Nästa år är det riksdagsval i Sverige, och redan nu kommer partierna med löften om välfärdsreformer.

Men politikerna håller tyst om hur verkligheten egentligen kommer att se ut de kommande 10 åren, menar nationalekonomen Stefan Fölster, som är chef för tankesmedjan Better Future Economics.

I själva verket finns inget utrymme för utgifter över huvud taget.

10 års stopp

De reformer av försvaret som Sverige har åtagit sig, bland annat med Natos nya utgiftskrav, innebär i praktiken att det inte finns något reformutrymme alls de kommande 10 åren.

Det hävdar Stefan Fölster i ett debattinlägg i DN.

Han anklagar partierna för att försöka dölja det faktum att de ökade försvarsanslagen slukar reformutrymmet.

– Under de kommande tio åren finns i praktiken inget utrymme för ökade välfärdsutgifter. Ändå ställer alla partier ut dyra vallöften om välfärdssatsningar till potentiella väljare, löften som inte kommer att kunna infrias, hävdar Stefan Fölster i debattartikeln.

Fölster varnar för att partiernas dyra vallöften, som alltså inte kan finansieras, riskerar att leda till stora besvikelser bland många väljare.

Det banar väg för missnöjespartier.

– Det gynnar missnöjespartier som frodas på uppfattat svek. Redan till höstens budgetförslag behövs reformer av budgetprocessen som undanröjer frestelsen att utställa falska löften, anser Stefan Fölster.

”Glömmer vården”

Fölster pekar bland annat på att Socialdemokraterna har pratat om stora investeringar i välfärden, trots att det i praktiken inte finns något utrymme för utgifter de kommande 10 åren. Även Moderaterna har utfärdat något vagare löften om satsningar på välfärden, menar han.

Sveriges enorma åtaganden när det gäller försvaret har väckt debatt om huruvida de är proportionerliga i förhållande till andra behov.

Överläkaren Daniel Molin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har exempelvis skrivit i en debattartikel i SvD att ”Sverige rustar men glömmer vården”.

– En försvarssatsning utan en samtidig satsning på vården är en ofullständig och farlig strategi. Vi måste investera i en sjukvård som är stark i både fred och kris, skriver Daniel Molin i debattartikeln.

Molin menar att den svenska vården inte är rustad för att klara ett krig eller en större kris.

– Kommer Sverige att vara rustat för att hantera konsekvenserna – inte bara militärt utan också medicinskt? Svaret är skrämmande nog ett tydligt nej, menar Daniel Molin.

Foto: Ninni-Andersson Regeringskansliet resp Magnus-Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

De två allianserna har "förklarat krig" mot Ryssland.

Påståendet från den ryska ministern basuneras ut i samband med G20-mötet som pågått i New York.

Enligt Lavrov vägrar västvärlden att följa FN-stadgan och utgör därmed “en manifestation av neokoloniala ambitioner som leder till ökad global instabilitet och mångfaldigar regionala konflikter".

– Ett tydligt exempel är krisen i Ukraina, provocerad av det kollektiva väst, genom vars händer Nato och Europeiska unionen vill förklara, eller redan har förklarat, ett verkligt krig mot mitt land och ni deltar i det, säger Lavrov enligt ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Att EU och Nato har “provocerat fram” kriget i Ukraina är ett vanligt inslag i den ryska propagandan som återkommande påstår att man vill “befria” Ukraina från en “nazistisk” regim.

Extrem utveckling i Ryssland

I samma tal uppmanar Lavrov världens länder att följa FN-stadgan, som enligt ministern är “nyckeln till en fredlig och progressiv utveckling av alla stater”.

Det ryska angreppet kommer bara dagar efter att en ny FN-rapport slagit fast att den ryska utvecklingen när det gäller mänskliga rättigheter i det egna landet blir allt mer extrem.

Till och med rysk sjukvårdspersonal medverkar till avskyvärda brott, uppger FN:s särskilda rapportör, Mariana Katzarova, enligt Kyiv Post.

FN-experten varnar bland annat för en ”fortsatt utbredd och systematisk användning av tortyr och misshandel” som utförs av ”ryska brottsbekämpande tjänstemän, säkerhetsstyrkor, kriminalvårdstjänstemän och medlemmar av de väpnade styrkorna”.

Mariana Katzarova rapporterar också att Kreml driver igenom ett officiellt narrativ där legitimt utövande av mänskliga rättigheter beskrivs som ”existentiella säkerhetshot”. Människor som utövar dessa rättigheter beskrivs som ”fiender till staten”.

"Bara vänner i Nordkorea och Syrien"

Den ryska invasionen har även fördömts på bred front i FN. Kort efter att kriget bröt ut röstade 141 av 180 länder för resolutionen att Ryssland skulle dra tillbaka sina trupper och lämna Ukraina.

Sju länder röstade emot: Belarus, Nordkorea, Mali, Syrien, Eritrea, Nicaragua och Ryssland. 32 länder valde att avstå, bland annat Kina, Indien och Sydafrika.

– Om man bara har vänner som Nordkorea och Syrien, då inser man hur isolerat Ryssland är just nu, sade finska FN-ambassadören Jukka Salovaara till Svenska Yle efteråt.

Ryssland tar nästa vecka över det roterande ordförandeskapet i FN:s säkerhetsråd, vilket innebär att det blir Lavrov som håller i ordförandeklubban kommande månad.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Tidigare i veckan överraskade Donald Trump många när han skrev att han tror att Ukraina har möjlighet att ta tillbaka sitt territorium.

Presidenten har ändrat tonläge gällande kriget i Ukraina och sätter nu ytterligare press på Vladimir Putin.

“Mycket missnöjd”

Trump kritiserar nu på nytt Putin och menar att han inte alls tycker om vad han ser.

– Jag är mycket missnöjd med vad Ryssland gör och vad president Putin gör. Jag har inte gillat det alls. Han dödar människor utan någon som helst anledning, säger han.

“Går åt helvete”

Trump fortsätter.

– De klarar sig mycket dåligt med tanke på att de har satsat allt, menar han.

– Deras ekonomi går åt helvete. De bombar allt och erövrar väldigt lite territorium. Jag tror att det är mycket dåligt för Rysslands rykte.

Läs mer: USA kan svänga – uppfyller Erdogans högsta önskan

Förbereder offensiver

Ryssland visar inga som helst tecken på att vara redo att skriva på ett eldupphör eller fredsavtal.

Snarare fortsätter de att eskalera genom drönare och flygplan i Natos luftrum.

Det kommer även uppgifter om att Kreml förbereder nya offensiver i Ukraina.

– Ryska styrkor omorganiserar enligt uppgift sina styrkor för att förbereda offensiva operationer i flera sektorer av frontlinjen, men saknar de styrkor och medel som krävs för att genomföra dessa operationer samtidigt, uppger tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Märkligt”

Den ukrainska militärobservatören Kostyantyn Mashovets rapporterade den 24 september att det ryska militärkommandot omorganiserar sina styrkor.

Detta för att genomföra flera operativa insatser längs frontlinjen, inklusive offensiva operationer i riktning mot Kupjansk, Lyman, Kostyantynivka, Pokrovsk och Zaporizjzja.

– Mashovets noterade att den ryska militärledningen i augusti 2025 började omplacera vissa styrkor från mindre prioriterade sektorer av fronten, däribland Sumy- och Kherson-regionerna, till mer prioriterade sektorer i östra Ukraina – något som Mashovets betecknade som ”märkligt”, fortsätter ISW.

Läs mer: Ryska varningen – “Krig om ni skjuter ner våra plan”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp President of Russia Office

Text: Redaktionen