Mångmiljardären Elon Musk har återigen hamnat i storbråk.

Musk riktar hårda anklagelser mot Apple, och hotar att stämma bolaget för brott mot konkurrenslagstiftningen.

Hotar med stämning

Elon Musk rasar mot Apple på grund av hur hans chattbot Grok AI, som är integrerad med den sociala medieplattformen X, rankas i App Store.

– Apple beter sig på ett sätt som gör det omöjligt för något AI-företag förutom OpenAI att nå #1 i App Store, skriver Musk på X.

Nu hotar han att stämma Apple för konkurrensbrott, rapporterar CNBC.

– xAI kommer att vidta omedelbara rättsliga åtgärder, meddelar Musk.

I App Store rankas ChatGPT som nummer 1 när man söker efter gratisappar.

Apple har sedan förra året ett samarbete med OpenAI för att integrera ChatGPT i iPhone, iPad och datorer, enligt kanalen.

– Varför vägrar ni att sätta vare sig X eller Grok i er ”Must Have”-sektion när X är #1 nyhetsappen i världen och Grok är #5 bland alla appar? Leker ni politik? frågar Musk i ett inlägg, enligt kanalen.

Storbråk med Apple – och OpenAI

Musk har tidigare riktat hård kritik mot samarbetet mellan Apple och OpenAI.

– Om Apple integrerar OpenAI på OS-nivå kommer Apple-enheter att förbjudas på mina företag. Det är en oacceptabel säkerhetskränkning, har Musk tidigare skrivit.

Grok har dock passerat Google som den femte bästa gratisappen i App Store, något som Musk tidigare har jublat över, enligt kanalen.

Men nu hotar Elon Musk alltså att stämma Apple för konkurrensbrott.

Musk har också en pågående fejd med OpenAI, som han själv var med och grundade 2015, enligt kanalen.

2018 avgick han emellertid från styrelsen.

OpenAI:s vd ifrågasätter Elon Musks anklagelser mot Apple.

– Detta är ett anmärkningsvärt påstående med tanke på vad jag har hört påstås att Elon gör för att manipulera X för att gynna sig själv och sina egna företag och skada sina konkurrenter och människor han inte gillar, kommenterar OpenAI:s vd Sam Altman i ett inlägg på X.

Foto: Gage Skidmore

Text: Redaktionen

Organisationen är en central aktör för att föra in bistånd i Gaza, som lider av en svår humanitär kris till följd av kriget mellan Israel och Hamas.

Beskedet kom efter att den israeliska regeringen uppgett att Unrwa infiltrerats av Hamasmedlemmar, vilket även fick FN att avskeda nio anställda i organisationen.

Nu befinner sig Sam Rose, som är Gazachef för Unrwa, i Stockholm för att få den svenska regeringen att ändra sig.

– Vi vill ju inte att det ska finnas den minsta risk att svenska skattemedel kommer i närheten av islamister eller terrorister, säger Benjamin Dousa (M), bistånds- och utrikeshandelsminister, till SvD.

"Inte en bankomat"

Sverige spelade en stor roll i att bygga upp Unrwas verksamhet. Men Dousa ser inte att det i sig är skäl till fortsatt engagemang.

– Nej, vi är inte en bankomat för enskilda FN-organisationer. De som levererar, de som får ut resurser i fält, de som inte har höga omkostnader, de som håller rent mot extremister, de kommer vi att fortsätta att stötta och kan tänka oss att öka vårt stöd till, säger ministern.

Valde andra organisationer

I samma veva som regeringen beslöt att avsluta stödet till Unrwa meddelades att 800 miljoner kronor skulle avsättas för den humanitära krisen i Gaza.

Unrwa hade då förbjudits av Israel att verka i landet och den svenska bedömningen var att organisationen inte kommer att nå hela vägen fram. Istället satsade man på andra hjälporganisationer.

– Det är viktigt för regeringen att våra pengar inte fastnar på ett konto och inte kan nå ut till fält. Utan att vi också stöttar organisationer som kan göra maximal skillnad, sade Dousa till GP vid tillfället.

Massiv kritik: "Katastrofalt"

Beskedet att avsluta stödet till Unrwa har emellertid mött massiv kritik.

Bland annat har Morgan Johansson, utrikespolitisk talesperson för Socialdemokraterna, reagerat hårt.

– Det här är ett katastrofalt beslut. Förhållandena i Gaza är redan fruktansvärda, och det är bara Unrwa som har den infrastruktur som behövs för att kunna distribuera förnödenheter i de volymer som behövs. Nu går hela Gaza mot en svältkatastrof, framhöll han på X då.

Även Unrwra-chefen Philippe Lazzani vädrade sin besvikelse.

– Detta är en sorglig dag för palestinska flyktingar och det multilaterala system som Sverige har gått i bräschen för, skrev han på samma plattform.

Foto: Niklas Forsström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Det framhöll den moldaviska presidenten Maia Sandu förra veckan.

Nu kommer uppgifter om att Putinregimen beordrat en större påverkansoperation inför veckans val för att få bort Sandus parti från makten, rapporterar Bloomberg.

Kampanjen innefattar bland annat att iscensätta protester i landet, värva utländska röster och sprida desinformation.

Kopplas till oligark

Moldavien går till val på söndag, den 28 september.

Det har redan avslöjats att ett hemligt, ryssfinansierat nätverk försöker störa valet, uppger BBC.

Den brittiska kanalen har med hjälp av en hemlig reporter upptäckt att nätverket betalar deltagare för att sprida pro-rysk propaganda och falska nyheter.

– Vi har hittat kopplingar mellan det hemliga nätverket och den moldaviske oligarken Ilan Shor – sanktionerad av USA för "Kremls illvilliga påverkansoperationer" och nu på flykt i Moskva. Storbritannien har också sanktionerat honom för korruption, rapporterar BBC.

Varningen: kommer inte överleva

Moldavien ligger mellan Ukraina och Rumänien.

Maia Sandu har nyligen varnat för att landet inte kommer att överleva om man inte blir medlem i EU, mycket på grund av att Moldavien blivit mål intensiv rysk hybridkrigföring.

– Kreml har släppt löst hela sin arsenal mot oss, sade Sandu i ett tal till Europaparlamentet tidigare i september.

– Vi står inför ett obegränsat hybridkrig i en skala som aldrig tidigare har skådats. Det är därför vår väg till EU inte bara är en fråga om värderingar, det är en fråga om överlevnad.  

Presidenten övertygad

Maia Sandu är övertygad om att Kreml kommer att försöka påverka valutgången på söndag.

– Moskvas mål är tydligt. De vill erövra Moldavien genom valurnorna, använda oss mot Ukraina och förvandla oss till en språngbräda för hybridattacker mot Europeiska unionen, säger hon i samma tal.

Moldavien ansökte om EU-medlemskap 2022. Anslutningsförhandlingarna inleddes formellt i juni 2024.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen