USA:s president Donald Trump fick hård kritik när han valde att sparka chefen för myndigheten Bureau of Labor Statistics, Erika McEntarfer.

Detta efter att myndigheten släppt svaga jobbdata samt reviderat ned statistik för tidigare månader.

Nu har Trump utsett en kontroversiell efterträdare till McEntarfer.

Kopplas till Project 2025

Som efterträdare har Trump utsett EJ Antoni, som fram till nu har varit chefsekonom för den konservativa tankesmedjan Heritage Foundation, rapporterar BBC.

Antoni var tillsammans med Heritage Foundation med och formulerade det kontroversiella dokumentet Project 2025, ett idéprogram som enligt kritiker skulle föra USA i en mycket auktoritär riktning. Trump har förnekat kännedom om dokumentet.

Trump sparkade den tidigare chefen på Bureau of Labor Statistics, Erika McEntarfer, efter att myndigheten presenterat jobbdata som innebar en stor besvikelse för Trumpadministrationen.

Den amerikanska presidenten har utan grund hävdat att statistiken var manipulerad under McEntarfers ledning. Nu hävdar han att det kommer att bli annorlunda när EJ Antoni tar över jobbet.

– Vår ekonomi blomstrar, och E.J. kommer att se till att siffrorna som släpps är ÄRLIGA och KORREKTA, menar Donald Trump i ett inlägg på Truth Social.

Har attackerat BLS

Trumps hantering av Bureau of Labor Statistics (BLS), och beslutet att sparka Erika McEntarfer, har fått hård kritik från bland annat ekonomer från båda sidor av politiken, enligt kanalen.

Kritiker menar att Trumps agerande leder till politiserade ekonomiska data, vilket minskar statistikens tillförlitlighet.

Den nya chefen EJ Antoni, som nu måste bekräftas av senaten, har själv tidigare – precis som Trump – riktat skarp kritik mot Bureau of Labor Statistics.

Han har bland annat kritiserat deras metoder och kallat deras statistik för ”falskt struntprat”.

Han har bland annat hävdat att effektiviseringsmyndigheten Doge borde ”ta en motorsåg till BLS”.

Utnämningen av EJ Antoni får entusiastiskt stöd bland annat av den kända högerprofilen Steve Bannon, enligt kanalen.

Foto: White House official photographer Information: Vita Huset avstar från feb 2025 att uppge fotograf for manga av sina bilder

Text: Redaktionen

Anledning är att mångmiljonstaden är på väg att bli obeboelig, efter att Iran drabbats av den värsta vattenkrisen på flera decennier.

Kommer inte regnet senast i december kommer Teheran börja ransonera vattnet, säger landets president Massoud Pezeshkian.

– Även om vi ransonerar och det fortfarande inte regnar, då kommer vi inte ha något vatten alls. Folk måste då evakuera Teheran, säger den iranska ledaren enligt Reuters.

Kan leda till stort missnöje

Det är inte första gången som Iran upplever torka, även om det den här gången handlar om en helt annan nivå på allvarlighetsgraden.

När det rådde vattenbrist 2021 utbröt våldsamma protester i Khuzestan, en provins i södra Iran. Även 2018 utbröt missnöje, framför allt bland bönder, efter en liknande händelse.

Det är dock inte bara bristen på nederbörd som förklarar den alarmerande torkan i landet.

Flera decennier av misskötsel, exempelvis olaglig brunnsborrning och ineffektiva jordbruksmetoder, har tömt reserverna, skriver Reuters.

Den iranska regimen har officiellt pekat ut tidigare regeringars politik, klimatförändringar och överkonsumtion som anledningar till krisen.

Tomt i kranarna

På flera håll är det tomt i kranarna. 

Förutom vatten kämpar Irans befolkning dessutom med återkommande brist på exempelvis el och gas. Landet är under stränga sanktioner kopplade till det omtvistade kärnkraftsprogrammet, vilket fått ekonomin att krascha.

– Förr i tiden gick folk ut i öknen för att be om regn. Kanske borde vi inte överge den traditionen, säger Mehdi Chamran, ordförande för Teherans stadsfullmäktige, enligt Reuters.

"För lite, för sent"

De iranska myndigheterna har vidtagit flera krisåtgärder för att bevara det vatten som finns. Bland annat har man minskat vattentrycket i vissa områden och fört över vatten till Teheran från andra reservoarer.

Åtgärderna är dock temporära och allmänheten uppmanas installera lagringstankar och pumpar.

– För lite, för sent. De bara lovar men vi ser inga åtgärder. De flesta av dessa idéer är inte genomförbara, säger en universitetslärare i staden Isfahan, till nyhetsbyrån.

Foto: President of Russia Office

Text: Redkationen

Vladimir Putin tycks vara fast besluten att fortsätta Rysslands krig i Ukraina.

Men diktatorn och hans regim har allvarliga problem – och vänder sig nu till Rysslands fattigaste.

Vänder sig till fattiga

Moskvas behov av soldater är fortsatt stort, och Kreml tar till allt mer desperata åtgärder för att rekrytera människor till de militära styrkorna, rapporterar Kyiv Post.

Nu riktar man allt mer intensiva kampanjer mot avlägsna regioner och fattiga medborgare, enligt tidningen, som hänvisar till uppgifter från nyhetsplattformen Liudi Baikala och från ukrainsk underrättelsetjänst.

– Annonser för tjänstgöring i de ryska nationella säkerhetsstyrkorna BARS har exploderat, särskilt i ryska regioner med svagare ekonomier och högre arbetslöshet, enligt tidningen.

Samtidigt uppges att standarden för vem som kan rekryteras har sänkts.

– Du kan ha hepatit och ändå bli bedömd som lämplig för rysk militärtjänst – särskilt om du inte bor i Moskva eller S:t Petersburg, rapporterar tidningen.

Sänker kraven

I Irkutsk-regionen bedöms invånare med tuberkulos, HIV och hepatit vara lämpliga för militären, hävdar tidningen.

– Frivilliga med sådana sjukdomar skulle gå i fält i enheter isolerade från friska soldater, och när de väl är i en enhet för "kronisk sjukdom" står en frivillig inför en trolig 90-procentig chans att tjänstgöra som anfallstrupper, uppger Liudi Baikala, enligt tidningen.

Mängder med rekryteringsannonser uppges ha publicerats lokalt i avlägsna ryska regioner.

– Kampanjen för att hitta män till militären har varit rikstäckande men har mest riktat in sig på regioner med högre arbetslöshet och sämre ekonomier, rapporterar tidningen.

Ryssland har enligt uppgifter gjort stora förluster sedan kriget i Ukraina inleddes.

Landet har också fått allt större ekonomiska problem på grund av kriget och de sanktioner som omvärlden har riktat mot Kreml-regimen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen