Donald Trumps frustration gentemot Ryssland har vuxit den senaste tiden, och presidenten har hotat med hårda sanktioner.

I veckan kommer Trumps sändebud Steve Witkoff att besöka Ryssland i hopp om att uppnå en överenskommelse före Trumps ”deadline” den 8 augusti.

Samtidigt uttrycker presidenten oro över att hårda åtgärder mot Ryssland inte kommer att gå önskad effekt.

”Bra på att undvika”

Witkoff reser till Ryssland i hopp om en överenskommelse.

– Vi måste få till en överenskommelse där människor slutar bli dödade, säger Donald Trump, rapporterar Kyiv Post.

Resan kommer att ske nu i veckan, sannolikt på onsdag eller torsdag.

Om Ryssland vill slippa stenhårda sanktioner så måste dödandet upphöra – det budskapet kommer Witkoff att framföra till Putinregimen, enligt presidenten.

Samtidigt tvivlar Trump på de åtgärder som han själv hotar med.

Den amerikanska presidenten är allt annat än övertygad om att de eventuella sanktionerna kommer få Ryssland att ändra kurs.

– Det kommer att bli sanktioner, men de verkar vara ganska bra på att undvika sanktioner, säger Donald Trump, enligt tidningen.

”De är listiga karaktärer”

Den amerikanska presidenten menar att ryssarna är för ”listiga” för att låta sig övervinnas med hjälp av sanktioner.

– Du vet, de är listiga karaktärer och de är ganska bra på att undvika sanktioner. Så vi får se vad som händer, säger Donald Trump.

Trots dessa farhågor betonar högre tjänstemän i Vita huset att Trumps hot om sanktioner är på allvar och kommer att infrias om Ryssland inte ingår ett fredsavtal med Ukraina.

Presidenten har höjt tonläget mot Ryssland den senaste tiden.

Han uppger bland annat att han har skickat amerikanska atomubåtar till Rysslands närområde.

Atomubåtarna skickades ut som svar på ”mycket provokativa” kommentarer från den tidigare ryske president Dmitrij Medvedev.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nästa år är det riksdagsval i Sverige, och redan nu kommer partierna med löften om välfärdsreformer.

Men politikerna håller tyst om hur verkligheten egentligen kommer att se ut de kommande 10 åren, menar nationalekonomen Stefan Fölster, som är chef för tankesmedjan Better Future Economics.

I själva verket finns inget utrymme för utgifter över huvud taget.

10 års stopp

De reformer av försvaret som Sverige har åtagit sig, bland annat med Natos nya utgiftskrav, innebär i praktiken att det inte finns något reformutrymme alls de kommande 10 åren.

Det hävdar Stefan Fölster i ett debattinlägg i DN.

Han anklagar partierna för att försöka dölja det faktum att de ökade försvarsanslagen slukar reformutrymmet.

– Under de kommande tio åren finns i praktiken inget utrymme för ökade välfärdsutgifter. Ändå ställer alla partier ut dyra vallöften om välfärdssatsningar till potentiella väljare, löften som inte kommer att kunna infrias, hävdar Stefan Fölster i debattartikeln.

Fölster varnar för att partiernas dyra vallöften, som alltså inte kan finansieras, riskerar att leda till stora besvikelser bland många väljare.

Det banar väg för missnöjespartier.

– Det gynnar missnöjespartier som frodas på uppfattat svek. Redan till höstens budgetförslag behövs reformer av budgetprocessen som undanröjer frestelsen att utställa falska löften, anser Stefan Fölster.

”Glömmer vården”

Fölster pekar bland annat på att Socialdemokraterna har pratat om stora investeringar i välfärden, trots att det i praktiken inte finns något utrymme för utgifter de kommande 10 åren. Även Moderaterna har utfärdat något vagare löften om satsningar på välfärden, menar han.

Sveriges enorma åtaganden när det gäller försvaret har väckt debatt om huruvida de är proportionerliga i förhållande till andra behov.

Överläkaren Daniel Molin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har exempelvis skrivit i en debattartikel i SvD att ”Sverige rustar men glömmer vården”.

– En försvarssatsning utan en samtidig satsning på vården är en ofullständig och farlig strategi. Vi måste investera i en sjukvård som är stark i både fred och kris, skriver Daniel Molin i debattartikeln.

Molin menar att den svenska vården inte är rustad för att klara ett krig eller en större kris.

– Kommer Sverige att vara rustat för att hantera konsekvenserna – inte bara militärt utan också medicinskt? Svaret är skrämmande nog ett tydligt nej, menar Daniel Molin.

Foto: Ninni-Andersson Regeringskansliet resp Magnus-Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen