Nästa år är det riksdagsval i Sverige, och redan nu kommer partierna med löften om välfärdsreformer.

Men politikerna håller tyst om hur verkligheten egentligen kommer att se ut de kommande 10 åren, menar nationalekonomen Stefan Fölster, som är chef för tankesmedjan Better Future Economics.

I själva verket finns inget utrymme för utgifter över huvud taget.

10 års stopp

De reformer av försvaret som Sverige har åtagit sig, bland annat med Natos nya utgiftskrav, innebär i praktiken att det inte finns något reformutrymme alls de kommande 10 åren.

Det hävdar Stefan Fölster i ett debattinlägg i DN.

Han anklagar partierna för att försöka dölja det faktum att de ökade försvarsanslagen slukar reformutrymmet.

– Under de kommande tio åren finns i praktiken inget utrymme för ökade välfärdsutgifter. Ändå ställer alla partier ut dyra vallöften om välfärdssatsningar till potentiella väljare, löften som inte kommer att kunna infrias, hävdar Stefan Fölster i debattartikeln.

Fölster varnar för att partiernas dyra vallöften, som alltså inte kan finansieras, riskerar att leda till stora besvikelser bland många väljare.

Det banar väg för missnöjespartier.

– Det gynnar missnöjespartier som frodas på uppfattat svek. Redan till höstens budgetförslag behövs reformer av budgetprocessen som undanröjer frestelsen att utställa falska löften, anser Stefan Fölster.

”Glömmer vården”

Fölster pekar bland annat på att Socialdemokraterna har pratat om stora investeringar i välfärden, trots att det i praktiken inte finns något utrymme för utgifter de kommande 10 åren. Även Moderaterna har utfärdat något vagare löften om satsningar på välfärden, menar han.

Sveriges enorma åtaganden när det gäller försvaret har väckt debatt om huruvida de är proportionerliga i förhållande till andra behov.

Överläkaren Daniel Molin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har exempelvis skrivit i en debattartikel i SvD att ”Sverige rustar men glömmer vården”.

– En försvarssatsning utan en samtidig satsning på vården är en ofullständig och farlig strategi. Vi måste investera i en sjukvård som är stark i både fred och kris, skriver Daniel Molin i debattartikeln.

Molin menar att den svenska vården inte är rustad för att klara ett krig eller en större kris.

– Kommer Sverige att vara rustat för att hantera konsekvenserna – inte bara militärt utan också medicinskt? Svaret är skrämmande nog ett tydligt nej, menar Daniel Molin.

Foto: Ninni-Andersson Regeringskansliet resp Magnus-Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Europa hjälper Ukraina genom att köpa vapen av USA.

Men nu överväger USA att omdirigera militära resurser till Mellanöstern.

Uppgifterna väcker stor oro i Kyiv och i hela Europa.

Kan sätta stopp

Pentagon överväger att omdirigera vapen som är avsedda för Ukraina till Mellanöstern, uppger källor med insyn i ärendet för Washington Post.

Skälet är att USA utökar sina militära operationer mot Iran, och anser sig behöva resurserna där.

Det handlar bland annat om Patriot-missiler.

Kyiv fruktar nu stora förseningar eller uteblivna leveranser av resurser till luftförsvaret, där behovet är akut till följd av ökade ryska attacker, rapporterar Kyiv Independent.

De resurser som kan omdirigeras inkluderar interceptor-missiler såsom Patriot, som har beställts till Ukraina via programmet Prioritized Ukraine Requirements List (PURL). Det är inom ramen för detta program som Natoländer beställer vapen till Ukraina av USA.

En ukrainsk tjänsteman bekräftar att uppgifterna har väckt stor oro i Kyiv, rapporterar tidningen.

Uppgifterna är även oroande för hela Europa, bland annat för att Ukrainas möjlighet att försvara sig påverkar hela Europas säkerhet. Europa fruktar också att deras egna beställningar kan påverkas.

”Kan inte kommentera”

Från amerikanskt håll försöker man lugna sina allierade.

En tjänsteman från USA:s krigsdepartement säger att USA är fortsatt engagerade i sina allierades säkerhet.

– Amerikas militär är den mäktigaste i världen, och vi kommer att se till att USA:s styrkor och våra allierades och partners styrkor har vad de behöver för att kämpa och vinna, säger tjänstemannen till tidningen.

Tjänstemannen vill dock inte gå in på några detaljer, och dementerar alltså inte uppgifterna om att militära resurser dirigeras om från Ukraina till Iran.

– Av operativa säkerhetsskäl kommer vi inte att kommentera några specifika allierade eller partnerbehov eller pågående insatser för att stödja dem, säger tjänstemannen.

Något beslut i frågan är dock inte fattat än, enligt källorna.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen