.

Några större framgångar är det dock inte frågan om.

Det råder stort missnöje i Vita huset gällande Rysslands ovilja att komma till förhandlingsbordet.

Nu ger USA grönt ljus till Ukraina – Kyiv har tillåtelse att slå till djupt i Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

Grönt ljus

Washington godkänner specifika fall där Ukraina får genomföra långdistansattacker inom Ryssland.

Det berättar Keith Kellogg, USA:s särskilda sändebud för Ryssland och Ukraina.

– Svaret är ja, använd förmågan att slå djupt, det finns ingenting som heter fristäder, säger han.

Vill ha Tomahawk

Sent på söndagen kom uppgifter om att Ukraina har attackerat den ryska Belgorod-regionen med HIMARS-raketer.

President Volodymyr Zelenskyj efterfrågar samtidigt nya vapen från USA.

Zelenskyj bad enligt uppgifter Trump att förse Kyiv med kryssningsrobotar av typen Tomahawk med lång räckvidd under ett möte vid sidan av FN:s generalförsamling förra veckan.

USA “överväger” att tillhandahålla Tomahawk-robotar till Kyiv då Moskva fortsätter att vägra bilaterala och trilaterala fredssamtal som förmedlas av Trump, säger vicepresident JD Vance.

Läs mer: ZELENSKYJ: ”Megadeal” på gång med Trump

Vances ord

Vance uppgav på söndagen att Ryssland har “vägrat att sätta sig ned” i något bilateralt möte med Ukraina eller ett trilateralt möte med Ukraina och USA under de senaste veckorna.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Har förändrats”

Vance sade att Rysslands ekonomi är “i spillror”, att Ryssland gör “små, om några alls”, framsteg på slagfältet, och att det är dags för Ryssland att “faktiskt prata allvar om fred”.

– Vance hävdade att “verkligheten på marken” har förändrats, i och med att Ryssland dödar och förlorar många människor utan att ha “mycket att visa för det”, rapporterar ISW.

Läs mer: Svensk toppolitiker i rysk attack

Foto: President of Ukraine Office, Official White House Photo by Andrea Hanks resp President of Russia Office

Text: Redaktionen